Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg

Legala handboken

En digital guide i i internetdjungeln för lärare och studenterSå beskriver sig den legala handboken själv. Projektet syftar till att skapa en webbplats som är lätt att använda och ständigt aktuell. Webbtjänsten ersätter en tidigare version från 2004. Tjänsten ska vara ett stöd för lärare, studenter, bibliotekarier och annan personal vid svenska lärosäten gällande frågor om upphovsrätt, offentlighet, integritet och säkerhet på nätet. Syftet med projektet är att öka användningen av internet och de resurser som finns tillgängliga hos de olika målgrupperna.

Bland målgruppen finns missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på internet vilket leder till att till exempel lärare avstår från att använda material som finns tillgängligt i sin undervisning på grund av rädsla att göra fel. Att Creative Commons-licenser (CC-licenser) tillkommit har förenklat användningen men samtidigt komplicerar det hur man ser på gällande rättspraxis, och behovet av en legal tjänst av detta slag har blivit ännu tydligare i och med sociala nätverk och att nätundervisning blir allt vanligare.

Exempel på frågor som tjänsten svarar på kan vara:

legalahandboken

Du kan välja ingångar som: Upphovsrätt, Öppna lärresurser, Offentlighet, Personuppgifter, Yttrandefrihet, Sociala medier, Förvaltning, Arkivering

Dessutom får du Läs- och länktips och möjlighet att ta en nätbaserad kurs i ämnet.

Text: Lisa Carlson

Ebrary har fått nytt utseende

En av våra e-boks leverantörer Ebrary har uppdaterat sitt gränssnitt, det har däremed blivit betydligt enklare att navigera. På vår hemsida beskriver vi att “Ebrary omfattar ca 40.000 titlar och har böcker inom de flesta ämnesområden, såsom teknik och naturvetenskap, humaniora, hälsa och medicin, samhällsvetenskap, datorer och informationsteknologi mfl.”

Du når böckerna genom att söka i Summon på bibliotekets första sida eller vår sida för E-böcker. Du kommer att identifiera dig/logga in om du är utanför högskolans nätverk med dina vanliga inloggningsuppgifter. Om du inte vet vad vad du söker efter kan man inne i Ebrary söka på titlar eller ämnen och dessutom browsa på ämnen som Data och It, Utbildning, Medicin, Teknik, Ekonomi och Historia för att nämna några.

När du hittat den bok du letat efter ser det ut som på bilden nedan. Man väljer mellan att läsa boken online (kräver uppkoppling mot Internet) eller ladda ner den till dator/surfplatta/smartphone. Om du vill ladda ner den måste ett konto skapas. När du gjort det kan man ladda ner boken, stryka under, anteckna, välja refrerenssytem som default och spara boken i din bokhylla hos Ebrary. För att kunna läsa boken behöver du ett Adobe Id och en e-boksläsare som passar den apparat du ska läsa (Läs mer i detta blogginlägg om vilka läsare/appar vi rekommenderar).

Ebrary

 

Det framgår också tydligt hur många sidor man kan skriva ut ur böckerna och hur många man kan kopiera.

 

 

Ebrary_no_download

 

 

Vissa böcker hos Ebrary medger inte nedladdning. Men detta framgår tydligt när du funnit titeln du vill läsa.

 

Du kan lätt referera korrekt från Ebrary. Du trycker på knappen Cite Book (syns ovan på den första bilden). Därefter kan man välja stil, i mitt exempel har jag valt Harvard. Därefter kan du enkelt kopiera referensen in i det dokument du skriver i. Eller så kan du välja att exportera till Flow/RefWorks eller Endnote/Citavi. Ebrary_refereraEndnote är högskolans huvudsakliga referenshanteringssystem och erbjuds fritt för dig som studerar eller arbetar på Högskolan i Borås. Det finns installerade på alla våra tillgängliga datorer men du kan också skaffa det till din egen datorFlow är ett nytt refernshanteringssystem som erbjuds dig som är student på Högskolan i Borås av företaget ProQuest, samma företag som levererar vårt söksystem Summon, dock är det inte lika kompatibelt som Endnote är med alla våra databaser utan fungerar bäst med de som levereras av ProQuest själva.

Hoppas att ni tycker Ebrarys nya gränssnitt är lika snyggt och tydligt som vi gör. Hör av er om ni har frågor till biblioteket@hb.se

Text & Bild: Lisa Carlson

 

 

Vetenskaplig text, del 4: Referenser

Vi fortsätter gästbloggaren Helena Franckes serie med del 4: Referenser. Ständigt aktuellt ämne för oss på biblioteket.

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS

Om det jag refererar till inte är tillgängligt för andra?

Igår fick jag frågan om hur man refererar till något som finns bakom en inloggning. Alltså ett dokument eller webbsida som inte är tillgänglig för alla. Detta kan ju innebära svårigheter för den som ska granska referenserna i ditt arbete. Observera att detta till exempel inte gäller artiklar som biblioteket prenumererar på som du som student, forskare eller anställd måste logga in för att kunna se, däremot faller pre-print av artiklar under kategorin Opublicerade Verk.

