Du glömmer väl inte UR?

Utbildningsraurdion (UR), som är en del av svensk public service känner de allra flesta till, men kanske har man inte så bra koll på vad UR faktiskt gör. UR producerar TV-program med fokus på kunskap och lärande, och målgrupperna för de olika programmen är allt från förskola till högskola. Detta innebär att programmen kan användas på väldigt många olika sätt. Dels kan du titta på program för din egen skull, alltså för att utveckla din egen kunskap inom ett ämne. I programmet UR Samtiden kan du titta på en mängd olika föreläsningar eller en paneldebatt inom aktuella ämnen, exempelvis:

Kanske kan något av alla UR:s program rent av vara till nytta i din uppsats eller en studieuppgift? Det finns program om vård, bibliotek, textil, medicin, ekonomi och mycket annat. Allt sökbart med möjlighet att filtrera på målgrupp/nivå, språk, ämne m.m.

Är du lärarstuderande är UR en guldgruva att leta inspiration för lektioner, men också material att använda på lektioner. Kanske kan ett program från UR bli utgångspunkt för ett nytt tema eller projekt i din undervisning? Tre exempel är:

  • Spagetti, makaroner, hundra miljoner är en programserie inriktad på matematik för barn i lågstadiet.
  • Mänsklighetens sista dagar är en tio-i-topp-lista över katastrofer som forskare menar skulle kunna utplåna mänskligheten som riktar sig till gymnasieelever.
  • Historiepolisen är en programserie för mellanstadiet där tio historiska personer granskas för att se om de verkligen är de personer de utger sig för att vara, samt om de har gjort de gärningar historien tillskrivit dem.

Var hittar man då alla dessa program? Jo en stor del (cirka 9 000) finns fritt tillgängligt på webben på www.ur.se. Men sen finns det också ett annat sätt att komma åt UR:s program för dig som är student vid Högskolan i Borås, nämligen via UR access som är en databas över UR:s program. I UR access finns inte bara de fritt tillgängliga programmen med, utan även 6 000 program som du inte hittar på den öppna webbplatsen. Du hittar UR access i vår databaslista på webbsidan.

Så du glömmer väl inte UR? En stor källa till kunskap och bildning för stora som små!

Text: Katharina Nordling

Legala handboken

En digital guide i i internetdjungeln för lärare och studenterSå beskriver sig den legala handboken själv. Projektet syftar till att skapa en webbplats som är lätt att använda och ständigt aktuell. Webbtjänsten ersätter en tidigare version från 2004. Tjänsten ska vara ett stöd för lärare, studenter, bibliotekarier och annan personal vid svenska lärosäten gällande frågor om upphovsrätt, offentlighet, integritet och säkerhet på nätet. Syftet med projektet är att öka användningen av internet och de resurser som finns tillgängliga hos de olika målgrupperna.

Bland målgruppen finns missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på internet vilket leder till att till exempel lärare avstår från att använda material som finns tillgängligt i sin undervisning på grund av rädsla att göra fel. Att Creative Commons-licenser (CC-licenser) tillkommit har förenklat användningen men samtidigt komplicerar det hur man ser på gällande rättspraxis, och behovet av en legal tjänst av detta slag har blivit ännu tydligare i och med sociala nätverk och att nätundervisning blir allt vanligare.

Exempel på frågor som tjänsten svarar på kan vara:

legalahandboken

Du kan välja ingångar som: Upphovsrätt, Öppna lärresurser, Offentlighet, Personuppgifter, Yttrandefrihet, Sociala medier, Förvaltning, Arkivering

Dessutom får du Läs- och länktips och möjlighet att ta en nätbaserad kurs i ämnet.

Text: Lisa Carlson

Svenska Dagbladet frågar om “högskolan ska dela cd:ns öde?”

Dagens ledare i Svd (Svenska Dagbladet 26/5 2013) av PJ Anders Linder diskuterar en föreläsning som i veckan hölls av professor Per Ödling från Lunds universitet med titeln ”Överlever högskolan globala nätkurser”. Att många högskolor och universitet i Sverige struntar i den globala utvecklingen med OER, MOOC med mera visar på en stor okunskap om hur studenter tar till sig kunskap i en allt mer digitaliserad värld. Ödling hade frågat sig om när arbetsgivare ser att man kan spetsa sin utbildning med kurser från Stanford, MIT eller något annat prestigeuniversitet kommer verkligen en utbildning från någon svensk högskola eller universitet vara intressant? Detta gäller som Linder skriver i och för sig inte alla ämnen, Svensk historia kommer fortfarande läras ut vid svenska lärosäten. En annan fråga är också hur man som student i Sverige ska finansiera en eventuell examen från dessa universitet? Det kommer självklart att kosta när man vill tentera eller ta ut en examen. Men inte desto mindre behöver svenska lärosäten förstå att vägen till kunskap inte enbart går via traditionella föreläsningssalar.

Läs ledaren här!

Läs också mer om OER och MOOC’s på bibliotekets sidor om Öppna Lärresurser

Text: Lisa Carlson

LoungeTalks om OER

ENGLISH

Igår spelade vi på biblioteket in ännu ett LoungeTalk, det är små filmer där någon aktuell på högskolan berättar om sitt projekt eller forskning. Temat denna gång blev öppna lärresurser och det flerfaldigt prisbelönta projekt som universitetsadjunkt Ramón Garrote arbetet med. Projektet heter  USo+I där hela kurser baserade på fritt tillgängligt innehåll, så kallat OER (open educational resources) samlats på USB-minnen för att på så sätt kunna spridas i utvecklingsländer i Sydamerika där datorer och internetuppkoppling delas och kan vara sporadisk.

OER eller öppna lärresurser är digitalt material som kan återanvändas inom inlärning och fritt tillgängligt med öppna licenser för användning. De bygger på att material och programvara som behöver anordnas har till exempel creative commons licenser. Med andra ord, man behöver inte uppfinna hjulet gång på gång men ”open”-kulturerna bygger på att man delar sitt material så att andra kan använda och anpassa det till sina egna förutsättningar.

Se gärna vårt LoungeTalks!

Text: Lisa Carlson