Formatering och sidnumrering i Word

Vi möter just nu många  studenter i biblioteket som vill ha hjälp med formatering i Word och som kanske särskilt undrar hur sidnumreringen egentligen går till? Det kan vara lite klurigt att få uppsatsen att se ut som man vill men vi har skrivit en del om både sidnumrering och annan formatering i Word tidigare här i biblioteksbloggen. Läs gärna mer om formatering i Word och just sidnumrering i Word. Det finns en hel del utmärkta guider och filmer på Internet som kan vara till hjälp. På Bibliotekets webb tipsar vi om dessa under skriva och referera!

Det finns fler gratis tutorials om de flesta formateringarna du kan göra i Word. Här på Högskolan använder vi Microsoft Word 2010. På webben hittar du även Office Word Onlines tutotrials.

Använder du referenshanteringssystemet Endnote? I så fall finns mer information om hur du använder Endnote i uppsatsarbetet och en beskrivning av kopplingen mot Word att läsa här.

frustrated studentBeroende på vilken akademi och vilket program du läser så används olika mallar för examensarbete. Titta efter hur just din ska se ut. På Studentwebben finns några mallar samlade.

Text: Lena Holmberg

Så formulerar du frågeställningar till uppsatsen

Om du inte redan börjat formulera de frågor du vill undersöka i din uppsats, så är det nog snart dags för det. Det kan vara svårt att formulera sig och ha konkreta frågor att ställa. Meningen med forskningsfrågorna är att få fram meningsfulla och relevanta resultat. Meningen är också att kunna på ett koncist sätt beskriva vad ditt arbete handlar om samt vad arbetet inte handlar om. Forskningsfrågorna är ofta beskrivande eller analytiska till sin natur även om det finns andra typer av frågor. Beskrivande frågor börjar med på bl.a. Vilket sätt…?, Hur ofta…?, Hur ser det ut…? medan analytiska frågor börjar bl.a med Varför…? och Hur förhåller sig… till…?

Forskningsfrågorna ska vara neutrala och du ska försöka bortse från din förförståelse. Frågorna ska formuleras så att svaren blir meningsfulla. Du har också en kort tid på dig och kan inte samla på dig så mycket empiriskt material som kanske behövs och därför måste frågorna vara praktiskt möjliga att besvara. Frågorna bör även vara enkla och entydiga; risken för misstolkningar ska minimeras.

Malmö högskola har gjort en kort introduktion med tips på hur man formulerar forskningsfrågor. Du kan antingen läsa sammanfattningen under filmen eller så tittar du igenom klippet (ca 11 minuter).

Björn Lundgren ger följande exempel i filmen samt problemen med frågorna:

Vad är det du är intresserad av? Kanske sociala frågor och undervisning. Då kan man formulera en fråga på följande sätt: ”Hur förbättras undervisningen när man använder sociala medier?” Det finns dock problem med denna formulering: 1) det antas att användningen av sociala medier förbättrar undervisningen samt 2) sociala medier är för brett begrepp.

Formuleras frågan om till ”Förbättras undervisningen när man använder social medier?” Den är mer neutral men problemet är hur du ska undersöka förbättringen? Vad menas med bra förbättring?

Hur är det då med frågan ”Tycker eleverna att sociala medier förbättrar undervisningen?” Då undersöker du frågan utifrån elevernas synpunkt; de definierar vad som är förbättrat undervisning. Problemet är fortfarande värderingen i frågan. Begreppet ”förbättra” antyder fortfarande en positiv inställning till sociala medier istället för att vara neutral inför frågan.

Om frågan då formuleras om till ”Tycker eleverna att sociala medier påverkar undervisningen positivt, negativt eller inte alls?” Då signalerar frågan att du är intresserad av vilken påverkan, om någon alls, sociala medier har på undervisningen. Svaret kan dock uttryckas för kort: ”Ja, undervisningen påverkas positivt.” Därför behövs det följdfrågor, t.ex. ”På vilket sätt anser i så fall eleverna att studenterna påverkas?”

För att kunna svara på dessa frågor behövs det bakgrundsinformation eller beskriva kontexten eleven befinner sig, vilket innebär beskrivande svar. Då kan frågan ställas på följande sätt ”Vilka sociala medier används i undervisningen, hur ofta och på vilket sätt?” Problemet här är att det finns flera frågor i en. Därför bör frågorna skrivas om var för sig: ”Vilka sociala medier används i undervisningen?”, Hur ofta används sociala medier i undervisningen?” samt ”På vilket sätt används sociala medier i undervisningen?”. En studie bör innehålla en eller flera analytiska frågor som kompletteras med beskrivande frågor.

Vi har böcker om forskningsmetodik och research methods.

Ta en titt på gamla examensarbeten.

Läs också artikeln om hur man väljer bra forskningsfrågor (på engelska).

Text: Pieta Eklund

Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel? Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, har tidigare skrivit ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur refererar jag korrekt och undviker plagiat?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det fjärde inlägget tipsar vi om resurser som berör referenshantering och plagiat:

Harvardreferenser
På bibliotekets webbplats hittar du information om hur du skriver korrekta referenser till de källor du använt enligt Harvardsystemet. Guiden finns också att ladda ner som pdf-fil. Du vet väl att du enkelt kan söka på ett visst ord för att snabbt hitta rätt stycke i dokumentet (ctrl+F).

Tips!
De flesta söktjänster och databaser erbjuder möjligheten att kopiera färdigformaterade referenser utifrån olika referensstilar som du kan klistra in i din referenslista, detta brukar heta cite/citera/skapa referens eller något liknande. Var dock uppmärksam på att det kan variera hur referenser från olika databaser ser ut även om du valt samma stil. Se till att kontrollera mot Harvardguiden och försäkra dig om att alla dina referenser ser ut på samma sätt innan du lämnar in ditt arbete!

Endnote
Studenter och personal vid Högskolan i Borås har tillgång till referenshanteringsprogrammet Endnote. I Endnote kan du skapa ett bibliotek med dina källor, sedan kan du hämta dem därifrån och skapa referenser i Word under tiden du skriver. Här kan du läsa mer om Endnote.

Plagiatkontroll
En orsak bland många till att alltid hänvisa korrekt till sina källor är att undvika att bli anklagad för plagiat. Högskolans Antiplagieringsguide ligger tillgänglig för alla studenter i Pingpong och innehåller värdefull information om exempelvis hur du med egna ord återger information du hämtat från en källa utan att skriva av den ordagrant.

Högskolan i Borås kontrollerar alla uppsatser i systemet Urkund för att upptäcka fusk och plagiat. I denna broschyr har Urkund sammanställt tips på hur du undviker att plagiera i ditt arbete.

Bild: Colourbox

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur skriver jag akademiskt?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det tredje inlägget tipsar vi om resurser som berör språk och akademiskt skrivande:

En  utmaning när man skriver uppsats kan vara att variera sina formuleringar. Listorna med fraser i akademisk text från Karolinska institutets biblioteks språklabb kan komma till användning när du vill utveckla ditt språk.

Avstavning, förkortningar, att skriva med siffror eller bokstäver? Mittuniversitetets Skriv- och språkreda reder ut begreppen kring ett antal språkliga klurigheter.

The Online Writing Lab (OWL) vid Purdue University innehåller resurser och instruktionsmaterial för akademiskt skrivande (på engelska).

Bild: Colourbox

Språkverkstaden 
språkverkstaden erbjuder Johanna Persson, Högskolan i Borås språkpedagogisk handledning i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Språkverkstaden (sal J441) är öppen för studenter följande tider:
Måndag: 12.00-15.00
Onsdag: 09.00-12.00
Fredag: 09.00-12.00
Här kan du läsa mer om vilket språkstöd som finns och även se aktuella kurserbjudanden.

Kört fast på ett engelsk ord eller uttryck? Det finns många resurser som kan hjälpa dig:

  • För att översätta vardagligt språk och enstaka ord/meningar fungerar ofta Google Translate och andra webbaserade översättningstjänster som Tyda.se bra.
  • På biblioteket hittar du även Norstedts stora svensk-engelska ordbok för hemlån, klicka här för att se om det finns exemplar inne.
  • Du har också tillgång till en digital version av Norstedts ordbok på högskolans datorer under Startmenyn: HB – Office applications – Wordfinder 10

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I andra inlägget tipsar vi om några bra resurser för dig som vill veta hur du känner igen en vetenskaplig artikel.

Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Högskolan i Jönköping har gjort en film som förklarar skillnaden på olika vetenskapliga (och ovetenskapliga) texter.

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, skrev nyligen ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara HellbergBild: Colourbox

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg