Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Källkritik – tänk så här!

I dagens informationssamhälle överöses vi av information överallt ifrån. Då blir källkritik viktigare än någonsin. Var människa som har tillgång till en smartphone eller en dator blir publicist och den vinklade och felaktiga informationen  ökar eftersom det som publiceras inte alltid är granskat eller ens genomtänkt.

Isolated business woman write something

Enklast är att sammanfatta källkritik med frågorna: Vem, vad och  varför? Information kan handla om omedveten ryktesspridning, bedräglig marknadsföring eller politisk desinformation.

Det finns ingen strikt metod att gå efter utan det handlar om en helhetsbedömning eller bedömning från fall till fall. Det viktigaste är att du som läsare eller mottagare av informationen ställer dig ett antal frågor. De klassiska kriterierna är: Tid, beroende, äkthet och tendens. De viktigaste frågorna du skall ställa dig är:

Vem står bakom informationen? Är det en privatperson, politisk organisation, ett företag eller någon grupp med specifika intressen skall du vara på din vakt och nästa fråga blir extra viktig:

Vilket syfte har texten? / I vilket syfte är den skriven? Kan informanten ha för avsikt att sälja något eller vill hen påverka dina åsikter åt något håll?

Kort och gott: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Nästa viktiga fråga du skall ställa dig är:

När är texten skriven? Om du vill ha aktuell information är tidsaspekten extra viktig. Vill du till exempel ha reda på priser på en vara är det extra viktigt. Vill du däremot ha historisk information kanske även gammal information fungerar.

Tänk på att källkritik är extra viktigt när du söker information på Internet.

Text: Lena Wadell
Bild: Colourbox

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

1Här på biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning.  Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, Informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen.  Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/ kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir  väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Summon.  Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationsökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser.  Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället,  går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform.  De behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text och bild: Lena Wadell

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Tänk på att inte plagiera när du skriver uppsats

I uppsatstider kan det vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Det går att komma åt den via Ping Pong men även öppet på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Lycka till med ditt skrivande!

COLOURBOX11127720

Text: Lena Holmberg

Källkritik!

Idag, fredag (2012-10-18), publicerade SVD några artiklar om fusk inom forskningsvärlden. Den här nyheten handlar om en japan som har förfalskat resultat, ljugit om sina resultat, utnyttjat sina kollegor och universitet för sin egen karriär. De hela avslöjades när han i en tidigare intervju påstod sig ha samarbetat med forskare från ett universitet i Tokyo och Harvard-universitet för att undersöka användningen av stamceller för behandlingen av hjärtsjuka patienter. Både universiteten gick snabbt ut med information att de inte har haft något med den här forskaren att göra och har inte ingått i hans forskarlag. Den japanska forskaren har publicerat artiklar i några ansedda vetenskapliga tidskrifter där han också uppgett samarbete med Harvard-universitet. Det kollades inte upp trots att tidskrifterna har en granskningsprocess.

Du kanske har som uppgift att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller inlämningsuppgift. Vi tänker ofta att granskningsprocessen är en kvalitetsstämpel, och det borde den vara. Det är dock nyheter som denna och nyheter om att 67% av tillbakadragna artiklar dras tillbaka p.g.a. fusk, misstänkt fusk eller plagiering som är en bra påminnelse om att så alltid inte är fallet.

Så, källkritik! För att använda en artikel eller annan text i dina studier och även om du bara läser en artikel i en dagstidning bör du tänka källkritiskt. Vad innebär det och vad är det? Källkritik är en metod för att granska informationen och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer med omsorg vilka du vill använda. Källkritik går att använda på annat än text! Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom ihåg också att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem har producerat din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad?
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Är resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga och säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Logga in på PingPong för att ta en titt på antiplagieringsguiden Högskolan i Borås har producerat. Källlkritik på Internet är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Text: Pieta Eklund