Det kan gälla dokument/information som finns i ett intranät, en presentation av något slag som man fått av en person man till exempel intervjuat till sin uppgift eller en checklista för miljöcertifiering hos ett företag som fallet var igår. För denna typ av material anges frasen [opublicerat manuskript] eller annan lämplig fras som [PowerPoint-presentation] eller [checklista miljöcertifiering] efter titeln på dokumentet.

login

Referensen i gårdagens fall skulle se ut ungefär såhär:

Författare/Ansvarig utgivare, (Årtal) Titel [checklista miljöcertifiering] Ort : Företag/Organisation

Vi tar upp detta i Harvardguiden under titeln Opublicerade Verk.

 

Text: Lisa Carlson

Vad ska det refereras till?

Jag fick en fråga igår på informationspunkten om hur webbsidor refereras till. När jag frågade lite närmare vad det var för webbsidor så kom det fram att det är pdf-filer som studenten skulle referera till. När jag sedan frågade vidare om pdf-filerna så blev det tydligt att det var tidskriftsartiklar som studenten hade fått tag i via någon av våra databaser. Är det en som undrar så är det flera som undrar.

Tidskriftsartiklar refereras som artiklar oavsett om du hittat dem på en webbsida eller i en tryckt tidskrift. Det är källan som är det viktiga – inte formen. Det samma gäller även när du söker i en databas eller med hjälp av en sökmotor. Det är inte databasen eller sökmotorn som är din källa. Mer om det hittar du i inlägget Google är inte källan!

För att försöka göra detta tydligare så ger jag två exemepl här:

Ta en titt på Information research. Det är en (akademisk) tidskrift (det står t.o.m. på sidan) på webben som finns endast på webben. Titta på t.ex. den här artikeln: Continuum thinking and the contexts of personal information management. Det ser ut som en webbsida men det är en artikel publicerad i en tidskrift – den ska alltså refereras till som en artikel. Din källa är artikeln publicerad i en tidskrift som finns på webben och ser ut som en webbsida. Referensen till artikeln blir

Huvila, I., Eriksen, J., Häusner, E. & Jansson, I. (2014). Continuum thinking and the contexts of personal information management. Information Research, 19(1) paper 604. [Available at http://InformationR.net/ir/19-1/paper604.html]

Artiklar som du laddar ner från en databas är ofta i pdf-format. När du öppnar pdf:en så finns det oftast antingen i sidhuvudet eller sidfoten information om tidskriftens titel, volym och häfte – ofta även DOI-nummer. Använd den information för att skriva referensen. Länken till själva pdf:en är inte intressant – den skiljer sig beroende på om du är hemma eller här på biblioteket eller om du har fått tag i den via något annat bibliotek.

Säg nu att du ska skriva om H&M och deras grepp på hållbar utveckling och företagets samhällsansvar (corporate social responsibility, CSR). Om det hittar du här. Tittar du nu på sidan ser du att det också är en webbsida som sidan för Information Research – bara mycket snyggare. Här är webbsidan din källa – det är inte en tidskrift utan det är ett företags hemsida. Informationen som du behöver finns på den här sidan och den är publicerad som en hemsida. Du ska kanske skriva om hur H&M förhåller sig till vatten i deras tillverkningsprocess och använder sidan Water som din källa. Referensen blir:

H&M. (2014). Water. http://about.hm.com/en/About/Sustainability/Commitments/Use-Resources-Responsibly/Water.html [2014-03-27]

H&M blir författaren för att sidan hade inte någon tydlig författare. Water är titeln på sidan – vad sidan heter syns i fliken. Sedan kommer URL:en och sist i hakparentes kommer datumet du har senast varit på sidan. Det är viktigt eftersom webbsidor inte är statiska. Om du jämför med artikeln ovan så finns det inte någon senast-besökt -datum i referensen p.g.a att innehållet i artikeln ändras inte efter publiceringen. Artiklarna är statiska sidor undantaget är dagstidningar. Om du läser en artikel i en dagstidning på webben bör du skriva datum du besökte sidan. Dagstidningar avpublicerar nyheter och byter plattformar etc vilket för att adressen till artikeln kan förändras.

När du har frågor om referenser så kom till informationspunkten. Vi är där för att hjälpa till! Kom ihåg – hänvisa till dina källor!

Pieta Eklund

 

Dags för uppsats

Det är igen den tiden på året som många av våra studenter sitter och funderar på vad de ska välja för ämne för sin uppsats, hur forskningsfrågor formuleras och hur ska relevant litteratur hittas.

Här lyfter vi fram några av våra tidigare inlägg om forskningsfrågor och informationssökning. Förhoppningsvis är de till hjälp.

Du kan börja med att läsa inlägget om hur forskningsfrågor kan formuleras. Kolla också in filmen. Den är väldigt bra. Kanske behöver du också hjälp med att läsa vetenskapliga texter? Under kategorin för vetenskapliga texter finns mängder med inlägg om du känner igen en vetenskaplig text, hur du kan bedöma tidskrifter. Du behöver också granska dina källor källkritiskt.

Det är inte bara hjälp med sökningar du kanske behöver men också hur du sidnumererar i word. Där finns det också en instruktionsfilm som du kan ta en titt. När du sedan har skrivit din uppsats så behöver du kanske hjälp med referenserna. Vår harvardguide finns också tillägnglig på webben eller som nerladdningsbar fil.

På torsdagar erbjuds det speciella sökverkstäder. Kl 15 till 1630 i J418 bemannar en bibliotekarie sökverkstaden. Där får du tips och stöd i din informationssökning. Glöm inte att bibliotekarierna bemannar informationspunkten vardagar mellan 8 och 18. Du kan få hjälp med informationssökning även då.

Pieta Eklund