Förvärv av e-böcker på universitet- och högskolebibliotek

Bibliotekets Martin Borg har medförfattat en artikel om inköp av e-böcker inom universitet- och högskolebibliotek i Sverige. Artikeln publicerades i juni i år och finns att läsa här. Huvudförfattare till artikeln är BHS Elena Maceviciute. I artikeln undersöks fördelar och nackdelar med inköp av e-böcker på två svenska högskole/universitetsbibliotek.

Inköp av e-böcker har på vårt bibliotek varit en medveten strategi då vi ser många fördelar med just formatet. Men det finns problem med de modeller som distributörer av e-böckerna erbjuder idag, bland dem tar artikeln upp att e-böcker ofta kan vara försedda med embargo så att nya böcker först ska säljas som tryckta och att e-boksversionen först ges ut ett par månader efter att den trycka givits ut. Sedan är e-boken för det mesta försedd med digital rights management eller DRM som det förkortas, vilket innebär att olika typer av tekniker används för att förhindra användandet av materialet med utgångspunkt i copyrightlagar. Effekten av detta blir till exempel att det finns restriktioner gällande hur man kan föra över material från dator till surfplatta, hur mycket av materialet användare får skriva ut och om man kan ladda ner det för offline-läsning. En annan implikation för biblioteken är att fjärrlån inte medges för e-böcker vilket egentligen borde vara en av e-bokens stora fördelar. Samtidigt tror vi oss veta att fördelarna för våra låntagare överstiger nackdelarna.

Andra faktorer som författarna tar upp som viktiga aspekter vid inköp av e-böcker är budget som kompliceras av att man ofta prenumererar på en e-bok eller e-bokspaket och det är ibland svårt att uppskatta vad kostnaden blir, det har i undersökningar visat sig att e-böcker ofta är dyrare än sin trycka version även om boken är billigare att producera som e-bok. Artikeln fortsätter med en beskrivning av olika affärsmodeller för e-böcker, det kan vara att prenumerera eller hyra boken, användardrivet förvärv, traditionellt köp av titlar eller samlingar av e-böcker vilket problematiseras av att om titeln överges av sin utgivare kan man förlora titeln i samlingen.

Vårt bibliotek har sen några år tillbaka fler e-böcker än vad vi har tryckta böcker, de senaste siffrorna visar nästan 114.000 tryckta böcker medan e-böckerna uppgår till lite över 137.000. Artikeln presenterar dock statistik från Kungliga Biblioteket som visar att tryckt material på svenska universitets- och högskolebibliotek vida överstiger deras e-boks innehav, men att 70% av alla nyförvärv under 2012 var e-böcker. Fördelarna i form av att flera kan låna en e-bok samtidigt (även om det finns begränsningar även för detta) och låna den vilken tid på dygnet från vilken plats som helst samt att kunna ta med sig texten på ett enkelt sätt dit användaren ska är väldigt viktiga ur användarsynpunkt. Att biblioteken sedan har problem med att marknadsföra e-böckerna och att katalogisera dem så att de blir tillgängliga att söka efter på ett enkelt sätt har dels avhjälpts med att allt fler bibliotek har discoverylösningar för att söka efter bibliotekets material.

Väldigt få fackböcker på svenska publiceras som e-bok i förhållande till antal fackböcker som ges ut varje år vilket också påverkar användandet av e-böcker och möjligheten att läsa dem. E-böcker av akademisk genre är fortfarande väldigt ovanliga på svenska eftersom engelska är det språk de flesta forskare publicerar sig på för att få så stor spridning som möjligt.

Enligt författarna är den största utmaningen att få e-boken att fungera med bibliotekens intressen och arbetssätt, det står klart att ingen av affärsmodellerna som används idag har biblioteket och dess användare i fokus utan är ett sätt att maximera försäljning av distributörerna menar författarna.

Läs hela artikeln här och passa på att läsa vår utredning om kurslitteratur på Högskolan i Borås.

Text: Lisa Carlson