Peer review – vad är det?

När du som är student söker information för dina studier har du stundtals kravet på dig att informationen du får använda ska vara vetenskaplig. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar, dvs. artiklar som genomgått granskningsprocess, en så kallad peer review-process.

Peer review handlar om att forskare inom samma ämnesområde granskar artikeln innan den får publiceras. Många menar att detta är nödvändigt för att säkerställa att forskningen som publiceras har god kvalitet och att man kan lita på den.

Men hur fungerar det där med peer review? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet. Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Denna vecka uppmärksammas Peer Review-processen runt om i världen i och med att det är Peer Review Week.

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Peer rev…vadå?

Vår förra bloggpost handlade om vetenskapliga artiklar, vi dröjer oss kvar vid det ämnet och artiklarna som också brukar kallas peer review-artiklar, men nu ligger fokus på själva processen för peer review – hur fungerar det egentligen? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet.

Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap

Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har starka rötter i Borås. 1972 startades Bibliotekshögskolan här och sedan dess har utvecklingen varit stark, både inom grundutbildningen och forskningen. Detta påverkar såklart biblioteket då en av våra huvuduppgifter är att se till att våra samlingar speglar Högskolan i Borås inriktningar och profiler. Vi vill i detta blogginlägg tipsa om några tidskrifter som fokuserar på just biblioteks- och informationsvetenskap. Många forskare inom ämnet här på högskolan har publicerat sig i dessa tidskrifter.

Journal of Documentation (JDoc) är en av de mest etablerade akademiska tidskrifterna inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Den ger en unik inblick i teorier, begrepp, modeller, ramverk och filosofier. JDoc fungerar lite som en länk mellan forskning och yrkesutövning och många artiklar kan fortfarande efter lång tid vara aktuella och därmed bli citerade. Tidskriften publicerar gärna forskningsrapporter innehållande nya metoder eller resultat av omfattande betydelse och då inom alla informationsrelaterade discipliner. Här på biblioteket har vi tidskriften tryckt mellan 1945-2005 på plats A:32 i kompakthyllorna på plan 1.

DSC_0118Via Emerald kan du dessutom läsa den elektroniskt ända från 1945 och fram till senaste numret.

JofDTidskriften Scientometrics handlar om de kvantitativa funktioner och egenskaper som finns hos vetenskap och vetenskaplig forskning. Tonvikten ligger på utredningar där utveckling och mekanismen av vetenskap studeras genom statistiska matematiska metoder.

Tidskriften publicerar originalstudier, preliminära rapporter, översiktsartiklar, insändare och bokrecensioner. På grund av sin tvärvetenskapliga karaktär är tidskriften viktig för forskare och forskningsadministratörer. Det kan exempelvis ge värdefull hjälp till bibliotekarier och dokumentalister i centrala vetenskapliga organ, forskningsinstitut och laboratorier.

Du når Scientometrics elektroniskt via Springer från 1978 och framåt.

ScientometricsLibrary & Information Science Research är en tvärvetenskaplig och vetenskapligt granskad tidskrift som fokuserar på forskningsprocessen i biblioteks- och informationsvetenskap samt forskningsresultat och, i förekommande fall, deras praktiska tillämpningar och betydelse.

librryandinformationsciVia Elsevier kommer du som vår användare åt material elektroniskt från 1994 och framåt. I tryckt form hittas tidskriften på plan 1 i kompakthyllorna på plats A:170. Biblioteket har prenumeration på åren 1983-2001 när det gäller den tryckta versionen. Många av våra äldre årgångar är av tradition inbundna för att sparas i tryckt form och får därmed ett liknande utseende och håller bättre. Det gäller många av våra tidskrifter där vi har långa sviter. Idag är det inte lika viktigt eftersom vi går över mer och mer till elektroniskt material när det gäller tidskrifter.

DSC_0061På plan 1 har vi samlat en ganska betydande samling med äldre material inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tanken är att det ska kunna utgöra en grund för framtida forskning inom området, men också visas som exempel på material som inte ges ut idag, t.ex. bibliografier. Så besök gärna plan 1 och bläddra bland materialet!

DSC_0123Text: Lena Holmberg, Karin Ekström, Hanna Hallnäs
Bild: Lena Holmberg

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg

Tidskrifter inom vård och hälsa

Ni som läser något inom ämnet vård och omsorg på Högskolan i Borås har säkert kommit i kontakt med Vård i Norden.

DSC_0645

Det är en vetenskaplig tidskrift som från och med 2014 drivs av Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Hittills har det varit en av de få vetenskapligt granskade tidskrifter inom området som innehållit svenskspråkigt material men fr.o.m. 1 januari 2015 kommer endast engelskspråkiga artiklar accepteras i tidskriften. Du når Vård i Norden på lite olika sätt. Sök fram tidskriften på bibliotekets webbplats, i träfflistan hittar du olika länkar till samma tidskrift. En leder till de tryckta tidskrifterna som finns på plan 1, de återfinns i rullmagasinen på hylla V:75.tidVIN

Vård i Norden har egen webbsida med artikelarkiv men går även att läsa i Proquest eget gränssnitt om man tycker det är krångligt att hitta rätt. Om vi börjar med Vård i Nordens egna sida (som du länkas till under länken HB e-journals) ser ut det ut så här om du väljer View all editions:

VIN

Sen är det bara att välja rätt år och artikel. Om du istället vill fritextsöka på något särskilt så använd sökrutan högst upp. Tänk då på att Vård i Norden innehåller artiklar både på svenska, norska, danska och engelska. I Proquest gränssnitt så hittar du artiklar från 2005 och framåt. Här finns årgångar listade och under dessa alla nummer. Det finns även möjlighet till fritextsökning under Search within this publication.VINproquest

En annan populär tidskrift inom vårdområdet är Journal of advanced nursing. Den förekommer ofta på kurslistor på sjuksköterskeutbildningen. Den finns i tryckt format mellan 1983-2002 (med en lucka för år 1990). Den hittas på plan 1 i rullmagasinen, hylla V:16 (senaste numret på skylthyllan). Vi har åtkomst till fler år av tidskriften elektroniskt, ända från 1976 och framåt via Wiley-Blackwell. Eftersom biblioteket har köpt in så kallade back files finns det möjlighet att hitta material från 1970-talet och framåt. Varken Vård i norden eller Journal of advanced nursing har något embargo vilket innebär att vi har åtkomst till det senaste materialet utan fördröjning som kan vara fallet hos en del andra tidskrifter. Journal of advanced nursing innehåller engelskspråkigt vetenskapligt granskat material och är en världsledande tidskrift inom området. Merparten av artiklarna är skrivna av sjuksköterskor och barnmorskor. Det elektroniska materialet hittar du via bibliotekets webb med fulltextlänkar från Summon och det går naturligtvis att leta fram tidskriften direkt under Sök tidskrifter och leta upp en särskild årgång. Det går även att fritextsöka inom tidskriften.

JAN

Scandinavian journal of caring sciences är en vetenskapligt granskad tidskrift i vilken många forskare på Akademin för vård, arbetsliv och välfärd har publicerat sig. Är du intresserad av fler tidskrifter där forskare här på Högskolan i Borås har fått artiklar accepterade så använd någon av våra citeringsdatabaser, förslagsvis Scopus.

scopus03

Tyngdpunkten vad gäller Scandinavian journal of caring sciences ligger på forskning som har patienter, familjer och samhälle i fokus och som främjar ett tvärvetenskapligt samarbete. Av särskilt intresse märks vetenskapliga artiklar som tar upp och initierar en dialog med teoretiska, empiriska och metodologiska frågor med anknytning till kritiska frågor. I tillägg till den ursprungliga forskningen så publicerar tidskriften också recensioner, metasynteser och metaanalyser.

Vi har tidskriften i tryckt format mellan 1987-2002 i rullmagasinen på plan 1, hylla V:22. Online finns den från 2001 via Wiley-Blackwell Full Collection som du når via bibliotekets tidskriftssök.

scandjournal

Det finns ofta flera sätt att hitta en artikel om ett ämne eller ett särskilt nummer av en tidskrift och mer om det går att läsa här.

Text: Lena Holmberg

Vetenskaplig text, del 1: Peer review

Frågorna om hur man hittar en vetenskaplig artikel fortsätter strömma in, därför plockar vi upp Helena Franckes artikelserie i vår blogg från förra hösten om vetenskapliga texter. Del ett handlar om begreppet peer review, så håll till godo: 

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS

Vetenskaplig text, del 1: Peer review

En viktig aspekt inom forskning är att man granskar varandras arbete. Har studien genomförts på ett korrekt vis och är de slutsatser som dras rimliga? Ett vanligt sätt att göra detta är genom så kallad kollegial granskning, det som på engelska (och ofta på svenska) benämns peer review eller refereed article. Det innebär att innan en text publiceras så läses den av en eller flera forskare inom forskningsområdet. Det ska vara forskare som inte står författaren nära. Dessa granskare ska dels bedöma om texten är tillräckligt bra för att publiceras, dels föreslå hur texten kan förbättras – och helst fånga upp alla eventuella felaktigheter. Utifrån granskarnas kommentarer beslutar redaktören eller utgivaren om texten ska publiceras eller inte.

Hur vanligt peer review är och hur granskningen går till skiljer sig åt mellan olika områden. Inom vissa forskningsområden är det inte så vanligt medan man i andra inte skulle tänka tanken att använda studier som inte är refereegranskade.

Hur vet man då om en publicerad text är refereegranskad? När det är fråga om tidskrifter så framkommer det ofta i tidskriftsnumret, på webbplatsen eller till och med i artikeln.

  • Det kan stå väldigt tydligt på förstasidan, t.ex. ”PLOS Biology is a peer-reviewed, open-access journal featuring research articles of exceptional significance in all areas of biological science, from molecules to ecosystems.”
  • Det kan finnas information för granskare, exempelvis ”Reviewer guidelines”. Där finns förmodligen reviewprocessen beskriven, mer eller mindre detaljerat. Se t.ex. PLOS Biology Guidelines for Reviewers.
  • Det kan finnas nämnt bland information som riktar sig till författare, t.ex. Author guidelines, eller i information om tidskriften, se t.ex. Human IT.

Som exemplet med Human IT visar så kan samma tidskrift innehålla både peer reviewat material och sådant som inte har genomgått annat än redaktionell granskning.

Konferensbidrag fungerar ofta som tidskriftsartiklar i att det går att få reda på hur konferensen har granskat bidragen. Men de skiljer sig genom att det inte alltid är så att det är hela papret som har granskats. I vissa fall kan granskningen ha gällt ett abstract snarare än hela den slutgiltiga artikeln. Det kan därför vara bra att vara uppmärksam.

När det gäller vetenskapliga böcker, sammanhängande monografier, är det ofta svårare att bedöma om de har blivit refereegranskade. Svenska böcker genomgår vanligen inte kollegial granskning, däremot redaktionell granskning. Men diskussioner finns om att införa ett system för granskning av monografier, så det kan komma att ändra sig i framtiden. Däremot har ofta brittiska och nordamerikanska monografier refereegranskats.

Även i antologier, med kapitel av olika författare, ser det lite olika ut. Ibland har författarna granskat varandras bidrag i ett slags intern granskning. Det händer också att antologier granskas på av externa granskare. Då finns ibland en lista med tack till granskarna tryckt i boken.

Givetvis innebär inte refereegranskning alltid en garanti för att det som har granskats är väl genomförd och väl argumenterad forskning, men det är det mest utbredda och tillförlitliga systemet vi har för att kvalitetsgranska forskning.

//Helena Francke, lektor på BHS