Metodböcker……igen

De flesta av er kommer att någon gång under utbildningen stötta på ordet METOD. Vad är metod och varför är den så viktigt och varför finns det så många olika böcker om ämnet?

Det finns böcker om kvalitativ och kvantitativ metod, intervjumetodik, komparativa analysmetoder, tvärvetenskap och mycket mer. Oavsett inom vilket ämne du läser så finns det en relevant metodbok för ditt ämne.

 

Här kommer jag inte gå in på analysering av ordet metod och dess olika betydelse, utan här tänkte jag berätta mer om vilka sorters böcker vi har på biblioteket.

Här är några exempel på bibliotekets urval av metodböcker:

Ett steg till: En metodbok för biblioteksutveckling/ Aleman L.

Denna bok är resultatet av projektet ”Tvinning- en metod för biblioteksutveckling?”. Det är även en praktisk handbok för bibliotek som vill arbeta tillsammans för att åstadkomma verksamhetsutveckling.

Förhandlingsbart: Metodbok i förhandlingsteknik/ Lempereur A,  Aurélien C & Wetter E.

Boken ger dig kunskap om de vanligaste fallgroparna och fula knep som kan förekomma i förhandlingssituationer samt effektiva tips för att motverka dem. Du får både lära dig om Win-Win-metodik och hård förhandling samt hur du stegvis kan utveckla din egen personliga förmåga.

Metod & Praktik: Texter om forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området/ Lind T.

Denna bok ingår i en serie med årlig utgivning om forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området som ges ut av Vetenskapsrådet. Förra året gavs första boken ut med titeln Konst-Kunskap-Insikt. I denna bok fortsätter man diskutera konst och vetenskap och även problematisera och konkretisera frågor kring konstnärlig forskning.

Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok/Roxel L, Tiby E

I denna bok får man ta del av både nya och etablerade forskares erfarenheter, tankar och metodval inom kriminologi. Boken tar upp frågan om vilken eller vilka metoder som passar till vilken forskningsfråga och även det faktum att samma forskningsfråga ger olika resultat när man använder sig av olika metoder.

 

Text och bild: Tandis Talay

Tips när du söker i Summon hemifrån

När du använder Summon hemifrån, eller på annan plats utanför campus, är det bra om du loggar in först. Inloggningen gör att du får tillgång till alla resurser som vi har aktiverat för sökning i Summon. Om du inte loggar in missar du träffar från Web of Science.

Gör så här:

1. Sökrutan för Summon hittar du på bibliotekets startsida. Gör din sökning.

start_sv_b

2. När resultatlistan visas ser du en mörkgrå list i Summons sidhuvud. Där står “Utanför campus? Logga in för att komma åt fulltext med mera.” Klicka på texten och logga in med dina vanliga användaruppgifter.

search_sv_summon_b

3. När du gjort detta laddas söksidan för Summon på nytt. Gör om din sökning och du kommer troligen att se att du har fler träffar än du hade innan du loggade in.

summon_sv_search

Ytterligare en fördel med att logga in direkt är att du inte behöver logga in i ett senare skede för att komma åt t ex artiklar i fulltext eller e-böcker.

Sökrutan för Summon hittar du på bibliotekets startsida.

Lycka till med dina sökningar i Summon.

Text & bild: Klaz Arvidson

ForskarFredag i Borås

FF2014-orange

Imorgon (fredag 25/9) är det dags för ForskarFredag! Detta innebär en mängd olika roliga happenings här på (och runt) högskolan. Bland annat finns det möjlighet att lyssna på lunchföreläsningar, delta i forskningsprojekt, kolla in i en ambulans och en hel del annat. På högskolan webb hittar du det fullständiga programmet för dagen.

Förutom alla dessa spännande saker kan man också gå på Forskar Grand Prix och lyssna på fem forskare från Högskolan som på fyra minuter ska beskriva sin forskning så fängslande, inspirerande och pedagogiskt det bara går. Forskarna som i år antagit denna roliga utmaning är Laura Darcy, Carina Hallqvist, Sunil Kumar Ramamoorthy, Sepideh Olausson och Anders Persson.

Vill man redan nu få en djupare inblick i vad dessa forskares arbete faktiskt handlar om kan man givetvis ta en titt på de forskningsresultat som de publicerat – och var finner man dem? Via Biblioteket så klart! Lättast är att skriva in författarnas namn i sökrutan på bibliotekets startsida, då får du tillgång till artiklar, den avhandling och eventuella böcker som forskaren i fråga skrivit.

ForskarFredag är ett nationellt projekt som har sin bas i den av EU utlysta Researcher’s Night. Runt om i hela Europa erbjuds tiotusentals aktiviteter som ska visa hur spännande och kul forskning är. Och via den nationella webbsidan för ForskarFredag kan man delta i en fototävling på Instagram och vinna en iPad Air 2.

Text: Katharina Nordling

Sök i databasen SveMed+ och hitta rätt engelska ämnesord

Ett bra sätt att söka träffsäkert är att söka på ämnesord – en sorts etikett-ord som används för att beskriva vad en artikel handlar om. I databasen SveMed+ används en ämnesordslista som heter MeSH.
SveMed+ är en liten databas med nordiskt material (190 tidskrifter varav 47 vetenskapliga). Två av de största och mest kända internationella databaserna inom vård och medicin är PubMed (5600 tidskrifter) och CINAHL (3000 tidskrifter). Det som är så bra är att du kan använda informationen du hittat i SveMed+ och göra nya sökningar i dessa databaser!

Såhär kan du gå tillväga:

1. Sök på ditt ämne i SveMed+ och kombinera gärna minst två sökord! Om du letar efter vetenskapliga artiklar kan du bocka i rutan ”Peer reviewed tidskrifter”.svemed2. Ute i högerkanten hittar du de så kallade facetterna, där kan du avgränsa på språk och typ av artikel – samt se vilka MeSH-termer som är de vanligast förekommande för att beskriva innehållet i de artiklar du har fått fram på din sökning. Härifrån kan du samla på dig engelska begrepp att söka vidare på.

3. Du kan se fler ämnesord inne på varje enskild artikel. Välj ut en artikel i ditt resultat som du tycker verkar intressant och klicka på titeln! svemed2svemed3Längst ner ser du då de ämnesord (MeSH-termer) som använts för att beskriva vad just denna artikeln handlar om. Du ser orden på både svenska och engelska och kan klicka på dem för att komma till ämnesordslistan Svensk MeSH  där du också får förklaringar av ordens betydelse och kan se bredare, smalare och relaterade begrepp.

4. Nu har du på ett snabbt och enkelt sätt hittat korrekta engelska ämnesord som du kan använda för att göra sökningar i PubMed och CINAHL. Du hittar CINAHL och PubMed via listan över bibliotekets databaser inom Vård och medicin.

PubMed använder också ämnesordslistan MeSH för att beskriva artiklarna – välj Advanced search och sök i fältet MeSH Terms för att göra en ämnesordssökning.

CINAHL beskriver också artiklarnas innehåll med hjälp av ämnesord – de är oftast samma som i MeSH men kan skilja sig åt, därför måste du först kontrollera mot deras termlista CINAHL Headings innan du söker. Det gör du genom att skriva in begreppet i sökfältet och bocka i rutan ”suggest subject terms”:
cinahl cinahl2Om ordet finns i CINAHL Headings-listan bockar du bara för det och klickar på ”search database”. Om du blir rekommenderad att använda ett annat ord istället klickar du på det, bockar för det och klickar sen på ”search database”.

Lycka till och kontakta oss på biblioteket om du har frågor eller behöver hjälp!

Text: Sara Hellberg

Livet som student

No time for a proper meal.

Det kan vara en stor förändring att börja på Högskolan.  Kanske innebär det en flytt hemifrån för första gången med allt vad det innebär, kanske ändrar det inriktning på en tidigare påbörjad yrkesbana. I vilket fall som helst så är det saker som förändras, stora eller små, när Du börjar studera.

Förändring innebär ofta ett visst mått av motstånd hos oss människor. Det utmanar ibland rädslor vi kanske inte visste att vi hade. Ta det här med prestation t e x, det är ju fantastiskt roligt och bra att känna glädjen i att vilja prestera, men det är också det som många gånger gör att vi känner oss pressade till en nivå som inte är hälsosam. Som student gäller det att lära sig reglera sin vilja att prestera så att man inte ”faller på eget grepp”. Att hitta en nivå där man åstadkommer vad som krävs, ibland lite till, för att bli godkänd. Att balansera studier o det övriga livets krav. Det är inte alltid så lätt när mängden av litteratur ibland känns överväldigande, tiden alltför kort o det övriga livet med familj, jobb vid sidan om, fritidsintressen etc. också vill ha sin plats. Blir det för mycket vaknar ofta den inre kritikern vi alla bär med oss mer eller mindre av och om den inre kritikern får ”löpa amok” gör den gärna det.

Vad kan man göra då om man känner att man behöver hjälp att prioritera o hitta balansen mellan sina resurser och det som krävs för att klara sina studier? En bra sak är att fundera över vilken ”tårtbit” i livet som faktiskt inte får plats just nu när studierna tar så mycket tid. Vad kan just Du ändra på i ditt liv som frigör mer tid o energi till det som Du nu antagit utmaningen av att klara? Hur kan du planera in din ledighet så att du faktiskt återhämtar dig emellanåt? Kanske behöver du fundera över vad som händer med just dig när du känner dig pressad, vilka är dina symptom när det blivit för mycket press och när/hur skall jag reagera på det?

Ett annat sätt är att boka en tid hos någon av oss på studenthälsan, tillsammans kan vi se över din situation och vilken förändring som krävs.

Välkommen!

Anna Järvbring, kurator, Camilla Boström, kurator, Yngve Glans, studentpräst

kurator@hb.se
yngve.glans@telia.com

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och få något ut av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas upp tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är den viktig att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrera publikationsdatabaser och institutionella arkiv.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektronisk format för då blir lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat en Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Referera till rörlig bild och ljud?

Tips om riktlinjer som utgör ett försök att ta itu med det växande behovet av ett tydligt,
heltäckande och enhetligt system för referenser av rörlig bild och ljud.

Trots den ökande användning av rörliga bilder och ljud i undervisningen så omfattar inte till exempel varken Harvard- eller Oxfordsystemen alla typer av format eller former som kan behövas till den typen av material.

Tips: Sara Hellberg

Text: Lisa Carlson