Nobelprisen 2016 – en snabb sammanfattning

På lördag är det dags igen för Nobeldagen, och i denna bloggpost presenterar vi pristagarna och deras forskning lite närmare, och länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin tilldelas Yoshinori Ohsumi för hans forskning och upptäckter inom området autofagi, som är en grundläggande process för cellens nedbrytning och återanvändning av sina egna beståndsdelar. Genom Ohsumis forskning har man fått klart för sig att autofagi förekommer i mänskliga celler och det har konstaterats att störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för Ohsumis pris hittar du en stor mängd av hans artiklar om du söker i Summon.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika forskare. Halva priset går till David J. Thouless och andra halvan delas av F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. Samtliga dessa tre forskare har, med hjälp av topologi, studerat ovanliga typer av materiefaser. Nu handlar det alltså inte om de vanliga: gas-, flytande och fast form, utan det handlar om exempelvis tunna magnetiska filmer, supraledare och andra exotiska faser. Med deras banbrytande forskning i grunden pågår nu jakten på fler exotiska materiafaser som man tror ska komma till användning i framtidens elektroniska produkter(2).

Är du intresserad av att läsa mer om materiefaser i allmänhet, eller vill du läsa artiklar om nobelpristagarnas forskning så hittar du det du söker med hjälp av Summon.

Kemi

Det är tre forskare som delar på årets nobelpris i kemi. Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har alla tre forskat på molekylära maskiner. Det handlar alltså om väldigt väldigt små maskiner som i framtiden skulle kunna användas i nya material, sensorer och energilagringssystem. Enligt Kungliga vetenskapsakademien befinner sig den kunskap som idag finns om molekylära maskiner på samma nivå som den mänskligheten hade om den elektriska motorn på 1830-talet. Och med den elektriska motorns hjälp har vi sedan fått fram tvättmaskiner, elvispar och en mängd andra apparater (3).

Vill man läsa mer om molekylära maskiner finns det gott om artiklar och e-böcker på ämnet när man söker i Summon.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas till Bob Dylan för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen (4). Litteraturpriset måste nog sägas vara det nobelpris som skapade störst uppmärksamhet i år. Diskussionen om Svenska akademien valt en värdig pristagare, eller om de helt gjort bort sig var intensiv och vill du dyka djupare i alla artiklar som skrevs med argument för och emot Dylan som pristagare finns det en mängd om du söker i Summon på vår webbsida. Vill du läsa Dylans texter har vi boken Lyrics: 1962-2001, en bok som ska innehålla alla sångtexter Dylan skrivit under dessa år. I februari i år kom dessutom professorn i litteraturvetenskap Ola Holmgren med en bok med titeln: Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur, även den finns att låna hos oss.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. I år tilldelas priset till den Colombianske presidenten Juan Manuel Santos som arbetat länge och ihärdigt med att försöka få ett slut på landets över 50 år långa inbördeskrig. Priset ska också ses som ett erkännande till det colombianska folket, som inte gett upp hoppet om fred, trots det stora lidande befolkningen fått utstå. Nu blev det ju en stor motgång för president Santos när fredsavtalet som han förhandlat fram röstades ner av befolkningen. Men Den norske nobelkomite menar att det inte innebär att fredsprocessen är död, utan betonar hur bra det är att president Santos nu jobbar vidare i frågan att skapa fred i landet (5).

Vill du läsa in dig på konflikten i Colombia har vi en stor mängd e-böcker i ämnet, och det finns även ett stort antal artiklar som behandlar konflikten och fredsarbetet.

Ekonomi

Priset i ekonomi, eller ekonomisk vetenskapär inte ett ursprungligt nobelpris, utan tillkom 1968 då Sveriges Riksbank instiftade priset. Utdelningen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne sker dock samtidigt som nobelprisen, men priset är alltså inte ett nobelpris i egentlig mening.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 delas av Oliver Hart och Bengt Holmström för att på var sitt håll ha forskat och skapat kontraktsteorin. Det är ett teoretiskt verktyg, en generell tankeram, som kan användas för att utforma kontrakt mellan två parter för att minimera antalet konflikter. I dagens samhälle hålls ekonomin samman av en stor mängd kontrakt, bland annat kontrakt mellan husägare och försäkringsbolag, aktieägare och företagsledningar, anställda och arbetsgivare, listan kan göras hur lång som helst. Kontraktsteorin skapar grund för att förstå alla dessa kontrakt, samt skriva kontrakt som är så bra som möjligt för båda parter (6).

Vid en sökning i Summon återfinns en mängd artiklar om kontrakt skrivna av Bengt Holmström, och likaså finns det ett stort antal artiklar på ämnet av Oliver Hart.

(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2016). Pressmeddelande 2016-10-03.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-04.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-05.
(4) Svenska Akademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-13.
(5) Den Norske Nobelkomite (2016). Pressmeddelande 2016-10-07.
(6) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-10.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Nobelprisen delas ut

Idag delas årets Nobelpris ut och vi återupptäcker vilka som tilldelades priset och vilka resurser vi kan erbjuda från pristagarna.

Nobelveckan inleddes med att Medicinpriset delades ut till John O’Keefe samt May-Britt och Edvard Moser “för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan”. Bland de publikationer som Nobelkommitén listar har vi tillgång till följande i fulltext (sök på titeln i Summon):

Hafting, T., Fyhn, M., Molden, S., Moser, M.B., and Moser, E.I. (2005). Microstructure of spatial map in the entorhinal cortex. Nature 436, 801-806.

Fyhn, M., Molden, S., Witter, M.P., Moser, E.I., Moser, M.B. (2004) Spatial representation in the entorhinal cortex. Science 305, 1258-1264.

Du kan också läsa Nobelkommiténs egen vetenskapliga bakgrund till priset för mer information.

Dagen efter delades årets Fysikpris ut till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura får årets Fysikpris för ”för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”. Här ges inga ytterligare information om särskilda publikationer men sök gärna på författarna var för sig i Summon, här är en sådan sökning där någon av de tre ska vara medförfattare till publikationen. Här finns också Nomelkommiténs egen vetenskapliga bakgrund.

Årest Kemipris gick till Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner för ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi” för att deras forskning möjliggjort “det som numera kallas nanoskopi, vilket innebär att forskare kan synliggöra enskilda molekylers vägar inuti levande celler. De kan se hur molekyler formar synapser mellan hjärnans nervceller; de kan följa proteiner som aggregerar till klumpar vid Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons sjukdomar; de kan följa enskilda proteiner i befruktade ägg som delar sig.” För fördjupning finns den vetenskapliga bakgrunden. En sökning på någon av pristagarna som författare samt artiklar i fulltext kan du se i Summon.

På torsdagen var det dags för Svenska Akademien att meddela vem som får årets Nobelpris i Litteratur. Det gick till Patrick Mondiano för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”. Vi har böckerna Lilla Smycket, Dora Bruder, Nätternas gräs, Dunkla butikernas gata och Cirkus drar förbi samt ett antal titlar på hans modersmål franska för utlåning i biblioteket.

Den första veckans prisutdelning avslutades med att den norska Nobelkommitén delade ut det ofta omdebatterade Fredspriset. I den norska pressreleasen kan vi läsa att “Kailash Satyarthi og Malala Yousafzai for deres kamp mot undertrykkelse av barn og ungdom og for alle barns rett til utdannelse. Barn skal gå på skole, ikke utnyttes for økonomiske formål.” Många känner till historien om hur Malala Yousafzay blev skjuten för sin aktivism inom utbildning i Pakistan. Du kan också läsa hennes bok “Jag är Malala” som e-bok om du söker i Summon. En sökning på någon av pristagarna i Summon resulterar många populärvetenskapliga artiklar om dem.

Den sista pristagaren blev Jean Tirole som tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för ”för hans analys av marknadsmakt och reglering”. Bibliotekets har hans bok The theory of corporate finance och fler artiklar som han författat. Du kan också börja läsa den vetenskapliga bakgrunden från Sveriges Riksbank.

Nobel-Prize

 

 

 

 

 

 

 

 

Text: Lisa Carlson

 

Vi sammanfattar Nobelpristagarna

De som följer oss på Facebook har under förra veckan och början av denna kunnat följa vilka resurser biblioteket erbjuder från de olika Nobelpristagarna.

Nobelveckan inleddes med att Medicinpriset delades ut till John O’Keefe samt May-Britt och Edvard Moser “för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan”. Bland de publikationer som Nobelkommitén listar har vi tillgång till följande i fulltext (sök på titeln i Summon):

Hafting, T., Fyhn, M., Molden, S., Moser, M.B., and Moser, E.I. (2005). Microstructure of spatial map in the entorhinal cortex. Nature 436, 801-806.

Fyhn, M., Molden, S., Witter, M.P., Moser, E.I., Moser, M.B. (2004) Spatial representation in the entorhinal cortex. Science 305, 1258-1264.

Du kan också läsa Nobelkommiténs egen vetenskapliga bakgrund till priset för mer information.

Dagen efter delades årets Fysikpris ut till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura får årets Fysikpris för ”för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”. Här ges inga ytterligare information om särskilda publikationer men sök gärna på författarna var för sig i Summon, här är en sådan sökning där någon av de tre ska vara medförfattare till publikationen. Här finns också Nomelkommiténs egen vetenskapliga bakgrund.

Årest Kemipris gick till Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner för ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi” för att deras forskning möjliggjort “det som numera kallas nanoskopi, vilket innebär att forskare kan synliggöra enskilda molekylers vägar inuti levande celler. De kan se hur molekyler formar synapser mellan hjärnans nervceller; de kan följa proteiner som aggregerar till klumpar vid Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons sjukdomar; de kan följa enskilda proteiner i befruktade ägg som delar sig.” För fördjupning finns den vetenskapliga bakgrunden. En sökning på någon av pristagarna som författare samt artiklar i fulltext kan du se i Summon.

På torsdagen var det dags för Svenska Akademien att meddela vem som får årets Nobelpris i Litteratur. Det gick till Patrick Mondiano för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”. Vi har böckerna Dunkla butikernas gata och Cirkus drar förbi samt ett antal titlar på hans modersmål franska för utlåning i biblioteket.

Den första veckans prisutdelning avslutades med att den norska Nobelkommitén delade ut det ofta omdebatterade Fredspriset. I den norska pressreleasen kan vi läsa att “Kailash Satyarthi og Malala Yousafzai for deres kamp mot undertrykkelse av barn og ungdom og for alle barns rett til utdannelse. Barn skal gå på skole, ikke utnyttes for økonomiske formål.” Många känner till historien om hur Malala Yousafzay blev skjuten för sin aktivism inom utbildning i Pakistan. Du kan också läsa hennes bok “Jag är Malala” som e-bok om du söker i Summon. En sökning på någon av pristagarna i Summon resulterar många populärvetenskapliga artiklar om dem.

Den sista pristagaren blev Jean Tirole som tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för ”för hans analys av marknadsmakt och reglering”. Bibliotekets har hans bok The theory of corporate finance och fler artiklar som han författat. Du kan också börja läsa den vetenskapliga bakgrunden från Sveriges Riksbank.

Nobel-Prize

 

 

 

 

 

 

 

 

Text: Lisa Carlson

 

 

 

 

 

Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, vill du veta mer?

IN ENGLISH

”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2012 till Alvin E. Roth och Lloyd S. Shapley för ett centralt ekonomiskt problem, nämligen att på bästa och mest effektiva sätt para ihop olika aktörer med varandra. Det kan gälla att matcha skolbarn med skolor, eller donatorer av mänskliga organ med patienter som behöver en transplantation för att överleva. Alvin E. Roths och Lloyd S. Shapleys forskning utgör en resa från abstrakt teori om stabila allokeringar till praktisk utformning av marknadsinstitutioner.” (Källa: Kungliga Vetenskapsakademien)

På Högskolebiblioteket i Borås kan du i Summon finna artiklar tillgängliga i fulltext av Alvin E. Roth och Lloyd S. Shapley. Du kan behöva identifiera dig med dina inloggningsuppgifter vid högskolan för att få tillgång till artiklarna. Det finns också en artikel där båda är medförfattare.

De driver en blogg tillsammans där de själva listat länkar till fria artiklar av dem via Wiley Online Library. Man kan också se en inspelad föreläsning med Alvin E. Roth från 2007 med titeln What Have We Learned from Market Design och ett Google Tech Talks från samma år med titel Market Failure and Market Design.

Du kan också läsa fria artiklar av författarna via till exempel SciVerse, de har listat vilka de tillhandahåller utan autenticering.

Du finner massa mer matnyttigt på nobelprisets officiella hemsida samt en populärvetenskaplig förklaring från Kungliga Vetenskapsakademien.

Text: Lisa Carlson

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin, vi har artiklarna!

IN ENGLISH

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin tilldelas Shinya Yamanaka och Sir John B. Gurdon för ”deras upptäckter om stamceller. Yamanaka lyckades lura hudceller tillbaka i sin utveckling, så att de blir stamceller. Och därifrån kan de gå till att ha nästan vilken funktion som helst i kroppen. En av de som banade vägen för Yamanaka var Gurdons i experiment med grodor som visade att i varje enskild cell så finns alla arvsanlag för hela individen, det skedde redan på 1960-talet.” (Källa: Sveriges Radio)

På Högskolebiblioteket i Borås kan du i Summon finna artiklar av John B Gurdon och Shinya Yamanaka tillgängliga i fulltext. Du kan behöva identifiera dig med dina inloggningsuppgifter vid högskolan för att få tillgång till artiklarna.

Du kan också läsa fria artiklar av författarna via till exempel SciVerse, de har listat vilka de tillhandahåller utan autenticering.

Se också gärna denna intervju med John B. Gurdon om upptäckten. Och denna föreläsning av Shinya Yamanaka från 2011 eller detta inslag om densamme.

Du finner massa mer matnyttigt på nobelprisets officiella hemsida.

Text: Lisa Carlson