Rapport från Moçambique

Sedan hösten 2017 ingår Högskolebiblioteket vid Högskolan i Borås tillsammans med bland annat Bibliotekshögskolan och Blekinge Tekniska Högskola i ett Sida-finansierat utvecklingsprojekt som syftar till att bygga upp och stärka Moçambiques analys- och forskningskapacitet.

Detta görs genom utbildning av bibliotekarier, forskare och lärare och genom lokal forskning som genererar ny kunskap som är relevant för landets utveckling.

Sida stödjer Moçambiques största universitet UEM (Universidade Eduardo Mondlane) i huvudstaden Maputo, i samarbete med fjorton svenska och nio sydafrikanska universitet. Stödet går till forskarutbildning på doktors- och mastersnivå, infrastruktur för forskning (till exempel laboratorier och elektroniska tidskrifter) men inte minst genom att utbilda universitetets bibliotekarier så att de kan utveckla ett relevant stöd för studenter och forskare.

Högskolebibliotekets insatser har hittills bestått i att som inledning genomföra en workshop på plats i Maputo om vad som kännetecknar ett modernt forskningsbibliotek. Vid två tillfällen har vi sedan stått värdar för jobbskuggning för besökande moçambikier. Vid dessa tillfällen har bibliotekschef, medarbetare och bibliotekariestudenter deltagit i vår verksamhet och lärt sig mer om vår organisation och hur våra processer är uppbyggda.

Den senast genomförda insatsen inom projektets ram gick av stapeln i april i år då Tove Lekselius från Högskolebiblioteket och Malin Utter från Bibliotekshögskolan ledde en tre dagars workshop om bemötandefrågor och UX (User Experience).

Projektet kommer att pågå fram till 2022 och även fortsättningsvis vara en mix av kompetenshöjande insatser för bibliotekarierna genom workshops och utbildningar på plats i Maputo samt besök i Borås för bibliotekarier, master- och doktorandstudenter.

Vill du läsa mer om arbetet inom projektet kan du följa bloggen UEM Central Library Programme Blog.

Text: Svante Kristensson
Bild: Tove Lekselius

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna högskolans publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Har du panik för din uppsats?

Får du inte till det med innehållsförteckningen eller sidnumreringen eller saknar du kanske någon källa – hjälp finns att få!

När det sakta men säkert närmar sig inlämning av uppsatsen kan paniken komma krypande. Men misströsta inte, här har du några tips!

Sidnumrering – vill du ta bort sidnumreringen på de första sidorna i uppsatsen? Här har du en bra guide till hur du ställer in så att sidnummer bara visas på utvalda delar av uppsatsen. Vill du hellre titta på en film som förklarar hur du ska gå tillväga så finns det en från Högskolan i Kristianstad här:

Innehållsförteckning – får du inte till innehållsförteckningen på det sätt du vill? Här är det viktigt att ha gjort grundjobbet rätt, dvs att ha formaterat alla dina rubriker på rätt sätt. Du kan läsa mer om detta här.

Saknar du källor? Närmar det sig slutfasen på uppsatsen och har du nu upptäckt att en av dina källor trots allt inte var så bra, eller visade det sig att du saknar någon vetenskaplig artikel för att uppfylla kravet på antal artiklar som måste ingå i underlaget för uppsatsen? Här är det lätt att misströsta. Men kom förbi Informationspunkten så hjälper vi dig med informationssökningen.

Fokusera på det viktiga: Du är snart i mål! Vill du ha stöd och pepp sista biten? Kom förbi biblioteket och Informationspunkten så hjälper vi till!

Text: Katharina Nordling

Skriv din uppsats utan att plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling

Bild: Mostphotos

Världsbokdagen – för allas rätt till läsning

Idag, den 23 april, firas årligen Världsbokdagen runt om i världen. Dagen instiftades av Unesco år 1995 i syfte att uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. I beslutet som Unescos generalkonferens tog 1995 står bland annat:

  • att böcker genom historien varit det mest kraftfulla medlet för att sprida kunskap och det mest effektiva sättet att bevara kunskap
  • att allt som görs för att sprida böcker är till fördel för dem som har tillgång till böcker, men det utvecklar också vår gemensamma kunskap om kulturtraditioner i världen och inspirerar till handlingar grundande på förståelse, tolerans och dialog.

Läsning är en ständigt aktuell fråga i dagens samhälle; barns läsvanor, föräldrars läsvanor, ungdomars läsfrekvens – frågan om läsning har många olika infallsvinklar och diskussionerna tar ständigt ny fart. Då lever vi ändå i ett samhälle där förutsättningar för invånarna att lära sig läsa, och därmed få möjlighet att upptäcka andra världar och nya kunskaper är stora. I andra delar av världen är läsning och tillgången till böcker långt ifrån någon självklarhet.

Genom att läsa böcker och ta del av andra människors berättelser vidgas läsarens kunskaper och uppfattningar om världen. Dessvärre är detta inte något som är uppskattat i alla delar av världen, inte heller har det varit uppskattat alltid genom historien. Böcker har genom alla tider censurerats, förbjudits och/eller förstörts på grund av att de haft ”fel” innehåll. De har inte handlat om rätt religion, de har haft alltför utförliga beskrivningar av sexuella akter, de har innehållit upproriska element eller så har de helt enkelt haft något annat fel i sig. För den som vill läsa om förbjudna böcker genom tiderna rekommenderas böckerna Banned Books – fyra böcker om böcker som blivit förbjudna på grund av politiska, sociala, sexuella och religiösa grunder.

Att ha förmågan att läsa, och att dessutom ha tillgång till alla möjliga böcker borde vara en självklarhet i den värld vi lever i idag, men dessvärre är det inte så. Därför behövs Världsbokdagen, och därför bör vi uppmärksamma den. För som Malala Yousafzai, mottagare av Nobels fredspris 2014, sa i sitt tal till FN:

Låt oss ta upp våra böcker och pennor. De är våra mest effektiva vapen.


På biblioteket finns som bekant massor av böcker, av alla varianter och i alla format. Varmt välkommen in och fira världsbokdagen genom att låna en bok!

Text & bild: Katharina Nordling

Whiteboard i biblioteket

När man jobbar med en fråga en längre tid så är det lätt att man blir hemmablind, och då passar det bra med användarundersökning för att ta reda på vad ni som använder biblioteket har för förväntningar av oss som personal och av lokalen ni vistas i. Här på biblioteket har vi valt att jobba med UX-metoder för att ta reda på våra användares behov.

En av dessa UX-metoder är Wall of reflection eller Graffiti wall som det ibland kallas. Ni kanske har sett att sedan ca en vecka tillbaka har vi ställt fram en whiteboardtavla på entréplan i biblioteket. Tanken med denna whiteboardtavla är att vi ska ställa frågor till våra användare och skriva ner det svar som kommer upp på tavlan och använda svaren och åsikter till att förbättra arbetsmiljön.

Just nu står det Biblioteket undrar: Vilken är din favoritplats i biblioteket? Men det behöver inte alltid vara så att biblioteket ställer frågor utan det kan även vara så att det är fritt fram för studenter eller andra som besöker bliblioteket att skriva ner sina tankar och ideér. Så håll utkik efter olika frågor som kan komma att dyka upp på whiteboarden.

Text och bild: Tandis Talay