Om det jag refererar till inte är tillgängligt för andra?

Igår fick jag frågan om hur man refererar till något som finns bakom en inloggning. Alltså ett dokument eller webbsida som inte är tillgänglig för alla. Detta kan ju innebära svårigheter för den som ska granska referenserna i ditt arbete. Observera att detta till exempel inte gäller artiklar som biblioteket prenumererar på som du som student, forskare eller anställd måste logga in för att kunna se, däremot faller pre-print av artiklar under kategorin Opublicerade Verk.

Det kan gälla dokument/information som finns i ett intranät, en presentation av något slag som man fått av en person man till exempel intervjuat till sin uppgift eller en checklista för miljöcertifiering hos ett företag som fallet var igår. För denna typ av material anges frasen [opublicerat manuskript] eller annan lämplig fras som [PowerPoint-presentation] eller [checklista miljöcertifiering] efter titeln på dokumentet.

login

Referensen i gårdagens fall skulle se ut ungefär såhär:

Författare/Ansvarig utgivare, (Årtal) Titel [checklista miljöcertifiering] Ort : Företag/Organisation

Vi tar upp detta i Harvardguiden under titeln Opublicerade Verk.

 

Text: Lisa Carlson

Vad ska det refereras till?

Jag fick en fråga igår på informationspunkten om hur webbsidor refereras till. När jag frågade lite närmare vad det var för webbsidor så kom det fram att det är pdf-filer som studenten skulle referera till. När jag sedan frågade vidare om pdf-filerna så blev det tydligt att det var tidskriftsartiklar som studenten hade fått tag i via någon av våra databaser. Är det en som undrar så är det flera som undrar.

Tidskriftsartiklar refereras som artiklar oavsett om du hittat dem på en webbsida eller i en tryckt tidskrift. Det är källan som är det viktiga – inte formen. Det samma gäller även när du söker i en databas eller med hjälp av en sökmotor. Det är inte databasen eller sökmotorn som är din källa. Mer om det hittar du i inlägget Google är inte källan!

För att försöka göra detta tydligare så ger jag två exemepl här:

Ta en titt på Information research. Det är en (akademisk) tidskrift (det står t.o.m. på sidan) på webben som finns endast på webben. Titta på t.ex. den här artikeln: Continuum thinking and the contexts of personal information management. Det ser ut som en webbsida men det är en artikel publicerad i en tidskrift – den ska alltså refereras till som en artikel. Din källa är artikeln publicerad i en tidskrift som finns på webben och ser ut som en webbsida. Referensen till artikeln blir

Huvila, I., Eriksen, J., Häusner, E. & Jansson, I. (2014). Continuum thinking and the contexts of personal information management. Information Research, 19(1) paper 604. [Available at http://InformationR.net/ir/19-1/paper604.html]

Artiklar som du laddar ner från en databas är ofta i pdf-format. När du öppnar pdf:en så finns det oftast antingen i sidhuvudet eller sidfoten information om tidskriftens titel, volym och häfte – ofta även DOI-nummer. Använd den information för att skriva referensen. Länken till själva pdf:en är inte intressant – den skiljer sig beroende på om du är hemma eller här på biblioteket eller om du har fått tag i den via något annat bibliotek.

Säg nu att du ska skriva om H&M och deras grepp på hållbar utveckling och företagets samhällsansvar (corporate social responsibility, CSR). Om det hittar du här. Tittar du nu på sidan ser du att det också är en webbsida som sidan för Information Research – bara mycket snyggare. Här är webbsidan din källa – det är inte en tidskrift utan det är ett företags hemsida. Informationen som du behöver finns på den här sidan och den är publicerad som en hemsida. Du ska kanske skriva om hur H&M förhåller sig till vatten i deras tillverkningsprocess och använder sidan Water som din källa. Referensen blir:

H&M. (2014). Water. http://about.hm.com/en/About/Sustainability/Commitments/Use-Resources-Responsibly/Water.html [2014-03-27]

H&M blir författaren för att sidan hade inte någon tydlig författare. Water är titeln på sidan – vad sidan heter syns i fliken. Sedan kommer URL:en och sist i hakparentes kommer datumet du har senast varit på sidan. Det är viktigt eftersom webbsidor inte är statiska. Om du jämför med artikeln ovan så finns det inte någon senast-besökt -datum i referensen p.g.a att innehållet i artikeln ändras inte efter publiceringen. Artiklarna är statiska sidor undantaget är dagstidningar. Om du läser en artikel i en dagstidning på webben bör du skriva datum du besökte sidan. Dagstidningar avpublicerar nyheter och byter plattformar etc vilket för att adressen till artikeln kan förändras.

När du har frågor om referenser så kom till informationspunkten. Vi är där för att hjälpa till! Kom ihåg – hänvisa till dina källor!

Pieta Eklund

 

Dags för uppsats

Det är igen den tiden på året som många av våra studenter sitter och funderar på vad de ska välja för ämne för sin uppsats, hur forskningsfrågor formuleras och hur ska relevant litteratur hittas.

Här lyfter vi fram några av våra tidigare inlägg om forskningsfrågor och informationssökning. Förhoppningsvis är de till hjälp.

Du kan börja med att läsa inlägget om hur forskningsfrågor kan formuleras. Kolla också in filmen. Den är väldigt bra. Kanske behöver du också hjälp med att läsa vetenskapliga texter? Under kategorin för vetenskapliga texter finns mängder med inlägg om du känner igen en vetenskaplig text, hur du kan bedöma tidskrifter. Du behöver också granska dina källor källkritiskt.

Det är inte bara hjälp med sökningar du kanske behöver men också hur du sidnumererar i word. Där finns det också en instruktionsfilm som du kan ta en titt. När du sedan har skrivit din uppsats så behöver du kanske hjälp med referenserna. Vår harvardguide finns också tillägnglig på webben eller som nerladdningsbar fil.

På torsdagar erbjuds det speciella sökverkstäder. Kl 15 till 1630 i J418 bemannar en bibliotekarie sökverkstaden. Där får du tips och stöd i din informationssökning. Glöm inte att bibliotekarierna bemannar informationspunkten vardagar mellan 8 och 18. Du kan få hjälp med informationssökning även då.

Pieta Eklund

Uppsatstips – Hur refererar jag korrekt och undviker plagiat?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det fjärde inlägget tipsar vi om resurser som berör referenshantering och plagiat:

Harvardreferenser
På bibliotekets webbplats hittar du information om hur du skriver korrekta referenser till de källor du använt enligt Harvardsystemet. Guiden finns också att ladda ner som pdf-fil. Du vet väl att du enkelt kan söka på ett visst ord för att snabbt hitta rätt stycke i dokumentet (ctrl+F).

Tips!
De flesta söktjänster och databaser erbjuder möjligheten att kopiera färdigformaterade referenser utifrån olika referensstilar som du kan klistra in i din referenslista, detta brukar heta cite/citera/skapa referens eller något liknande. Var dock uppmärksam på att det kan variera hur referenser från olika databaser ser ut även om du valt samma stil. Se till att kontrollera mot Harvardguiden och försäkra dig om att alla dina referenser ser ut på samma sätt innan du lämnar in ditt arbete!

Endnote
Studenter och personal vid Högskolan i Borås har tillgång till referenshanteringsprogrammet Endnote. I Endnote kan du skapa ett bibliotek med dina källor, sedan kan du hämta dem därifrån och skapa referenser i Word under tiden du skriver. Här kan du läsa mer om Endnote.

Plagiatkontroll
En orsak bland många till att alltid hänvisa korrekt till sina källor är att undvika att bli anklagad för plagiat. Högskolans Antiplagieringsguide ligger tillgänglig för alla studenter i Pingpong och innehåller värdefull information om exempelvis hur du med egna ord återger information du hämtat från en källa utan att skriva av den ordagrant.

Högskolan i Borås kontrollerar alla uppsatser i systemet Urkund för att upptäcka fusk och plagiat. I denna broschyr har Urkund sammanställt tips på hur du undviker att plagiera i ditt arbete.

Bild: Colourbox

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Referenser

bokDet har varit en hel del frågor de senaste veckorna om referenser och hur man ska gå tillväga och tänka kring det. Under Skriva och referera finns det generell information och tillgångar till sidor med olika redskap för att hjälpa dig att på bästa sätt referera ditt arbete.

Orkar man inte läsa all information finns det en bra film på Youtube om tankar kring referera.

Hur, när, var ska jag referera?

Tandis Talay

Referera till lagar

Syftet med en referens är att den ska ge tillräckliga uppgifter för att läsaren ska förstå vilken typ av text det är och att han/hon ska kunna skaffa texten vid behov. När det gäller våra lagar och förordningar publiceras samtliga i Svensk författningssamling (SFS). Jo då, många lagar finns även i de tryckta lagsamlingarna Sveriges rikes lag och Sveriges lag, i databaser som Info Torg Juridik, Karnov & Zeteo och ibland på olika webbsidor, men det är i SFS originalen finns! Där finns de alltid i gällande lydelse eller som det också heter konsoliderad text, d.v.s. med alla ändringar inskrivna. Lagar och lagändringar beslutas av Riksdagen medan Regeringen skriver de svenska förordningarna som ofta är komplement till lagarna. Det finns t.ex. en Högskolelag (1992:1434) och en Högskoleförordning (1993:100). Svensk författningssamling finns på Riksdagens hemsida under fliken Dokument & lagar.

Lagrummet.se, Portalen till svensk rättsinformation som underhålls av Domstolsverket, finns information om våra offentliga handlingar och hur de hänger ihop, ofta kallad lagstiftningskedjan. Här finns tre ingångar till våra lagar och förordningar: register, fulltext och tryck format. Register och fulltext tar dig till såväl ett fullständigt register över alla ändringar som till gällande lydelse.  I registren finns uppgifter om samtliga ändringar och vilka förarbeten som ändringarna bygger på. De vanligaste förarbetena är Statens offentliga utredningar (SOU), propositioner och utskottsbetänkanden. Notera att SOU och propositioner finns på Regeringskansliets webbplats medan betänkandena ligger på Riksdagens.

I tryckt format kan du söka fram ändringsförfattningarna som de ser ut i den tryckta utgåvan. Alla ändringsförfattningar får ett eget nummer men grundförfattningen behåller sitt nummer hela tiden.

Lagrummet.se har också länkar till myndigheternas föreskrifter, som t.ex. Universitets- och högskolerådets. Föreskrifterna finns i myndigheternas författningssamlingar. Om du behöver referera till en föreskrift gäller samma regel som för lagar och författningar men ange myndighetens namn tillsammans med numret, så det blir tydligt.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Text: Eli Bytoft-Nyaas

Referera till rörlig bild och ljud?

Tips om riktlinjer som utgör ett försök att ta itu med det växande behovet av ett tydligt,
heltäckande och enhetligt system för referenser av rörlig bild och ljud.

Trots den ökande användning av rörliga bilder och ljud i undervisningen så omfattar inte till exempel varken Harvard- eller Oxfordsystemen alla typer av format eller former som kan behövas till den typen av material.

Tips: Sara Hellberg

Text: Lisa Carlson