Letar du efter wifi? Välj eduroam!

eduroam_trans_450pixNär du som är student eller anställd ska koppla upp dig till wifi på högskolan – välj nätverket eduroam  – ett nätverk som inte bara finns på Högskolan i Borås, utan även på en mängd andra platser runt om i Sverige och världen.

Eduroam är ett samarbete mellan universitet och högskolor runt om i världen med syfte att underlätta användandet av varandras trådlösa nätverk. Genom att välja eduroam när du kopplar upp dig kommer du alltså att kunna surfa trådlöst även när du befinner dig på ett annat lärosäte som är anslutet till eduroam (och det är många). Men inte nog med det, du kommer även att ha fri tillgång till wifi på alla tågstationer, flygplatser och hamnar i Sverige (om du loggat in på rätt sätt) eftersom eduroam samarbetar med wifi-leverantören The Cloud.

Så hur gör man då? Jo, när du valt eduroam och ska logga in skriver du in [ditt användarnamn]@hb.se och sedan ditt vanliga lösenord. Sedan är du redo att surfa. Har du problem? Läs mer om Eduroam på IT-supports sida om tjänsten.

Text: Katharina Nordling

Eduroam – trådlöst nätverk på flera olika platser

COLOURBOX4822501När du vill ha tillgång till trådlöst nätverk/wifi ska du använda nätverket eduroam som finns tillgängligt i största delen av högskolans lokaler. Eduroam är ett samarbete mellan högskolor och universitet i hela världen och finns tillgängligt på många lärosäten. Med eduroam kan studenter och anställda surfa på totalt 799 platser i Sverige, och på tusentals platser runtom i världen i totalt 54 länder.

Förutom att det är smidigt i våra lokaler är en vinst att du som student här enkelt kan koppla upp dig med dina vanliga användaruppgifter när du besöker andra lärosäten.

Här kommer en liten kort instruktion hur du gör:

  • Som student loggar du in med [användarnamn]@hb.se på din laptop när du använder Eduroam – även när du besöker ett annat lärosäte. Om du vill använda tjänsten Eduroam för att koppla upp mobilen mot det trådlösa nätverket skall du logga in med [användarnamn]@mobil.hb.se.
  • För att ditt konto skall fungera med tjänsten måste ditt lösenord följa lösenordspolicyn; lösenordet måste vara mellan 8 och 12 tecken långt och inte innehålla tecknen å, ä eller ö.
  • När din enhet är ansluten till Eduroam sparas ditt användarnamn och lösenord utan du loggas in automatiskt nästa gång då Eduroam har täckning.

Vill du veta mer, läs mer på IT-supports webbsida.

Text : Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS