Så läser du bibliotekets e-böcker

För att kunna använda e-böcker på Högskolan i Borås behöver du känna till vissa grundläggande verktyg. Till att börja med är det bra att veta att många förlag som erbjuder sin litteratur i e-format vill begränsa användandet med hänvisning till upphovsrätten. Det kan innebära att det inte skall gå att skriva ut för stora delar av boken, det skall bara gå att använda boken under en begränsad tid och att inte för många skall kunna använda samma bok på samma gång. Det kallas på engelska för Digital Rights Management och förkortas DRM.

För att kunna låna böcker med DRM-skydd krävs att särskild programvara installeras på datorn, mobilen eller surfplattan. Nedanstående programvaror rekommenderar vi på biblioteket.

Adobe Digital Editions – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller epub. Finns som gratis programvara och app att ladda ned. Med detta program kan du markera text i boken med olika färger och göra noteringar till texten och lägga bokmärken. Detta blir sedan sökbart. Ett litet aber i sammanhanget är att när bokens lånetid gått ut förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar.

Bluefire Reader  – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller elub. Finns som gratis app att ladda ner. Denna app använder du i mobilen eller på surfplattan. Precis som i Adobe Digital Editions kan du markera text i boken med olika färger, göra noteringar och lägga bokmärken vilket blir sökbart. Men även här förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar när bokens lånetid gått ut.

För att kunna använda dessa program krävs att du skaffar dig ett Adobe ID vilket är kostnadsfritt.

Text: Martin Borg
Bild: Mostphotos

Mitt bibliotek

Här kommer en genomgång av funktionerna på ditt bibliotekskonto. Här kan du se vilka böcker du lånat, vilka du har reserverat, om du har förseningsavgifter, hur du plockar fram dina sparade sökningar m.m.

Logga in

För att logga in på ditt bibliotekskonto kan du gå till bibliotekets webbsida och scrolla ner till Snabblänkar en bit ner på sidan och klicka på det som heter Mitt bibliotek. Om du är student eller anställd på högskolan loggar du in med ditt vanliga användarkonto, är du låntagare utan anknytning till högskolan använder du ditt personnummer och valda lösenord för att logga in.

Har du sökt i Primo finns inloggningsmöjligheten längst upp till höger i fönstret. Klicka på länken Logga in.

Översiktsbild

Väl inne på kontot kommer du till en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Beställda böcker (reservationer och fjärrlån)

Om du exempelvis klickar på Beställningar kommer du få en lista över vilka böcker du beställt (antingen genom att reservera en bok som är utlånad, eller beställt som fjärrlån från ett annat bibliotek):

Här kan du avbryta en beställning, om det skulle vara så att boken inte längre är relevant för dig att låna. Vill du avbryta beställningen klickar du bara på Avbryt på aktuell bok.

Lånade böcker

Du kan också klicka dig in på Lån för att se dina samtliga lån. Då biblioteket har automatiska omlån behöver du inte tänka på att förnya dina lån, vi skickar mail några dagar innan det är dags att återlämna boken. Det är därför viktigt att du vet ifall det är din skolmail eller ditt personliga mail som är registrerad i systemet.

Text: Tandis Talay
Bild: Katharina Nordling och Tandis Talay

Välkomna till en ny termin!

Hej alla nya och gamla studenter!

Nu är det dags för en ny termin – idag är första dagen på HT-19 och för många är det en helt ny upplevelse att börja på högskolan. Kanske nytt boende, ny stad, nya studentkompisar, nya kurser och helt ny skola. Vi på biblioteket ger dig här några tips som kan hjälpa dig, ny eller gammal student gällande bibliotekets tjänster. Det gäller ju såklart även alla er som redan är vana besökare!

  • Bibliotekets öppettider finns på startsidan.
  • Ett referensexemplar av i stort sett all obligatorisk kurslitteratur finns på plan 1 – dessa böcker får man inte låna hem utan endast använda i biblioteket.
  • All kurslitteratur som man får låna med sig hem står på respektive ämneshylla uppe i biblioteket. Många kursböcker finns också som e-bok.
  • Det mesta av vårt bestånd finner du genom att söka i Primo (vårt söksytem). Sökrutan hittar du på startsidan på bibliotekets webbplats.
  • Din tagg är ditt lånekort och även kopierings-/utskriftskonto.
  • Kopieringsmöjligheter finns framförallt på plan 1.
  • Multifunktionsskrivare finns på samtliga våningsplan (utom 2,5). Instruktioner för utskrifter hittar du här.
  • Biblioteket har många grupprum – bokar gör du via Kronox.
  • Alla böcker står i nummerordning (enligt systemet Dewey) från 000 på plan 2,5 till 999 på plan 4.
  • Biblioteket har tryckta tidskrifter på plan 1 men även på plan 2. Men den stora delen av våra tidskrifter är elektroniska, och dem hittar du via webbplatsen.
  • Kolla in bibliotekets ämnesguider för information och länkar inom just ditt ämne.
  • Anpassa ljudnivån – prata gärna – men i normal samtalston då detta är en arbetsplats för många, sätt gärna mobilen på ljudlös osv.
  • Det finns ett tyst studierum på entréplan, hittar du det inte är det bara till att fråga.
  • Tänk på att man inte får äta i biblioteket. Dryck med lock, frukt och godis är okej men vill du äta annat kan du t.ex. gå antingen till caféet eller studentloungen, båda hittar du precis utanför biblioteket.
  • Behöver du hjälp med informationssökning så kom och fråga en bibliotekarie i informationspunkten, vi hjälper dig gärna.
  • Sökverkstaden har fasta tider hela våren om du vill sitta ner en längre stund och söka information ihop med en bibliotekarie. Dessutom har Språkverkstaden öppet samtidigt i samma lokal, så du kan få hjälp även med språkliga frågor.
  • Om du har frågor som rör ditt användarkonto, problem i Word eller övriga frågor hjälper vi också gärna till i mån av kunskap.

Läs gärna mer på vår webbsida som vi samlat bra information på för dig som är ny student.

P.S. Följ oss gärna i sociala medier!

Text: Lena Holmberg
Bild: Suss Wilén

Följ gärna bibliotekets adventskalender!

Äntligen är december här, och julen närmar sig med stormsteg, då är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För tredje året i rad presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det bibliotekets egen personal som var och en valt ut en bok och delar med sig av sin läsupplevelse till alla andra. Kanske kan du hitta något som du gärna vill läsa över julledigheten.

Här är de luckor vi öppnat hittills:

Först ut hittar vi Martin Borg som tipsar om boken Iliaden av Homeros och näst på tur finns Katharina Nordling som tipsar om boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. I måndags dök Lena Holmberg upp i luckan och tipsar om En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och dagens tips kommer från Marie Gustafsson som vill att vi ska läsa En annan Alice av Liane Moriarty.

Du kommer att kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig på ett staffli i entrén till biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna. Glöm inte att många av våra böcker även finns som e-böcker via Elib.

Text: Lena Holmberg
Bilder: Katharina Nordling, Lena Holmberg och Tandis Talay.

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Sidnumrering i Word

På Högskolans datorer finns Microsoft Word installerat och för dig som just nu sitter och sliter ditt hår för att få till sidnumreringen i just Word så lugn, det finns hjälp att få! Högskolan i Kristianstad har en kort film som visar steg för steg hur du ska gå tillväga.

Vill du t.ex. inte att uppsatsen ska börja på sida 1 eller ens ha någon sidnumrering på bilagorna? Kolla in Sara Hellbergs manual på bibliotekets webb så får du snabbt reda på hur du gör för att få till det.

Självklart får du komma och fråga oss i informationspunkten men det är  ganska smidigt att följa någon av dessa guider. Lycka till!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till de källor som du har använt måste du utforma hänvisningarna på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

En undersökning om människors friluftsvanor (Sandell & Sörlin 2000) visade att…

…detta samband påvisas även av Sandell och Sörlin (2000).

Notera skillnaden på ”och” och ”&”! När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och. Däremot ska du använda tecknet & när du anger författarnas namn inom parentes och även i källförteckningen.

Om du har flera källhänvisningar i samma parentes kan det se ut såhär:
Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte råkar plagiera av misstag, läs mer i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos