Dags för uppsats? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att få lite panik.

uppsats_panik

Paniken kan komma från många olika saker; men en sak är att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning, ingen alls. Eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit. Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka publicerade efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i högskolans publikationsdatabas. För tillfället är vi dock mitt i ett systembyte, så just nu finns det två olika databaser att söka i:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014.
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015.

Arbete med att överföra allt från BADA till DiVA pågår, och så småningom kommer alla studentuppsatser finnas tillgängliga i DiVA.

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 167 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning där kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

uppsatser_sve

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox & Katharina Nordling

Formatering och sidnumrering i Word

Vi möter just nu många  studenter i biblioteket som vill ha hjälp med formatering i Word och som kanske särskilt undrar hur sidnumreringen egentligen går till? Det kan vara lite klurigt att få uppsatsen att se ut som man vill men vi har skrivit en del om både sidnumrering och annan formatering i Word tidigare här i biblioteksbloggen. Läs gärna mer om formatering i Word och just sidnumrering i Word. Det finns en hel del utmärkta guider och filmer på Internet som kan vara till hjälp. På Bibliotekets webb tipsar vi om dessa under skriva och referera!

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Använder du referenshanteringssystemet Endnote? I så fall finns mer information om hur du använder Endnote i uppsatsarbetet och en beskrivning av kopplingen mot Word att läsa här.

frustrated studentBeroende på vilken akademi och vilket program du läser så används olika mallar för examensarbete. Titta efter hur just din ska se ut. På Studentwebben finns några mallar samlade.

Text: Lena Holmberg

Så formulerar du frågeställningar till uppsatsen

Om du inte redan börjat formulera de frågor du vill undersöka i din uppsats, så är det nog snart dags för det. Det kan vara svårt att formulera sig och ha konkreta frågor att ställa. Meningen med forskningsfrågorna är att få fram meningsfulla och relevanta resultat. Meningen är också att kunna på ett koncist sätt beskriva vad ditt arbete handlar om samt vad arbetet inte handlar om. Forskningsfrågorna är ofta beskrivande eller analytiska till sin natur även om det finns andra typer av frågor. Beskrivande frågor börjar med på bl.a. Vilket sätt…?, Hur ofta…?, Hur ser det ut…? medan analytiska frågor börjar bl.a med Varför…? och Hur förhåller sig… till…?

Forskningsfrågorna ska vara neutrala och du ska försöka bortse från din förförståelse. Frågorna ska formuleras så att svaren blir meningsfulla. Du har också en kort tid på dig och kan inte samla på dig så mycket empiriskt material som kanske behövs och därför måste frågorna vara praktiskt möjliga att besvara. Frågorna bör även vara enkla och entydiga; risken för misstolkningar ska minimeras.

Malmö högskola har gjort en kort introduktion med tips på hur man formulerar forskningsfrågor. Du kan antingen läsa sammanfattningen under filmen eller så tittar du igenom klippet (ca 11 minuter).

Björn Lundgren ger följande exempel i filmen samt problemen med frågorna:

Vad är det du är intresserad av? Kanske sociala frågor och undervisning. Då kan man formulera en fråga på följande sätt: ”Hur förbättras undervisningen när man använder sociala medier?” Det finns dock problem med denna formulering: 1) det antas att användningen av sociala medier förbättrar undervisningen samt 2) sociala medier är för brett begrepp.

Formuleras frågan om till ”Förbättras undervisningen när man använder social medier?” Den är mer neutral men problemet är hur du ska undersöka förbättringen? Vad menas med bra förbättring?

Hur är det då med frågan ”Tycker eleverna att sociala medier förbättrar undervisningen?” Då undersöker du frågan utifrån elevernas synpunkt; de definierar vad som är förbättrat undervisning. Problemet är fortfarande värderingen i frågan. Begreppet ”förbättra” antyder fortfarande en positiv inställning till sociala medier istället för att vara neutral inför frågan.

Om frågan då formuleras om till ”Tycker eleverna att sociala medier påverkar undervisningen positivt, negativt eller inte alls?” Då signalerar frågan att du är intresserad av vilken påverkan, om någon alls, sociala medier har på undervisningen. Svaret kan dock uttryckas för kort: ”Ja, undervisningen påverkas positivt.” Därför behövs det följdfrågor, t.ex. ”På vilket sätt anser i så fall eleverna att studenterna påverkas?”

För att kunna svara på dessa frågor behövs det bakgrundsinformation eller beskriva kontexten eleven befinner sig, vilket innebär beskrivande svar. Då kan frågan ställas på följande sätt ”Vilka sociala medier används i undervisningen, hur ofta och på vilket sätt?” Problemet här är att det finns flera frågor i en. Därför bör frågorna skrivas om var för sig: ”Vilka sociala medier används i undervisningen?”, Hur ofta används sociala medier i undervisningen?” samt ”På vilket sätt används sociala medier i undervisningen?”. En studie bör innehålla en eller flera analytiska frågor som kompletteras med beskrivande frågor.

Vi har böcker om forskningsmetodik och research methods.

Ta en titt på gamla examensarbeten.

Läs också artikeln om hur man väljer bra forskningsfrågor (på engelska).

Text: Pieta Eklund

Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel? Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, har tidigare skrivit ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Var börjar jag min informationssökning?

Är du i startgroparna för att skriva din uppsats? Här kommer några tips från Biblioteket som handlar om var du kan börja hitta information om ditt ämne. Lycka till!

Summon är namnet på bibliotekets söktjänst, här hittar du bibliotekets tryckta böcker tillsammans med majoriteten av våra elektroniska resurser i form av e-böcker och artiklar. Sök i sökfältet på bibliotekets startsida.

Ämnesdatabaser. Om du vill göra väldigt specifika sökningar kan det vara bättre att söka i någon databas som är särskilt inriktad på det aktuella ämnet där sökmöjligheterna är mer detaljerade och anpassade till ämnesområdets särart. Här hittar du alla bibliotekets databaser indelade efter ämnesområde.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i Pingpong)!

Libris är den svenska nationella bibliotekskatalogen. Här kan du se vilka böcker som finns här på högskolebiblioteket men också vad som finns på andra bibliotek i din närhet. Välj favoritbibliotek under fliken ”Mina bibliotek” för att snabbt få information om var böckerna finns. Sök i Libris.
Startsida

Har du hittat en bok i Libris som vi inte har på högskolebiblioteket?
Vi kan låna hit den åt dig! Detta kallas fjärrlån och är gratis för böcker.
Har du hittat en artikel som verkar jätteintressant som vi inte har i fulltext?
Fjärrlån av artikel i form av kopia kostar vanligtvis 40 kronor (80 kronor om vi måste beställa utanför Norden) och skickas hem till dig med posten.
Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Vill du titta på andra studentuppsatser för att få inspiration till din egen?
Titta på Studentuppsatser & examensarbeten i Borås akademiska digitala arkiv (BADA). Vill du se uppsatser från alla svenska högskolor och universitet kan du söka på www.uppsatser.se

Google Scholar (scholar.google.se) är en sökmotor inriktad mot akademiskt material, här hittar du böcker, studentuppsatser, avhandlingar, artiklar m.m. Denna korta film visar hur du gör för att komma åt bibliotekets tidskriftsprenumerationer även när du söker hemifrån. 
Google Scholar

I den fria databasen SwePub hittar du avhandlingar, bokkapitel, rapporter och artiklar utgivna vid svenska lärosäten. Du kan avgränsa på vetenskapligt (refereegranskat) och länkar till fritt material finns. Sök i SwePub. 
SwePub

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under våren är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur får jag till formateringen i Word?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det femte och sista inlägget tipsar vi om hur du kan använda Google Drive när du skriver och länkar till instruktioner som ger svar på de vanligaste frågorna om Word:

Gemensamma dokument
Skriver du uppsats tillsammans med någon? Jobbar ni mycket på varsitt håll? Då kan ni använda er av Google Drive för att lagra filer på ett gemensamt ställe och för att skapa textdokument som ni båda kan redigera samtidigt under tiden ni chattar med varandra. I Google Drive finns också versionshantering av dokumenten du jobbar med så att du kan gå tillbaka till en tidigare version om det skulle behövas. Du kan också lagra filer, skapa enklare kalkylark och presentationer. Dokument du skapat på Google Drive kan du sedan välja att spara ned i filformat som är kompatibla med Microsoft Office, tex Word. De sista justeringarna i din uppsats behöver du alltid göra i Word eftersom redigeringsmöjligheterna i Drive är begränsade.

Använd Googles hjälpsidor eller sök upp tutorials på YouTube om du vill veta mer om någon särskild funktion, eller fråga oss på biblioteket.

Funktioner i Word
Nedan hittar du svaret på de två allra vanligaste frågorna vi får i informationspunkten om inställningar i word:

  • Hur får man sidnumreringen att börja på en viss sida? (Instruktion eller film av Lisa Carlson, BLR, Högskolan i Borås)
  • Hur gör man en automatisk innehållsförteckning? (Film av Åsa Kronkvist, LärandeResursCentrum, Högskolan Kristianstad) Åsa Kronkvist har även gjort fler filmer om hur du använder Word på bästa sätt när du skriver examensarbete.

Lycka till med ditt uppsatsarbete och kom ihåg att du är välkommen att fråga oss om du undrar över något.

Bild: Colourbox

Känner du till fler bra hjälpmedel och resurser?
Tipsa gärna i kommentarsfältet till detta inlägg!

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur refererar jag korrekt och undviker plagiat?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det fjärde inlägget tipsar vi om resurser som berör referenshantering och plagiat:

Harvardreferenser
På bibliotekets webbplats hittar du information om hur du skriver korrekta referenser till de källor du använt enligt Harvardsystemet. Guiden finns också att ladda ner som pdf-fil. Du vet väl att du enkelt kan söka på ett visst ord för att snabbt hitta rätt stycke i dokumentet (ctrl+F).

Tips!
De flesta söktjänster och databaser erbjuder möjligheten att kopiera färdigformaterade referenser utifrån olika referensstilar som du kan klistra in i din referenslista, detta brukar heta cite/citera/skapa referens eller något liknande. Var dock uppmärksam på att det kan variera hur referenser från olika databaser ser ut även om du valt samma stil. Se till att kontrollera mot Harvardguiden och försäkra dig om att alla dina referenser ser ut på samma sätt innan du lämnar in ditt arbete!

Endnote
Studenter och personal vid Högskolan i Borås har tillgång till referenshanteringsprogrammet Endnote. I Endnote kan du skapa ett bibliotek med dina källor, sedan kan du hämta dem därifrån och skapa referenser i Word under tiden du skriver. Här kan du läsa mer om Endnote.

Plagiatkontroll
En orsak bland många till att alltid hänvisa korrekt till sina källor är att undvika att bli anklagad för plagiat. Högskolans Antiplagieringsguide ligger tillgänglig för alla studenter i Pingpong och innehåller värdefull information om exempelvis hur du med egna ord återger information du hämtat från en källa utan att skriva av den ordagrant.

Högskolan i Borås kontrollerar alla uppsatser i systemet Urkund för att upptäcka fusk och plagiat. I denna broschyr har Urkund sammanställt tips på hur du undviker att plagiera i ditt arbete.

Bild: Colourbox

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg