Använder du Legimus?

Kanske har du hört talat om Legimus? Det är Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till dem som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Med webbspelaren kan du läsa talböcker direkt i din webbläsare men du måste hela tiden vara uppkopplad mot nätet. För att komma till webbspelaren första gången måste du vara inloggad i legimus.se.

Legimus finns även som app och går att ladda ner både till Iphone/Ipad och Android. Du kan själv söka och ladda ner din kurslitteratur i Legimus och om den inte redan finns där så går det att få den inläst. Det kan ta ganska många veckor att få till en nyinläsning så var ute i god tid!

Du kan även läsa taltidningar i appen. Du prenumererar på taltidningar som på en vanlig tidning. Kontakta tidningen för mer information.

 

 

 

Om du som student behöver tillgång till bl.a. talböcker kan du skaffa dig ett Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säg att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen  Lena Svenson eller Karin Ekström som kommer hjälpa dig att sätta upp ditt Legimus-konto.

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

Text: Lena Holmberg

5 forskare á 20 minuter

Sedan hösten 2014 har vi på biblioteket drivit ett kompetensutvecklingsprojekt för vår personal. Vi har haft olika teman varje månad, allt från det senaste inom e-boksvärlden till omvärldsbevakning, samtal om vetenskaplighet och tips och trix i Word och EndNote. Förra torsdagen hade vi förmånen att ha fem stycken forskare från Bibliotekshögskolan hos oss.  Vi hade en hel förmiddag tillsammans där de först presenterade sin forskning och sedan gav vi en inblick i vad vi driver för projekt på biblioteket just nu.

Anna Hampson Lundh delar sin tid mellan BHS och Curtin University i Perth Australien och vi hade förmånen att få lite av hennes tid nu när hon var hemma i Sverige och då kom hon och pratade om det projekt hon driver just nu, Att lära sig läsa talböcker: barn med läsnedsättningar och deras dokumentpraktiker.

talböckerDet finns viss tidigare forskning om så kallade traditionella användare av talböcker, tex äldre med synnedsättning, men väldigt lite forskat på talboksanvändning för barn med läsnedsättningar. Målet med Annas forskning är att beskriva,  illustrera och skapa kunskap om en grupp som det finns förvånansvärt lite forskning om, och på detta sätt samtidigt skapa bättre förståelse för barns litteracitet i den digitala samtiden. Kraven på vad det innebär att vara läskunnig idag ser väldigt annorlunda ut om man jämför med  förr. Kraven idag är mer komplexa, pga den digitala utvecklingen men samtidigt innebär den digitala utvecklingen också en större möjlighet. Vi ser så klart fram emot de resultat som Anna kommer att komma fram till.

Ola Pilerot, universitetslektor vid BHS, intresserar sig för bland annat evidensbaserad praktik inom biblioteksvärlden. Att arbeta evidensbaserat är något som är vanligt (ofta självklart) inom tex vård och medicin men något man inte lika självklart kopplar ihop med biblioteksvärlden.

Det är viktigt för forskare att samarbeta med forskare från andra lärosäten. Därför söker Ola, tillsammans med två externa forskare, medel för ett projekt om informationssökning. Då han är intresserad av vad som faktiskt händer på jobbet istället för vad som borde hända, vill Ola gärna använda skuggning som metod i projektet. Den här forskningen, som all annan biblioteksforskning, känns angeläget för oss att följa. Vi kommer att hålla tummarna att Ola med kollegor får medel för att genomföra studien.  

Den 18 maj i år spikade Jenny Lindbergsin avhandling – Att bli bibliotekarie: informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier – på en av bibliotekets björkar och den 9/6 disputerar hon här på Högskolan. Jennys avhandling handlar om resan från att vara student till att finna sin yrkesroll och utveckla sin yrkesidentitet som bibliotekarie. Hon har haft som mål att  ta reda på hur man förstår, talar om och bedriver informationssökning dels i sin väg mot att bli bibliotekarie och sedan när man börjar arbeta. Hur skapar man sig en yrkesidentitet? När exakt BLIR man och ÄR man bibliotekarie? Är det något som bara kommer en dag eller är det något som sakta växer fram? Och kanske fortsätter växa fram under en längre tid?Jenny Lindbergs avhandling

Jenny har i sitt arbete haft fokusgrupper med bibliotekariestudenter och sedan djupintervjuer med nyanställda högskolebibliotekarier och tittat på deras jämförelser mellan de förväntningar de hade under utbildningen kontra hur det egentligen är när de kommer ut i arbete. Som sagt Jenny disputerar den 9/6 i sal E310 om man vill komma och lyssna på hennes intressanta resultat.

 

 

Universitetslektor Helena Francke har bedrivit forskning om vetenskaplig publicering från 2000 och framåt. Hon disputerade 2008 med avhandlingen (Re)creations of scholarly journals : document and information architecture in open access journals. Under sina år som forskare har hon bland annat ställt frågor som varför väljer man att lita på vissa tidskrifter på nätet och vilket underlag erbjuder tidskrifterna oss att basera våra källkritiska bedömningar på? Vad händer när en publikation flyttas från ett medie till ett annat – från tryckt till elektroniskt? Hon har genom åren forskat på bibliometri, utvärdering, open access publicering och parallellpublicering. Helena har precis gått ut med en enkät till alla forskningsbibliotek för att undersöka hur dessa arbetar med vetenskaplig publicering.

e-book2Förmiddagens sista presentation från BHS hölls av professor Elena Maceviciute. Hon pratade om ett forskningsprogram om E-böcker i Sverige – E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Vad händer med e-böcker där språket är så litet som svenska ändå är? Elena pratade bland annat om att Sverige har speciella förutsättningar för e-böcker, eftersom svenska språket är ett sådant litet språk kan marknaden för e-boken bli begränsad. Samtidigt har vi ett läge med fler publicerade e-böcker, och ökad efterfrågan från läsare, fler läsapparater och ökande lån av e-böcker från biblioteken. I detta projekt tittar man på e-bokens faktiska och möjliga effekter för såväl författande, och publicering som distribution och användning i Sverige.

Vi slutade denna spännande förmiddag med att vi på biblioteket berättade om några valda delar av vad vi sysslar med. Vi valde att ta upp vårt Kompetensutvecklingsprojekt, som vi drivit i snart ett år och som också var anledningen till att vi bjudit in dessa forskare från BHS. Vi berättade också om hur bibliotekets Kommunikationsteam jobbar med Sociala Medier och om det Bemötandeprojekt vi drivit sedan hösten 2013.

Vi tog även upp hur och varför vi valt att gå från BADA till DIVA, om vårt E-pilktsarbete och om den grupp som arbetar med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt bibliotekssystem. Och som sagt, detta är bara några valda delar av vad vi gör just nu. En del av mycket, mycket annat.

Text: Christel Olsson

Legimus – om bl.a. talböcker

Biblioteket ansvarar för Legimus som är Myndighetens för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till de som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker.

Det enda du som student behöver göra för att få tillgång till bl.a. talböcker är en Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säga att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen Martin Borg eller Lena Svenson som kommer hjälpa dig sätta upp ditt Legimus-konto.

Det går även bra att kontakta dem direkt via mail:
martin.borg@hb.se
lena.svenson@hb.se

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

logotyp_legimus

 

 

 

Text: Tandis Talay

Legimus – om bl.a. talböcker

logotyp_legimusFrån och med denna termin är det biblioteket som ska ansvara för Legimus.

Och vad är Legimus undrar ni? Jo, Legimus är Myndighetens för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till de som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker.

Det enda du som student behöver göra för att få tillgång till bl.a. talböcker är en Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säga att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen Martin Borg eller Lena Svenson som kommer hjälpa dig sätta upp ditt Legimus-konto.

Det går även bra att kontakta dem direkt via mail:
martin.borg@hb.se
lena.svenson@hb.se

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

Skulle det vara så att du inte hittar din kurslitteratur på Legimus kan du beställa den via biblioteket.

Tandis Talay