Söktjänsterna hjälper dig på vägen med referenserna

Varje studentuppsats och många skriftliga arbeten kräver en källförteckning eller referenslista. Den placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Referenserna ska sorteras i alfabetisk följd och i referenserna skall det finnas tillräcklig information för att din läsare enkelt skall kunna hitta de dokument du har använt i ditt arbete.

De finns många automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen. Här tipsar vi om några:

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:Bild: Colourbox
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

 

Text: Sara Hellberg
Bild: Colourbox

 

Varför ska jag ange referenser och hur gör jag?

När du skriver uppsats är det viktigt att tydligt visa vad det är som du har tänkt ut själv och vad som är någon annans idéer eller tankar. Genom att ange referenser till de källor du har använt i din text visar du hur du byggt upp din text, och läsaren kan gå till dina källor för att se att du tolkat och beskrivit dessa korrekt.

bibliotekets webb finns det hjälp att få när det gäller att skriva referenser. Hur ska jag tänka? Vad ska man referera till? Hur ska det se ut?

Biblioteket har en utförlig och bra Harvardguide som hjälper dig och visar hur du refererar till olika verk. En del använder istället APA men Harvard och APA påminner mycket om varandra. Vilken stil du använder är upp till akademin/sektionen där du läser och du bör ha fått god information av din handledare om detta.

Titta gärna på den här filmen från Uppsala universitet som på drygt 6 minuter berättar om hur, när och varför du ska referera.

Har du frågor? Bolla gärna med oss i informationspunkten!

Text & bild Lena Holmberg

Tänk på att inte plagiera när du skriver uppsats

I uppsatstider kan det vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Det går att komma åt den via Ping Pong men även öppet på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Lycka till med ditt skrivande!

COLOURBOX11127720

Text: Lena Holmberg

Vad är offentliga dokument?

Var hittar man information om offentliga dokument och vad räknas till offentliga dokument? Hur refererar man till dem?

Det här kanske är något du funderat över så nu ska vi försöka räta ut några av frågorna om var dokumenten hör hemma och hur du ska skriva referenser till de olika dokumenten. Det skiljer sig lite och vi skall titta på några exempel där du inte behöver ha med referensen i källförteckningen när du skriver enligt Harvard.

Vad menas med offentliga dokument?  Hit hör svenska lagar och förordningar, EU-förordningar, internationella standarder, rekommendationer och uttalanden från myndigheter, råd och intresseorganisationer, böcker och artiklar i tidskrifter.

Det varierar från olika discipliner hur man skall referera men när du refererar enligt Harvard till lagar, domar, EU-direktiv och EU-förordningar behöver de ej vara med i källförteckningen utan det räcker att lagens nummer är med i texthänvisningen i din text enligt exemplet:

Lagar
I din text: Enligt de senaste ändringarna (SFS 1975:1385) finner vi …

Domar
När det gäller domar arkiveras de och tillhandahålls av den aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet tillsammans med förkortningen.

I din text: … i konflikten mellan … anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 …

EU-dokument
EU:s institutioner och publikationer har bytt namn flera gånger under årens lopp. I referensen ska du ange institution och publikation som det står i det aktuella dokumentet. Alla EU-dokument har ett unikt nummer som tillsammans med information om dokumenttyp är tillräckliga uppgifter för att enkelt söka fram dokumentet.

Du skriver bara  t ex. ”2007/44/EG, EUT L 247” i din webbläsare (eller på Google) så
får du fram dokumentet via EU:s webbplats.

Alla EU-dokument finns publicerade på EU:s webbplats. De är sorterade i avdelningar utifrån vilken sektor de hör till. Inom varje sektor har de olika publikationstyperna en egen kod och varje dokument får dessutom ett serienummer. Här ges exempel på hur lagstiftningsdokumenten direktiv och förordning ska beskrivas. Gemensamt för dessa dokument är att de inte heller ska med i källförteckningen. (Precis som lagar och domar) De nödvändiga uppgifterna för att identifiera och lokalisera dokumenten finns i texthänvisningen.

I din text: Council Directive 92/119/EEC, OJ L 62, 15.3.1993, ss. 16-19.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG, EUT L 247, 21.9.2007, ss. 10–16.

Det finns många vägar till de svenska lagarna och förordningarna, men de finns bara i original på ett ställe, Regeringskansliets webbplats.  En bra gemensam sida för alla officiella dokument är: lagrummet.se 

På lagrummet finns bra länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen mm. Här länkas du till dokumentens ”hemadress” och här finns ALLA dokument med.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen. Riksdag och Regering ansvarar för olika delar av de offentliga dokumenten:

  • Regeringskansliet – Direktiv, SOU, Prop.
  • Riksdagen – Utskottsbetänkanden, lagar & förordningar

På Riksdagens sida finns länkar till både Riksdagens och Regeringskansliets dokument.

LAG

Svensk lagstiftning finns också i tryckt form i biblioteket. Lagboken hittar du på plan 2,5 Hylla 348.

När det gäller att referera till andra officiella publikationer som statens offentliga utredning (SOU) Propositioner, Utskottsbetänkanden, publikationer från myndigheter mm så  gör du som vanligt. Dvs tar med den i källförteckningen. Se vidare vår Harvardguide. Den fullständiga guiden finns som pdf-fil. Där står precis hur du refererar till olika officiella publikationer.

Om du skriver rent juridiska texter så har du många olika lagar, förordningar, standarder och rekommendationer och då kan det vara bättre att ta med allt och spalta upp det efter typ i källförteckningen. Men prata alltid med din lärare/handledare om hur du skall göra och om det krävs att det skall vara enligt Harvard eller det juridiska sättet.

Om du läser ekonomi eller juridik så har vi hos oss på högskolans bibliotek tre stycken bra databaser där du hittar offentliga dokument:

FAR Online

En databas som du som läser Ekonomi har god användning av. På många sätt kan Lagrummet jämföras med FAR Online, de har delvis samma innehåll, lagar, förordningar, EU-dokument och myndighetsföreskrifter, men här finns inte alla dokument med. Här hittar du lagtexter, föreskrifter, branschregler och rekommendationer inom bl.a. redovisning, revision och skatt. Du hittar även på ett enkelt sätt nyheter, mallar, viktiga belopp, kalendarium och mycket mer.

Infotorg
Rättsbanken – författningar, förarbeten juridiska nyheter artiklar mm.

Karnov
Kommenterade lagar, rättsfall, EU-rätt Skattenytt.

Dessa databaser kan på många sätt vara trevligare och lättare att hitta dokumenten i om du inte riktigt vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt.

Men som sagt: Den kompletta samlingen SFS- Svensk författningssamling finns bara via Lagrummet!

Om du läser en lag i FAR ska du inte ange att den finns i FAR när du anger din källa. Nästan alla dokument som finns i FAR online och i FARs samlingsvolym är skrivna av andra. Man kan vara ganska kritiskt till hur FAR hanterar andras texter, men man måste också förstå varför det ser ut som det gör i FAR. Det är ett bra arbetsinstrument för dig som på olika sätt jobbar med redovisning.

Text och bild: Lena Wadell

 

Söktjänsterna hjälper dig att fixa referenserna!

Du kan använda automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen.

Summon – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till massor av e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Summon (Video 0:33 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:33 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer Harvardguiden. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras.
Du hittar Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format.

Referens till bok:
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till Bild: Colourboxsamhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

Övriga databaser och söktjänster
De ämnesspecifika databaser som biblioteket abonnerar på har också dessa funktioner. Kontakta biblioteket om du har frågor angående någon enskild databas!

Text: Sara Hellberg

Ebrary har fått nytt utseende

En av våra e-boks leverantörer Ebrary har uppdaterat sitt gränssnitt, det har däremed blivit betydligt enklare att navigera. På vår hemsida beskriver vi att “Ebrary omfattar ca 40.000 titlar och har böcker inom de flesta ämnesområden, såsom teknik och naturvetenskap, humaniora, hälsa och medicin, samhällsvetenskap, datorer och informationsteknologi mfl.”

Du når böckerna genom att söka i Summon på bibliotekets första sida eller vår sida för E-böcker. Du kommer att identifiera dig/logga in om du är utanför högskolans nätverk med dina vanliga inloggningsuppgifter. Om du inte vet vad vad du söker efter kan man inne i Ebrary söka på titlar eller ämnen och dessutom browsa på ämnen som Data och It, Utbildning, Medicin, Teknik, Ekonomi och Historia för att nämna några.

När du hittat den bok du letat efter ser det ut som på bilden nedan. Man väljer mellan att läsa boken online (kräver uppkoppling mot Internet) eller ladda ner den till dator/surfplatta/smartphone. Om du vill ladda ner den måste ett konto skapas. När du gjort det kan man ladda ner boken, stryka under, anteckna, välja refrerenssytem som default och spara boken i din bokhylla hos Ebrary. För att kunna läsa boken behöver du ett Adobe Id och en e-boksläsare som passar den apparat du ska läsa (Läs mer i detta blogginlägg om vilka läsare/appar vi rekommenderar).

Ebrary

 

Det framgår också tydligt hur många sidor man kan skriva ut ur böckerna och hur många man kan kopiera.

 

 

Ebrary_no_download

 

 

Vissa böcker hos Ebrary medger inte nedladdning. Men detta framgår tydligt när du funnit titeln du vill läsa.

 

Du kan lätt referera korrekt från Ebrary. Du trycker på knappen Cite Book (syns ovan på den första bilden). Därefter kan man välja stil, i mitt exempel har jag valt Harvard. Därefter kan du enkelt kopiera referensen in i det dokument du skriver i. Eller så kan du välja att exportera till Flow/RefWorks eller Endnote/Citavi. Ebrary_refereraEndnote är högskolans huvudsakliga referenshanteringssystem och erbjuds fritt för dig som studerar eller arbetar på Högskolan i Borås. Det finns installerade på alla våra tillgängliga datorer men du kan också skaffa det till din egen datorFlow är ett nytt refernshanteringssystem som erbjuds dig som är student på Högskolan i Borås av företaget ProQuest, samma företag som levererar vårt söksystem Summon, dock är det inte lika kompatibelt som Endnote är med alla våra databaser utan fungerar bäst med de som levereras av ProQuest själva.

Hoppas att ni tycker Ebrarys nya gränssnitt är lika snyggt och tydligt som vi gör. Hör av er om ni har frågor till biblioteket@hb.se

Text & Bild: Lisa Carlson

 

 

Vetenskaplig text, del 4: Referenser

Vi fortsätter gästbloggaren Helena Franckes serie med del 4: Referenser. Ständigt aktuellt ämne för oss på biblioteket.

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS