Nobeldagen och prisceremoni

Nobeldagen är den 10 december och det firas i Blå Hallen i Stockholms stadshus. Där har dagen firats sedan 1934. Under prisceremonin håller pristagarna tal om sitt arbete de får priset för. Kungen delar sedan ut priset. Prisutdelningen följs av Nobelbanketten.

Nobel pris har delats ut varje år sedan 1901, med uppehåll för Första och Andra världskriget, 1914-1919 och 1939-1944. Prisen har delats 561 gånger till 876 personer och organisationer. Ekonomipriset har något kortare historia då den skapades 1968 av Sveriges riksbank till minne av Alfred Nobel. Priset består av en medalj, personligt diplom och pengar.  Medelåldern för Nobelpristagare är 59 år, 45 gånger har priset gått till kvinnor och 6 personer eller organisationer har fått priset flera gånger, bl.a. så har den Internationella Röda korset fått Fredspriset tilldelat sig tre gånger (1917, 1944, 1963) och Marie Curie fått priset för både fysik (1903) och kemi (1911). Flera fakta om Nobelpriset.

Sveriges Television kommer att sända från prisutdelningen och från banketten. Du kan följa Nobelfirandet på Svtplay eller på Nobelprize.org med början 12.50 CET

På Nobelpize.org finns en hel del information om festligheterna, bilder och klipp från tidigare års festligheter. T.ex. så finns video på prisutdelningen från flera år tillbaka men även menyer och bilder på drottningens galaklänningar att titta på.

Förlj diskussionerna på Twitter #NobelPrize

Pieta Eklund

 

 

Nobels Fredspris

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.
opcw_logoNobels Fredspris, som delas ut av den norska Nobelkommittén, går till Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) för deras arbete att förbjuda kemiska vapen. Thorbjørn Jagland, kommitténs ordförande säger att OPCW får priset för sitt ”omfattande arbete med att avskaffa kemiska vapen”.

Även iår får den norska Nobelkommittén stå ut med kritik i sociala media då många hade uttryckt stöd för Malala Yousafzai, den unga pakistaniska tjejen som blev skjuten i huvudet och i nacken på väg hem från skolan eftersom hon är utbildningsaktivist och anser att alla barn, även flickor, ska ha rätt att utbilda sig. Jagland försvarar valet av pristagaren genom att påminna om att nedrustning är en central punkt i Alfred Nobels testamente.

OPCW är ett internationellt samarbetsorgan och övervakar att FN:s kemvapenkonvention följs. Enligt OPCW själva har de lyckats reducera världens kemvapenarsenaler med 80%.  De har arbetat för desarmering och förstörandet av kemvapen i Syrien. Organisationen har 189 medlemsländer dock är bl.a. Syrien inte en medlem.

Pieta Eklund

Ekonomipriset eller Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.

Ekonomipriset går till Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller. Det är omöjligt att förutse om priserna går upp eller ner nästa dag eller vecka däremot är det fullt möjligt att i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid. De får priset för att ha utvecklat metoder för att studera priser på finansiella tillgångar och tillämpat dem i studier av prisdata från marknaderna för aktier, obligationer och andra tillgångar, vilket har lett till teoriutveckling och praktisk investeringsverksamhet.  De har lagt grunden till forskning om tillgångspriser och deras forskningsrön har fått enormt stor betydelse för forskningen av finansiella marknader.

Dessa tre sysslar alltså med trendspaning på finansmarknaden. Fama har visat i en serie av studier på 1960-talet att ”aktiekurser är väldigt svåra att förutse på kort sikt och att ny information påverkar priserna så gott som omedelbart”. Robert Shiller visade på 1980-talet att det är mjöligt på längre sikt. Han fann att ”aktiepriser fluktuerar mycket mer än företagens utdelningar och att kvoten mellan priser och utdelningar tenderar att minska när denna kvot är hög och öka när den är låg”. Hansen “utvecklade en statistisk metod som lämpar sig särskilt väl för att testa rationella teorier om tillgångspriser”.

Eugene Fama är född 1939 i Boston, USA. Idag är han Robert R. McCormick Distinguished Service Professor of Finance vid University of Chicago, IL, USA

Lars Peter Hansen är född 1952 i USA.  Idag är han David Rockefeller Distinguished Service Professor in Economics & Statistics vid University of Chicago, IL, USA.

Robert J. Shiller är född 1946. Idag är han Sterling Professor of Economics vid Yale University, New Haven, CT, USA

Lästips och en mer utförlig populärvetenskaplig förklaring till ekonomipriset.

Pieta Eklund

Nobelpriset i Litteratur

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.

Nobelpriset i Litteratur går till den kanadensiska författaren Alice Munro med motiveringen

”den samtida novellkonstens mästare”

En motivering som kanske tar sin inspiration från författaren själv: kort och precis.
Alice Munro skildrar framför allt småstadskvinnornas liv och hon kännetecknas av klarhet och psykologisk realism. Hon debuterade 1968 som novellist och debuten belönades med Kanadas finaste litterära pris. Alice Munro har sedan dess publicerat ett antal novellsamlingar.

Alice Munro är född 1931 i Wingham, Kanada.

Titlarna av Alice Munro som finns på biblioteket.

Pieta Eklund

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.

Iår ges Nobelpriset i fysiologi eller medicin till James E. Rothman, Randy W. Schekman och Thomas C. Südhof. De får priser för upptäckter om hur cellens transportsystem är organiserad. Cellerna producerar molekyler och dessa skickas som små paket, vesiklar, till olika platser i kroppen. Nobelpristagarna upptäckte hur dessa molekyler transporteras till rätt plats i cellen vid rätt tidpunkt.

Rothman, Schekman och Südhof har alla upptäckt olika delar av transportsystemet. Schenkman upptäckte att det finns en grupp gener som är som trafikledare för transporten av vesiklar medan Rothman upptäckte att vesiklarna leverera sin last på rätt plats genom att smälta samman med mottagarmembranet. Südof upptäckte hur signalerna styr frisättningen av substanser från vesiklarna vid rätt tidpunkt.

Anledningen att dessa tre upptäckter är så viktiga är att de ger insikt i sjukdomsprocesser. Transporten är en fundamental process i cellen och störningar i vesikeltrafiken förekommer vid en rad sjukdomar, bl.a. vissa enurologiska och immunologiska sjukdomar även vid diabetes.

James E. Rothman föddes 1950 i Haverhill, Massachusetts, USA. Han är idag professor i cellbiologi vid Yale University i New Haven, Connecticut, USA.

Randy W. Schekman föddes 1948 i St Paul, Minnesota, USA. Han är idag professor vid institutionen för molekylär- och cellbiologi vid University of California i Berkeley. Han är också knuten till Howard Hughes Medical Institute.

Tomas C. Südhof föddes 1955 i Göttingen, Tyskland. Idag är han professor i cell- och molekylärfysiologi vid Stanford University.

Några nyckelpublikationer:

Novick, P. & Schekman, R. (1979). Secretion and cell-surface growth are blocked in a temperature-sensitive mutant of Saccharomyces cerevisiae. Proceedings of the National Academy of Sciences USA, 76(4), pp. 1858-1862.

Balch, W.E., Dunphy, W.G., Braell, W.A. & Rothman, J.E. (1984). Reconstitution of the transport of protein between successive compartments of the Golgi measured by the coupled incorporation of N-acetylglucosamine. Cell, 39, pp. 405-416.

Kaiser, C.A. & Schekman, R. (1990) Distinct sets of SEC genes govern transport vesicle formation and fusion early in the secretory pathway. Cell, 61, pp. 723-733.

Perin, M.S., Fried, V.A., Mignery, G.A., Jahn, R. & Südhof, T.C. (1990). Phospholipid binding by a synaptic vesicle protein homologous to the regulatory region of protein kinase C. Nature, 345, pp. 260-263.

Sollner, T., Whiteheart, W., Brunner, M., Erdjument-Bromage, H., Geromanos, S., Tempst, P. & Rothman, J.E. (1993). SNAP receptor implicated in vesicle targeting and fusion. Nature, 362, pp. 318-324.

Hata, Y., Slaughter, C.A. & Südhof, T.C. (1993). Synaptic vesicle fusion complex contains unc-18 homologue bound to syntaxin. Nature, 366, pp. 347-351.

