När terminen går mot sitt slut kan det vara skönt att lämna tillbaks böcker som man använt klart, eller som man inte vill ha hemma över sommaren. Du lämnar tillbaks dina böcker i bibliotekets återlämningsapparat, som finns till höger om entrén till biblioteket. Att återlämningsapparaten finns utanför biblioteket (men inne i Sandgärdsbyggnaden) innebär att du som är student eller anställd på högskolan enkelt kan lämna tillbaks dina böcker när som helst på dygnet, under förutsättning att du ha med ditt passerkort.
Vill du behålla dina böcker över sommaren, är det såklart helt okej, under förutsättning att ingen reserverat dem innan bibliotekets sommarlånetider inträder. När sommarlånetiderna väl inträtt, innebär det att du kan behålla böckerna du lånat ända till den 5 september.
Skulle du vilja besöka biblioteket under sommaren är det bra om du kontrolleraröppettiderna på webbsidan, eftersom bibliotekets öppettider varierar under sommaren.
Om 12 dagar är det dags för EU-val, något som kan kännas
väldigt förvirrande – i denna bloggpost tipsar vi om källor du kan använda för
att göra dig lite mer beredd inför valet; för som alltid är det viktigt att
använda sin rösträtt och göra vad man kan för att påverka det samhälle vi lever
i.
Få koll på hur EU-valet fungerar
Vill du bli upplyst om hur valet fungerar, vad EU-parlamentet egentligen gör och hur du kan tänka när du bestämmer vem som ska få din röst? Följ Väljarskolan på Instagram. Väljarskolan är ett politiskt obundet konto som förklarar politik på ett begripligt sätt. Bakom kontot står journalisten Per Grankvist som också skrivit böcker, hans senaste handlar om filterbubblor och finns att låna på biblioteket.
Osäker på om eller var du kan rösta?
Kolla in Valmyndighetens webbsida – där finns all praktisk information du behöver inför själva valet. Till exempel kan du beställa ett nytt röstkort om du råkat förlägga det du redan fått utskickat.
Hur fungerar EU?
Att EU har sina rötter i ett fredsprojekt som startades upp i kölvattnet av andra världskriget är kanske något man känner till, men hur fungerar EU och EU-parlamentet idag? För en kortfattad introduktion till EU-parlamentet rekommenderas Sveriges riksdags webbsida om EU-parlamentet – här får man bland annat översiktlig information om hur många ledamöter (Europaparlamentariker) som sitter i parlamentet, och hur dessa fördelar sig i de olika partigrupperna i EU, samt till vilka partigrupper våra svenska partier är anslutna.
Böcker om EU
Känner du att du verkligen vill grotta ner dig i vad EU är
och hur det fungerar kanske en bok eller två kan vara på sin plats. Här är fyra
böcker som finns att låna på biblioteket:
Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.
För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna högskolans publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.
I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.
Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.
Innehållsförteckning – får du inte till innehållsförteckningen på det sätt du vill? Här är det viktigt att ha gjort grundjobbet rätt, dvs att ha formaterat alla dina rubriker på rätt sätt. Du kan läsa mer om detta här.
Saknar du källor?
Närmar det sig slutfasen på uppsatsen och har du nu upptäckt att en av dina
källor trots allt inte var så bra, eller visade det sig att du saknar någon
vetenskaplig artikel för att uppfylla kravet på antal artiklar som måste ingå i
underlaget för uppsatsen? Här är det lätt att misströsta. Men kom förbi Informationspunkten
så hjälper vi dig med informationssökningen.
Fokusera på det viktiga: Du är snart i mål! Vill du ha stöd och pepp sista biten? Kom förbi biblioteket och Informationspunkten så hjälper vi till!
I tisdags var det dags för Biblioteksfrukost på temat Så överlever du uppsatstiden, här kommer en kort rapport från det som presenterades under frukosten.
Inledningsvis började Johanna med att klargöra att skriva
uppsats, det är detsamma som att genomföra ett projekt. Och som i alla projekt
är det viktigt att ta kontroll över tiden man har till sitt förfogande. Försök
uppskatta vad det är du behöver göra, och ungefär hur lång tid det kommer ta.
En uppgift som kan vara nog så svår.
Det är också viktigt att se till att omfånget på uppsatsen
inte är större än att det faktiskt går att genomföra på den tid du fått till
ditt förfogande.
En annan sak som lyftes fram under presentationen var det
här med arbetsnamn. Arbetsnamnet på uppsatsen kommer att hjälpa dig hitta
riktningen för din uppsats, och även att se till att du är på rätt spår under
arbetets gång, vare sig det gäller att skriva metoden eller att söka
information. Därför är det bra om du hittar ditt arbetsnamn så snart som
möjligt.
Om du exempelvis vet att du vill skriva om hur det är att ha
ett års introduktion när man börjar arbeta som sjuksköterska, och du tänker ta
reda på det genom att granska artiklar om företeelsen skulle arbetsnamnet kunna
vara: Nyutexaminerade sjuksköterskors
upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie. Här framgår
att det gäller nyutexaminerade sjuksköterskor, det rör deras upplevelser, det
är det kliniskt introduktionsår som står i fokus, och du tänker göra det genom
att göra en litteraturstudie.
Johanna uppehöll sig också en del vid det här att skriva i
par, alltså när man skriver tillsammans med en kamrat. Då är det viktigt att
man kommunicerar om hur man ska lägga upp arbetet, och utnyttja varandras
styrkor. Någon kanske är bättre på att korrläsa, men den andra har tålamod att
sitta och gräva i databaser efter lämpliga källor att använda. Det är också
viktigt att säkerställa att texten man skriver tillsammans får en enhetlig
känsla. Det görs bland annat genom att se till att man hanterar förkortningar och
språk på ett sätt som man kommer överens om gemensamt.
Tre böcker som kan komma väl till pass under uppsatsarbetet:
Ibland kommer behovet att söka upp ett ord för att kolla hur det stavas eller vad det betyder – ett tips då är att använda svenska.se som är en webbplats från Svenska akademien.
Svenska.se är en samlingsplats för språkresurser från Svenska Akademien. Tjänsten söker i ordböckerna Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svenska ord (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) samtidigt. Resultaten redovisas med träffar från de tre olika källorna sida vid sida.
På svenska.se finns även Svenska Akademiens grammatik (SAG) i PDF. Det är den svenska standardgrammatiken avsedd för studenter, lärare, forskare och andra språkintresserade.
Kort om ordböckerna
SAOL: Svenska Akademiens ordlista är inne på sin 14:e upplaga. Den innehåller cirka 126 00 uppslagsord. SAOL har blivit en inofficiell norm för stavning och böjning av ord i modern svenska.
SO: Svensk ordbok ger en ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska. Tyngdpunkten ligger på ords betydelse och användning. SO innehåller cirka 65 000 ord.
SAOB: Svenska Akademiens ordbok beskriver det svenska skriftspråket från 1521 till nutid. SAOB omfattar 37 band och cirka 500 000 uppslagsord. Ordboken är framför allt ett viktigt hjälpmedel vid läsning av äldre texter.
Text: Klaz Arvidson & Katharina Nordling Foto: Carlos Aranguiz, Mostphotos.
Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?
Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.
När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:
I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
I denna uppsats har undersökts …
Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.
