Bibliometrics at the Crossroads – seminarium i Göteborg

IN ENGLISH

Bibliometri är i fokus för många lärosäten just nu och har varit det ett tag. Till viss del har det säkert att göra med Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor som vi skrev om i bloggen tidigare men också för att den vetenskapliga publiceringen med vetenskapliga granskade artiklar håller på att genomgå förändringar i.o.m. att all kommunikation blir snabbare, även den vetenskapliga kommunikationen. Framför allt sprids nya vetenskapliga resultat snabbare genom bloggar, institutionella arkiv, öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter och öppet tillgängliga monografier. Hur kan vi då mäta de vetenskapliga prestationerna?

Bibliotekshögskolan och Chalmers bibliotek organiserar tillsammans ett halvdagsseminarium om bibliometri och vetenskaplig kommunikation 23 maj i Göteborg. Professor Blaise Cronin från School of Library and Information Science, Indiana University, USA kommer att tala om just ändrade villkor för vetenskaplig kommunikation och Gustaf Nelhans från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås kommer att tala om bibliometriska indikatorer inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Dagen avslutas med en paneldiskussion med utöver de två ovan nämnda männen, även Ulf Kronman, koordinator för openaccess.se, Tore Lund, bibliometriker vid Chalmers och Mats Viberg, prorektor vid Chalmers.

Seminariet är öppet för all personal och studenter vid Högskolan i Borås men du måste anmäla dig senast den 11 maj till stina.johansson@chalmers.se

Läs mer om dagen och programmet Bibliometrics at the Crossroads.

Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Text: Pieta Eklund

Kort om nya krav från VR

Vetenskapsrådet har i årets utlysning lagt till ett krav på en obligatorisk datapubliceringsplan, speciellt i de fall där insamling av data är en stor del av projektet. I ansökan måste du bifoga en plan där du beskriver projektets data, hur du samlar in den, lagrar och tillgängliggör datan för andra. VR skriver att syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som deltar i projektet. Läs mer på deras sida. I bloggen Open access i Sverige finns det att läsa korta instruktioner om vad som menas med t.ex. beskrivning av data eller datapublicering. Där finns även en länk till Svensk nationell datatjänsts snabbguide till VRs datapubliceringsplan.

Sista ansökningsdagar för alla ämnesområden och utlysningar är som följer:

  • HS — 27 mars
  • KFOU — 27 mars
  • MH — 3 april
  • NT — 12 apri
  • U —  18 april
  • Infrastruktur — 18 april
  • Genusforskning — 18 april
  • De sex riktade satsningarna — 24 april

Vetenskapsrådets aktuella utlysningar kan du hitta här.

Visualisera forskning

IN ENGLISH

Har du någonsin tänkt att det vore intressant att se vilka mönster det finns inom akademisk publicering? Kanske behöver du titta på både historiska och nya trender inom ditt forskningsområde för ditt examensarbete eller din forskningsartikel? Eller kanske vill du bara hitta en expert inom ditt intresseområde? Då kan du använda Springers AuthorMapper. (Ok, vi borde kanske inte marknadsföra Springer som är likt Elsevier ett stort globalt akademisk förlag men de motarbetar iaf inte open access och författarens upphovsrätt så som Elsevier gör.) I alla fall, tillbaka till AuthorMapper. Du kan börja med att skriva ett sökrord eller så kan du börja med att bläddra bland ämnen. När du söker i den här tjänsten så kom ihåg att den här tjänsten täcker endast Springer Journals och Springer Books. Det betyder att resultaten troligtvis inte täcker allt men kan ge dig en indikation på hur ditt forskningsområde ser ut.

 

Här i bilden ovan har en sökning på University of Borås gjorts. Det går alltså i resultatet att se vilka våra forskare har samarbetat med, vilka artiklar som har skrivits, man kan t.o.m. se bibliografisk data för publikationerna. Du kommer inte direkt till artiklarna om du inte är i högskolans lokaler, det krävs också  biblioteket har en prenumeration på tidskriften. Du kan också se vilka tidskrifter som är oftast förekommande, vilka författare som har skrivit mest osv. För din egen del och för högskolans del är det väldigt viktigt att du använder namnet University of Borås och det officiella namnet på din institution när du anger adressuppgiften och inga andra tidigare namn som högskolan har använt. Söker vi i denna tjänst för University of Borås så får vi andra träffar än om vi skulle söka t.ex. University College of Borås. Det finns flera varianter av högskolans namn i denna tjänst men även i andra söktjänster. Det är ett bra exempel på att det kan vara svårt att få fram all forskning från en institution och visa vikten av att alla använder samma uniforma namn. Utöver institution kan du även söka på författarnamn, ämne, tidskriftsnamn, land, förlag och begränsa sökningen i tid och endast till artiklar som är open access, som du då har direkt tillgång till oavsett var du befinner dig. Om du börjar skriva på ett nyckelord som t.ex.  bio… så laddas det snart upp ord där bio är en del av ordet så som biomedicine, biochemistry eller evolutionary biology. Du kan välja mellan dem och det går att lägga till flera nyckelord om du vill.

 

I den här andra bilden gjordes en enkel sökning på biomedicine. Du kan se till vänster i bilden vilken institution som har producerat mest vetenskapliga publikationer där begreppet biomedicine förekommer. Du kan också se vilken forskare som har skrivit mest samt vilken tidskrift som verkar vara den huvudsakliga kanalen för att publicera artiklar inom biomedicine är. Den här typen av data kan hjälpa dig att bilda dig en uppfattning om ditt forskningsområde och de viktiga aktörer som finns inom fältet. Detta är enkel, grundläggande och värdefull bibliometri!

Text: Pieta Eklund

Nyheter i publiceringsvärlden

IN ENGLISH

Just nu händer det mycket i publiceringsvärlden både internationellt och nationellt.

Elsevier är ett stort globalt förlag som har runt 2 000 vetenskapliga tidskrifter i sitt stall och just nu är det över 4 400 (2012-02-08) forskare världen över som bojkottar Elsevier. Enligt forskarna finns det tre huvudsakliga orsaker till bojkotten: 1) tidskriftspriserna är väldigt höga 2) Elsevier säljer sina tidskrifter i paket, vilket gör att biblioteken måste köpa dessa paket som innehåller många tidskrifter om biblioteken inte vill ha men måste köpa för att få tillgång till de som biblioteken faktiskt vill ha. Elsevier utnyttjar sina viktigaste tidskrifter för att maximera sina vinster m.a.o. 3) de stödjer lagförslag som SOPA, PIPA och Research Works Act (RWA) som har som enda syfte att begränsa det fria utbytet av information. På den här sidan kan du protestera och här kan du läsa ett intressant blogginlägg om RWA i vilket det skrivs om både förlagsperspektivet och forskarperspektivet. Det som är lite märkligt är att forskarna attackerar Elsevier när många andra globala förlag agerar exakt likadant. Det är inte heller helt sant att Elsevier tvingar biblioteken att köpa dessa stora tidskriftspaket för att få tillgång till några specifika tidskrifter och de är inte heller ensamma i att stödja SOPA, PIPA eller RWA. Elsevier är dock ett förlag som är båda synligt och välkänt, vilket kanske är orsaken till att de nu får vara målet för bojkotten?

COAR (Confederation of Open Access Repositories) är en organisation som arbetar för samarbete mellan institutionella arkiv och open access och de anser att open access har stor påverkan på vetenskaplig publicering. De har skrivit ett öppet brev till Elsevier där de kritiserar Elseviers affärsmodell som försvårar open access-publicering. De menar att förlaget aktivt har arbetat mot forskarens rättighet till parallellpublicering och försöker därmed bromsa open access-utvecklingen. Elsevier kräver att lärosäten som har ett open access-krav ska ingå i ett särskilt avtal med dem, annars har forskaren inte rätt att lägga ut den godkända författarversionen av sin artikel i ett institutionellt arkiv.

Alla har nog hört om SOPA och PIPA men det är troligtvis inte så många som har hört om Research Works Act (RWA). Det är ett lagförslag som presenterades i december 2011. Syftet med förslaget är att förbjuda myndigheter som finansierar forskning med skattemedel att kräva open access för den forskningen som de finansierar. RWA vill alltså förbjuda myndigheterna att göra något som skulle resultera i tillgängliggörandet av att förlagspublicerad forskning, även om den är finansierad med skattemedel, om inte förlaget först godkänner tillgängliggörandet.

Nationellt glädjande och speciellt för Stockholm är att Stockholms stad som äger rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals* litterära kvarlåtenskap har digitaliserat en del av böckerna och gör dem tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Senare kommer de även vara print-on-demand. Det är 15 titlar det handlar om just nu men ytterligare titlar kan komma att publiceras senare. När den tekniska lösningen är färdig kommer dessa titlar vara tillgängliga även för resten av Sverige via Libris.

*Alva Myrdal var en svensk politiker och hon mottog Nobels fredspris 1982.
Gunnar Myrdal var också en svensk politiker men även en ekonom. Han fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobles minne 1974.

Text: Pieta Eklund

Google Scholar Citations

IN ENGLISH

Nu har Google öppnat upp sin nyaste tjänst för alla: Google Scholar Citations (http://scholar.google.com/citations). Det är en tjänst där du kan knyta dina publikationer till din profil. Google har redan till viss del identifierat vilka publikationer som är dina men du kan snabbt identifiera vilka av dem som faktiskt är dina. Därefter samlas citeringar till dina artiklar in, dessa visas i en graf och diverse citeringsmått räknas.* Antalet citeringar uppdateras automatiskt varje gång en ny citering till dina artiklar hittas.

Väljer du sedan att göra din profil öppen för alla så kommer profilen att visas ibland sökträffarna i Google Scholar när någon söker på ditt namn. Detta kan sedan användas av t.ex. dina kollegor runt om i världen som vill följa ditt arbete och vise versa. Här kan du ta en titt på hur det kan se ut och läsa om första intrycken av tjänsten. Som Jonas skriver i Chalmers blogg så kommer det nog inte dröja innan det här blir mer intressant för diverse rankningslistor. Därför är det viktigt att du som forskare från Högskolan i Borås gör en egen publik profil där du skriver ”University of Borås” som affiliering. Blir du den första forskaren från Högskolan i Borås som skapar sig en profil?

Det är enkelt att komma igång med Google Scholar Citations. Endast tre korta steg: 1) fyll i dina uppgifter, 2) verifiera vilka publikationer som är dina och 3) uppdatera uppgifterna. Klicka här för att komma igång. Du bör dock ha ett google-konto först innan du kan börja använda denna tjänst. Om du inte redan har ett google-konto så kan du skaffa ett här. I tjänsten kan du enkelt välja vilka som är dina publikationer och ska inkluderas i din profil samt att du kan söka publikationer som Google Scholar inte har tagit med. Fördelen med denna tjänst jämfört med t.ex. Web of Science och Scopus motsvarande tjänster är att Google täcker in mycket mer. WoS täcker in ca 10 000 tidskrifter, några conference proceedings och sedan några månader tillbaka ca 30 000 böcker. Scopus i sin tur har ca 20 000 tidskfiter, bara en handfull conference proceedings och nästan inga böcker. Google Scholar täcker mycket fler men nackdelen är att vi inte vet exakt vilka resurser som inkluderas. Ytterligare en fördel är att du själv enkelt kan rätta till uppgifterna och att du får en länk till profilsidan som kan användas i olika sammanhang.

Läs ett längre blogginlägg om tjänsten här.

(*Google Scholar Citations använder mått som generellt antal citeringar, h-index och i10 index. h-index försöker mäta både produktivitet och påverkansgrad (impact) av forskarens publicerade arbeten. Indexet baseras på forskarens mest citerade arbeten och antalet citeringar de har fått i andra publikationer. Den kan också användas till att mäta en hel institutions produktivitet.  i10 är en siffra som visar antalet publikationer som har åtminstone 10 citeringar.)

Text: Pieta Eklund, pieta.eklund(at)hb.se

Planera din publicering

IN ENGLISH

Redan när man ansöker om anslag för ett forskningsprojekt bör man börja planera sin publicering, t.ex. genom att i budgeten inkludera en summa för publicering i Open Access-tidskrifter. Det finns många frågor att fundera på när man ska välja vilken tidskrift man ska skicka sitt manuskript till. Man måste ta hänsyn till sannolikheten att manuskriptet blir accepterat, vilken impact artikeln kan ha och då måste man tänka på tidskriftens trovärdighet, anseende och synlighet men kanske även filosofiska och etiska frågor så som måste författaren överlåta sina rättigheter till förlaget, behandlar förlaget sina författare rättvist och hur är kostnaderna för biblioteken. Utöver dessa aspekter finns det ytterligare några saker att ta hänsyn till såsom tidskriftens granskningsprocess och eventuella förseningar i publikationsprocessen då dessa kan ta månader. Därför blir valet av publiceringskanal kritiskt för publiceringsframgång.

I en artikel av Knight and Steinbach* försöker författarna ta fram en modell för hur man väljer en tidskrift att publicera sig i. De har identifierat fem områden att ta hänsyn till när man planerar publicering: sannolikheten att manuskriptet accepteras, tidskriftens anseende, tidskriftens synlighet och artikelns möjliga impact, sannolikheten för publicering i rätt tid och filosofiska och etiska aspekter så som fri tillgänglighet.  Open Access-tidskrifterna har mognat och man behöver inte offra fördelarna med de traditionella vetenskapliga tidskrifterna om man väljer en Open Access-tidskrift. Många av dessa har utvecklat impact factor, citeringsfrekvens och anseende som är jämförbara med liknande traditionella tidskrifter. De har också en väl utvecklad granskningsprocess, ibland t.o.m. tuffare granskningsprocess än traditionella tidskrifter. OA-tidskrifter har fördelen av att kunskapen sprids snabbare till alla intresserade, inte bara dem som har råd att prenumerera på tidskriften. Läs artikeln för att få tips om hur man väljer en tidskrift att publicera sig i.

Om du har två eller flera likvärdiga tidskrifter att välja mellan så ta reda på deras inställning till Open Access i allmänhet och parallellpublicering i synnerhet. Du bör i första hand välja den som tillåter parallellpublicering eller som är Open Access. När ditt manuskript har blivit accepterat ska du underteckna ett publiceringsavtal. Kontrollera att du behåller rätten att parallellpublicera i BADA men även att du har kvar rätten att använda artikeln i en eventuell avhandling och i din undervisning. Om du har skrivit en bok eller ett kapitel i en bok kan du fråga förlaget om möjlighet till parallellpublicering t.ex. om ett eller två år efter att boken gavs ut första gången. Använd tilläggsavtalet om förlagets avtal inte är tillfredsställande.

Använd DOAJ för att hitta passande Open Access-tidskrift för dig.

Du kan även använda Journal Citation Report (JCR) för att kolla hur olika akademiska tidskrifter är värderade. JCR är en del av Thomson Reuters Web of Science och den är ett verktyg för att jämföra och värdera vetenskapliga tidskrifter inom en mångfald ämnesområden. Det finns citeringsdata från över 8 000 tidskrifter och drygt 3 000 förlag i JCR. För hjälp att använda databasen kontakta Bibliotek & läranderesurser. Thomson Reuters har tidigare i oktober släppt sin bokciteringsindex för Arts, Humanities och Social Science. Nu är det möjligt att söka blad 25 000 böcker och innan året är slut har de som mål att täcka 30 000 centrala böcker publicerade 2005 eller senare inom dessa tre områden. Senare har de som mål att lägga till 10 000 per år.

*Knight, L.V. & Stenbach, T.A. (2008). Selecting an appropriate publication outlet: a comprehensive model for journal selection criteria for researchers in a broad range of academic disciplines. International Journal of Doctoral Studies, vol 3, ss. 59-79.