Pressmeddelandet från Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Pieta Eklund

Nobelpriset i Fysik

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.

Nobelpriset i Fysik gick i år till François Englert och Peter W. Higgs. Det var 1964 då de två på var sitt håll föreslog teorin om hur partiklar får sin massa. Det var först förra året, 2012, som teorin bekräftades i CERN-laboratoriet i Schweiz.

Det som är viktigt med upptäckten är att mekanismen för hur partiklar får sin massa är en central del i fysiken standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd. Enligt modellen består allting av materiepartiklar som i sin tur styrs av krafter i kraftpartiklar. Dessa partiklar ser till att allt fungerar. Den här standardmodellen behöver ytterligare en partikel, nämligen higgpartikeln. Som alla materiepartiklar har sitt materiefält finns det även kraftfält och higgspartikeln har sitt fält, higgsfältet. Detta fält kan beskrivas som en typ av vibration som ger de andra partiklarna massa, vilket i sin tur är viktigt för att atomer och molekyler ska bildas och hålla ihop. Om higgsfältet inte fanns skulle all materia kollapsa.

CERN har arbetat för att söka efter higgspartikeln. Förra året, 4 juli 2012, tillkännagavs upptäckten av higgspartikeln och Engelrts och Higgs teori bekräftades.

François Englert är född 1932 i Etterbeek, Belgien. Idag är han Professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles, Belgien

Peter Higgs är född 1929 i Newcastle, Storbritannien. Idag är han Professor emeritus vid University of Edinburgh, Storbritannien.

CERN tillkännager upptäckten av higgspartikeln

Lästips och en mer utförlig populärvetenskaplig förklaring till higgspartikel från Nobelprize.org.

Pieta Eklund

Nobelpriset i Kemi

Inför Nobeldagen 10/12 då prisen delas ut i Stockholm och i Oslo presenterar vi kort pristagarna och vad de har fått priset för.

Nobelpristagarna för kemi är Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Dessa tre forskare har möjliggjort att kartlägga kemiska reaktioner med hjälp av datorer. Det är viktigt att ha detaljerade kunskaper om kemiska processer då det gör det möjligt att optimera bl.a. solceller, katalysatorer och läkemedel.

1970-talet började Karplus, Levitt och Warshel utveckla metoder som har gjort det möjligt att kemisterna kan genomföra sina experiment i sina datorer och därmed utforska varje steg i processerna som annars skulle vara osynliga för ögat. Ta t.ex. fotosyntes, det är i princip omöjligt att kartlägga den processen utan ett datorprogram. Du kan se att hur atomer och joner ligger i förhållande till varandra men inget om vad de gör och det behöver du tar reda på. För det tar man hjälp av datorprogram som årets Nobelpristagarna har lagt grunden till.

Dessa datorprogram räknar fram troliga scenarios; de simulerar eller modellerar kemiska processer. Dessa ger idéer om vilka roller atomer spelar i de olika stegen i den kemiska reaktionen. Då är det lättare att genomföra verkliga experiment för att bekräfta om datorn hade rätt. Dessa experiment ger nya ledtrådar som kan leda till bättre simuleringar. Teori och praktik går m.a.o. hand i hand och ger nya ledtrådar.

Att vi kan använda datorer för att genomföra experiment har gett oss en djupare förståelse för kemiska processer. Metoderna som Karplus, Levitt och Warshel utvecklade är universella och kan användas för att studera alla typer av kemi.

Martin Karplus är född i Wien 1930. Idag är han Professeur Conventionné, Université de Strasbourg, Frankrike och Theodore William Richards Professor of Chemistry, emeritus, Harvard University, Cambridge, MA, USA.

Michael Levitt är född 1947 i Pretoria Sydafrika. Idag är han Robert W. and Vivian K.Cahill Professor in Cancer Research, Stanford University School of Medicine, Stanford, CA, USA.

Arieh Warshel är född 1940 i Kibbutz Sde-Nahum, Israel. Idag är han Distinguished Professor, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA.

Lästips och en mer utförlig populärvetenskaplig förklaring till Nobelpriset i kemi.

Pieta Eklund