Publicerat vid Högskolan i Borås under 2016

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, hela böcker, rapporter osv. Dessa publikationer ska registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan med fördel kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2016 har mer än 470 publikationer registrerats i DiVA, och än kan det komma in ytterligare registreringar av publikationer, så vad slutsumman av publicerade publikationer under 2016 landar på är fortfarande oklart.

Däremot vet vi nu att det under 2016 publicerades åtta stycken doktorsavhandlingar och två stycken licentiatavhandlingar vid högskolan, då det var tio stycken forskarstuderande som disputerade. Dessa avhandlingar, och en mängd andra publikationer publicerade av personer vid högskolan under 2016, finns nu utställda i våra glasskåp vid entrén till biblioteket. Kom gärna och kika!

Text & bild: Katharina Nordling

Oseriösa förlag kontaktar studenter

Studenter blir kontaktade av ett förlag vid namn GlobeEdit Publishing. Ett förlag som är känt för att vara oseriöst och gärna vill ha tillgång till material de kan sälja; kontakten kan se ut på följande sätt:

“I believe this particular topic could be of interest to a wider audience and we would be glad to consider publishing it.
Should the commercialisation of your work as printed book meet your interest, I will be glad to provide you with further details in an electronic brochure.”

Vanligtvis är den här typen av oseriösa publicister ute efter någon form av förskottsbetalning. I det här fallet erbjuder GlobeEdit att publicera texten gratis, problemet finns i kontraktet; som författare förlorar du rätten till ditt arbete och GlobeEdit kommer att sälja det till företag för att tjäna pengar. GlobeEdit är inte intresserad av vetenskaplig kvalitet, och de är inte intresserade av att du når fler läsare; de är snarare ute efter att begränsa tillgången till ditt arbete och gömma det bakom en form av Betalvägg. I regel är uppsatserna redan tillgängliga genom de digitala arkiv som finns på Sveriges lärosäten.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rapporterar att även deras studenter blir kontaktade.

Var alltid försiktig när du blir kontaktad. För att citera SLU:

“Tyvärr är företeelsen inte ovanlig, det blir allt vanligare att både forskare och studenter kontaktas av oseriösa förlag. Var observant och läs på om förlag som du kontaktas av”

/Thomas Nyström

Peerage of Science

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund

MOOCs, Open Access och forskningsbiblioteken.

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson

 

Tveksamma open access-förlag – igen

Många högskolor och universitet har beslutat att forskare ska publicera i en oa-tidskift och det finns även många forskningsfinansiärer som kräver oa-publicering. Kravet på oa-publicering har gjort att många tveksamma oa-förlag och oa-tidningar finns på marknaden. Dessa kan innebära huvudbry för dig som forskar och ska publicera. Hur ska du veta vilka av alla oa-förlag som är seriösa och hur kan du försäkra sig om att just den tidskrift du väljer att publicera i håller hög kvalitet?

Vi på biblioteket tagit fram en guide (pdf-fil) med konkreta tips som kan hjälpa till vid bedömning av oa-förlag och oa-tidskrifter. Många av exemplen i guiden är från vårdvetenskap men det som skrivs gäller alla vetenskapliga områden. Det kan t.o.m. sägas att STEM-området (Science, Technology, Engineering och Mathematics) är hårdast dabbat då mycket av pengarna ligger inom dessa områden.

Om du är tveksam inför valet av oa-tidskrift eller oa-förlag? Hör av dig till mig.

EDIT: 2012-10-15 Guiden har uppdaterats. Du hittar den uppdaterade guiden här.

Text: Pieta Eklund

Korta nyheter om forskning och publicering

IN ENGLISH

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte, Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access, speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare. Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Text: Pieta Eklund

Den norska modellen och varning för oseriösa tidskrifter

Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.

I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.

Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.

I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Norska Universitets-og høyskolerådet varnar i Universitetsavisa.no för oseriösa tidskrifter och förlag.

Text: Pieta Eklund