Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell

Sök i databasen SveMed+ och hitta rätt engelska ämnesord

Ett bra sätt att söka träffsäkert är att söka på ämnesord – en sorts etikett-ord som används för att beskriva vad en artikel handlar om. I databasen SveMed+ används en ämnesordslista som heter MeSH.
SveMed+ är en liten databas med nordiskt material (190 tidskrifter varav 47 vetenskapliga). Två av de största och mest kända internationella databaserna inom vård och medicin är PubMed (5600 tidskrifter) och CINAHL (3000 tidskrifter). Det som är så bra är att du kan använda informationen du hittat i SveMed+ och göra nya sökningar i dessa databaser!

Såhär kan du gå tillväga:

1. Sök på ditt ämne i SveMed+ och kombinera gärna minst två sökord! Om du letar efter vetenskapliga artiklar kan du bocka i rutan ”Peer reviewed tidskrifter”.svemed2. Ute i högerkanten hittar du de så kallade facetterna, där kan du avgränsa på språk och typ av artikel – samt se vilka MeSH-termer som är de vanligast förekommande för att beskriva innehållet i de artiklar du har fått fram på din sökning. Härifrån kan du samla på dig engelska begrepp att söka vidare på.

3. Du kan se fler ämnesord inne på varje enskild artikel. Välj ut en artikel i ditt resultat som du tycker verkar intressant och klicka på titeln! svemed2svemed3Längst ner ser du då de ämnesord (MeSH-termer) som använts för att beskriva vad just denna artikeln handlar om. Du ser orden på både svenska och engelska och kan klicka på dem för att komma till ämnesordslistan Svensk MeSH  där du också får förklaringar av ordens betydelse och kan se bredare, smalare och relaterade begrepp.

4. Nu har du på ett snabbt och enkelt sätt hittat korrekta engelska ämnesord som du kan använda för att göra sökningar i PubMed och CINAHL. Du hittar CINAHL och PubMed via listan över bibliotekets databaser inom Vård och medicin.

PubMed använder också ämnesordslistan MeSH för att beskriva artiklarna – välj Advanced search och sök i fältet MeSH Terms för att göra en ämnesordssökning.

CINAHL beskriver också artiklarnas innehåll med hjälp av ämnesord – de är oftast samma som i MeSH men kan skilja sig åt, därför måste du först kontrollera mot deras termlista CINAHL Headings innan du söker. Det gör du genom att skriva in begreppet i sökfältet och bocka i rutan ”suggest subject terms”:
cinahl cinahl2Om ordet finns i CINAHL Headings-listan bockar du bara för det och klickar på ”search database”. Om du blir rekommenderad att använda ett annat ord istället klickar du på det, bockar för det och klickar sen på ”search database”.

Lycka till och kontakta oss på biblioteket om du har frågor eller behöver hjälp!

Text: Sara Hellberg

Scopus

Scopus är en bred citeringsdatabas för granskad vetenskaplig litteratur, vetenskapliga tidskrifter, patent, böcker och konferenspaper inom:

  • Samhällsvetenskap
  • Data och informatik
  • Ekonomi
  • Teknik och naturvetenskap
  • Pedagogik
  • Psykologi
  • Sociologi
  • Vård och medicin
  • Biblioteks- och informationsvetenskap

Scopus indexerar artiklar ur över 20.000 vetenskapliga tidskrifter och  innehåller mer än 55 miljoner poster.

Hur kan jag använda Scopus?

Som vanligt når du särskilda databaser från bibliotekets ingång Databaser på www.hb.se/biblioteket. Det finns introduktionsfilmer på engelska som hjälper dig att snabbt komma igång att använda de olika funktionerna:

Att utnyttja information som finns om en känd publikation som författarnamn, ämnesord, publikationer i källförteckning och citeringar har länge varit en viktig metod för forskare. Scopus lämpar sig särskilt bra för att se citeringar, då den är konstruerad speciellt för detta.

Fokus ligger på vetenskapliga publikationer som tidskriftsartiklar och konferenspaper. En specialitet är möjligheterna att följa hur publikationerna används genom citeringar och referenslistor. I databasen har du också möjlighet att jämföra hur olika tidskrifter rankas mot varandra.

Förekomsten av ämnesord varierar mycket.  Databasen har ingen egen ämnesordslista/tesaurus utan redovisar ämnesord från de olika databaserna som posterna kommer ifrån. En artikel kan ha ämnesord från olika databaser.

Att kunna använda författarnamn och ämnesbeskrivningar har länge varit möjligt i de flesta databaser, de senaste åren har det blivit mer och mer vanligt att lyfta fram även citeringar och källförteckningar.

Scopus har även mycket bra funktioner om man vill analysera sitt sökresultat.  Det går också utmärkt att söka endast i referenserna när man söker i Scopus.  Då ställer man in det när man söker, man kan på detta sätt söka vilka som har refererat till en viss bok som inte finns i databasen men som ändå kan finnas i referenserna.

Capture04

Databasen har en sökhistorik, vilket är bra för du kan då kombinera dina sökningar på olika sätt utan att skriva om sökbegreppen. Sökhistoriken sparas från inloggningstillfället. Du kan naturligtvis logga in i databasen och spara sökningar, träfflistor mm.

Text: Lena Wadell

Databasen IEEE Xplore – för dig som läser till ingenjör eller forskar inom teknik!

Vad är IEEE Xplore?

IEEE Xplore är en databas som innehåller både böcker, konferenspaper, artiklar ur tidskrifter och magasin, standarder m.m. Åtkomst sker via Databaser på www.hb.se/biblioteketsara

IEEE (*IEEE, uttalas “Eye-triple-E”) står för Institute of Electrical and Electronics Engineers och är en internationell bransch- och intresseorganisation för forskare och professionella inom teknik- och ingenjörsämnena. Man anordnar konferenser, ger ut tidskrifter, utarbetar standarder m.m. I databasen IEEE Xplore samlas IEEEs utgivning tillsammans med en mängd andra publikationer inom bland annat följande områden:

Hur kan jag använda IEEE Xplore?
IEEE Xplore tillhandahåller instruktionsfilmer (på engelska) som gör att du snabbt kan komma igång och använda de olika funktionerna.

Introduktion till att söka i databasen.

Jobba vidare med sökresultatet.

Det finns även manualer i pdf-format.

Och du t.ex. läsa hur du kan använda din sökhistorik för att göra mer avancerade sökningar.

Har du frågor eller vill veta mer om IEEE Xplore – kontakta informationspunkten eller biblioteket@hb.se!

Text: Sara Hellberg

Möjlighet att testa e-resurser

IN ENGLISH

Biblioteket har ibland möjlighet att testa databaser. Just nu har du möjlighet att testa två olika stycken under hela november.

Nordsteds ordböcker online finns att testa (WordFinder). Vi har detta redan på högskolans datorer men nu finns den även på webben eller så kan du även ladda ner app och testa den. Du har tillgång till bl.a. Norstedt engelska ordbok – professionell sv-en/en-sv samt deras synonymordbok.

Eller om du har använt Web of Science så kan du nu testa att använda Inspec i samma gränssnitt.

Läs mer under Test av databaser hur du går tillväga för att få tillgång till dessa e-resurser och appen.

Använd gärna e-nav!

Letar du efter standarder eller eurokoder? Använd vår databas e-nav! I november förra året gick vi ut med lite information om denna nyinköpta databas. Nu har vi fått statistik på användningen och ser att den gärna kan användas mer! Ta chansen att få tillgång till en större samling standarder där som sagt även eurokoder ingår.

Den standard som använts mest hittills är SS-EN ISO 105-A01:2010 och den handlar om färghärdighetsprovning.

Prova du också!

Biblioteket har nu Taylor & Francis

Taylor & Francis är ett nytt tidskriftspaket med över 1 400 titlar inom områden som Social sciences and Humanities och Science and Technology. Allt finns i fulltext från 1997 och fram till idag. Här kan du bland annat hitta många centrala tidskrifter inom biblioteks- och informationsvetenskap samt utbildningsvetenskap.

Taylor & Francis

Du hittar den på BLR-webben under Söka information / Databaser / Databaser 2012.