Vad vet du om din släkt?

Kanske har du förfäder som tjänat kronan, varit backstugesittare, fiskare, statare, köpmän eller knallar? Med hjälp av Riksarkivets söktjänster kan du starta din släktforskning. Universitet och högskolor har fri tillgång till flera av Riksarkivets söktjänster och arkivinformation. Enligt avtalet med Riksarkivet ska all användning av tjänsterna ske på campus så du måste vara på högskolan när du vill använda dem.Okända människor

Riksarkivets söktjänster

Söktjänsterna består av delarna Nationell Arkivdatabas samt SVAR, Digitala forskarsalen. Det går att använda dem var för sig eller genom samsökning.

I Nationell Arkivdatabas (NAD) kan du söka information om arkiv i Sverige. Nationell Arkivdatabas tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar, register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter samt hjälpdatabaser för topografisk
indelning och förvaltningshistorik.

I SVAR, Digitala forskarsalen kan du forska och göra anpassade sökningar i Sveriges största samling av digitaliserade arkivhandlingar och ett flertal olika databaser. Det finns ca 90 miljoner publika bilder (motsvarar ca 154 miljoner sidor).

För dig som är intresserad av att börja släktforska är särskilt SVAR, Digitala forskarsalen av intresse. Här återfinns kyrkoarkiven vilka är viktiga källor för att hitta sina förfäder. Kyrkoarkiven innehåller församlingsböcker, flyttlängder, födelseböcker,
lysnings- och vigselböcker samt dödböcker. Dessa är till god hjälp för att följa släkten bakåt i tid. I många fall är det möjligt att spåra släktingar tillbaka till slutet av 1600-talet. Läs mer om kyrkoarkiven.

Komma igång med din släktforskning

Okänd familjMen hur gör jag, för att komma igång med släktforskningen, kanske du undrar. En bra grund att utgå ifrån är sig själv. Notera dig själv, eventuella syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar. Börja med att fylla på med kända uppgifter som födelseår, födelseort samt dödsår för de som gått bort. Baserat på din information letar du fram anteckningar i kyrkoarkiven. Gamla foton, brev och annat material som kanske står i bokhyllan eller ligger på vinden, kan vara värdefull information att komplettera med. Och inte minst viktigt, prata med äldre släktingar som fortfarande är i livet.

Riksarkivet har en guide “Om släkt- och personforskning” som hjälper dig att komma igång med dina efterforskningar. Sveriges släktforskarförbund har på sin webbplats Rötter “Kom igång – för nybörjaren” som steg för steg går igenom hur du kan lägga upp din släktforskning.

Lycka till med dina efterforskningar!

Länkar och källor

Text: Klaz Arvidson
Bilder: Colourbox

Böcker som kunde blivit bannlysta

Under denna vecka infaller något som kallas för Banned Book Week i USA. Det är en vecka då man uppmärksammar och firar människans frihet att läsa vilka böcker man vill. I USA har man ett system där användare av bibliotek kan ifrågasätta böckers existens på biblioteken. Den som har ifrågasatt boken måste sedan argumentera för varför boken bör bannlysas. De allra flesta anmälningar som kommer in kommer från oroade föräldrar som vill förbjuda ”stötande” böcker, som deras barn bör skyddas ifrån, på skolbiblioteket. Men det kan också vara mer organiserade anmälningar av böcker, där en viss gruppering i samhället arbetar systematiskt för att få en viss bok bannlyst från biblioteken. Oftast bemöts anmälningarna med ett svar från biblioteket i fråga där bibliotekets inköpspolicy används som det tyngsta argumentet.

Anmälningar som kommer in rapporteras vidare till The American Library Association (ALA), som sedan årligen sammanställer en lista över de böcker som blivit mest ifrågasatta under året som gått. En sammanställning av anmälningarna som mottagits mellan 2000 och 2009 visar att det vanligaste argumentet för att anmäla en bok var “sexuellt innehåll”, tätt följt av “stötande språk”.

Några av de böcker som ifrågasatts de senaste åren, och som vi har tillgängliga här på vårt bibliotek, är (klicka på titeln för information om boken är utlånad eller inte):

Efter Alaska av John Green
efter-alaskaMiles Halters sociala liv är något begränsat. Minst sagt. Han pluggar och sitter i tevesoffan med sina föräldrar. När han bestämmer sig för att packa ihop biografierna i pojkrummet i Florida och flytta till internatet Culver Creek för att söka sitt “Stora Kanske” (japp, det var Francois Rabelais sista ord på dödsbädden) förändras hans liv för alltid. Ett par rum ner i kooridoren på Creek presenteras han för Alaska Young. Hon förkroppsligar allt Miles Halter aldrig har varit i närheten av. Alaska är smart, rolig och osannolikt sexig. Och oberäknelig.

Anmäld bland annat på grund av stötande språk och sexuellt innehåll.

The curious incident of the dog in the nighttime av Mark Haddon
the-curious-incident-of-dog-in-the-night-timeA murder mystery novel like no other. The detective, and narrator, is Christopher Boone. Christopher is fifteen and has Asperger’s, a form of autism. He knows a very great deal about maths and very little about human beings. He loves lists, patterns and the truth. He has never gone further than the end of the road on his own, but when he finds a neighbour’s dog murdered he sets out on a terrifying journey which will turn his whole world upside down.

Anmäld bland annat pga stötande språk och religösa perspektiv.

Flyga Drake av Khaled Hosseini
flyga-drakeAmir och Hassan växer upp som bästa vänner under en omvälvande tid i Kabul. Trots att de uppfostras sida vid sida lever de i två helt skilda världar. Amir är son till en framstående välbärgad man, medan Hassan, som är son till Amirs fars tjänare, tillhör det fattiga och lågt stående hazarfolket. Hassan gör allt för Amir, han försvarar honom i alla lägen, men när Amir en dag får chansen att återgälda Hassans totala lojalitet sviker han.

Anmäld bland annat på grund av stötande språk, våld och homosexualitet.

Brave new world av Aldous Huxley
brave-new-worldFar in the future, the World Controllers have created the ideal society. Through clever use of genetic engineering, brainwashing and recreational sex and drugs all its members are happy consumers. Bernard Marx seems alone harbouring an ill-defined longing to break free.

Anmäld bland annat på grund av stötande språk, sexuellt innehåll och rasism.

 

Ingen av dessa böcker har blivit bannlysta på biblioteken i USA, där man jobbar hårt för allas rätt att läsa vad man vill, vilket också står skrivet i The first amendment.

stand-up-_facebook1

I Sverige finns inget likande system för att anmäla böcker man tycker är opassande, därmed inte sagt att diskussioner emellanåt blossar upp runt böckers lämplighet och inte. För inte så länge sedan var det Tintin som diskuterades ivrigt i medierna efter att ha varit hotad att bli portad från ett bibliotek i Stockholm.

Text: Katharina Nordling

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Inför Forskarcafé på temat åldrande i populärkulturen

Imorgon, tisdag 20 september, gästas högskolans Forskarcafé av Karin Lövgren – etnolog och medieforskare vid Högskolan i Gävle. Ämnet för morgondagens forskarcafé är 70 är det nya 50? Kulturella föreställningar om åldrande i populärkultur.f83e46a04c-karin-lovgren-fotograf-matilda-regazzoni-1

Karin Lövgrens fokusområden i forskning och författarskap är åldrande och genus. Hur ser media på ålder och åldrande? Vem är tant och vem bestämmer att man är tant och varför?

Just nu forskar Karin Lövgren om vad äldre kvinnor har i sin garderob. Forskningsprojektet har titeln I garderoben och fokuserar på kläder och åldrande. Studien är en intervjustudie i vilken kvinnor mellan 62 och 94 år intervjuats om kläder som finns i deras garderob, och om sin syn på sina kläder och livet efter 60.

Karin Lövgren disputerade 2009 med avhandlingen “Se lika ung ut som du känner dig” : kulturella föreställningar om ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40 som finns att låna hos oss på Biblioteket. Hon är även en av författarna i antologin Tanten, vem är hon?: en (t)antologi.

Publicerat av Karin Lövgren (i urval):

Tycker du att detta låter som intressanta ämnen? Missa då inte att gå och lyssna på Karin Lövgren imorgon på Forskarcafé – fri entré och ingen anmälan behövs!

Text: Tandis Talay
Bild: Matilda Regazzoni

Fylla på utskrifter – så här gör du!

kopiering

Just nu är det många som frågar hur man fyller på utskrifter på sitt utskriftskonto. Här kommer en kort beskrivning av hur man går till väga. Det finns två möjligheter – antingen köper man nya utskrifter själv online eller så tar man sig till ett försäljningsställe och köper värdebevis kontant. Båda sätten kräver dock att du loggar in i systemet PaperCut.

Ladda på utskrifter helt på egen hand

Att ladda på utskrifter helt på egen hand är väldigt smidigt, och man betalar antingen med sitt bankkort eller sitt PayPal-konto om man har ett sånt. Så här går det till:

  1. Logga in i systemet PaperCut.
  2. Väl inne i systemet väljer du Add Credit (i vänstermenyn).
  3. Välj sedan hur många utskriftskrediter du vill ladda på ditt konto med. 1 utskriftskredit = 1 krona, och 1 svartvit utskrift kostar 0,5 utskriftskredit.
  4. Välj om du vill betala med PayPal eller med kontokort.
    • Väljer du PayPal loggar du in med ditt PayPal-konto och genomför betalningen.
    • Väljer du kontokort fyller du i uppgifterna för ditt kontokort, och sedan även dina adress- och telefonuppgifter. Dessa uppgifter behövs för att betalningen ska kunna genomföras.
  5. Klicka på BETALA.
  6. Nu finns de nya utskriftskrediterna på ditt konto och du kan skriva ut igen.

Ladda på utskrifter med hjälp av värdebevis

Om man inte har ett PayPal-konto och inte vill betala med sitt bankkort online kan man köpa så kallade värdebevis att ladda på sitt utskriftkonto med. Värdebevisen säljs i Biblioteket och på Studentexpeditionen. Så här funkar det:

  1. Köp ett värdebevis. På biblioteket säljer vi värdebevis för 50 kr och 100 kr.
  2. Logga in i systemet PaperCut.
  3. Väl inne i systemet väljer du Registrera värdebevis (i vänstermenyn).
  4. Mata in hela den kod (inklusive bindestreck) som står på ditt värdebevis och klicka på REGISTRERA VÄRDEBEVIS.
  5. Klart! Utskriftskrediterna finns på ditt konto, och värdebeviset är därmed värdelöst och kan slängas.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Skriva ut – så här gör du!

Behöver du skriva ut ditt schema eller någon inlämningsuppgift? OBS: Instruktionen funkar även om du ska skriva ut kurskompendier, artiklar eller nästan vad som helst annat också. Denna instruktion gäller för datorer på högskolan, vill du veta hur du skriver ut från din egen bärbara dator – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare. Och nu för tiden är det inte särskilt svårt – du ska ALLTID välja skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver ut ifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

utskriftutskrift2Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

 

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect (det är för det mesta rätt redan, så du behöver antagligen inte ändra) – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Inlämningsuppgiften är utskriven. Men nu då? Vart kommer den ut? Jo, nu är det så att du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta din inlämningsuppgift. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du letat upp en skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på denna “knapp” på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Din inlämningsuppgift är utskriven!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din inlämningsuppgift.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling

Karin brinner för bibliotekets hållbarhetsfrågor!

karinHU

Karin Ekström som till vardags är en hängiven cyklist är också bibliotekets representant i Verksamhetsstödets miljögrupp. Hon arbetar aktivt för hållbar utveckling både på arbetstid och privat. Bibliotekets hållbarhetsarbete går in under Verksamhetsstödet och nu går arbetet in i en ny fas. En ny lokal handlingsplan med konkreta mål för nästa period skall skrivas.

Högskolan har ett certifierat miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Det finns en miljögrupp inom Verksamhetsstödet där Karin är bibliotekets representant sedan några år tillbaka. Nu står arbetet med att följa upp målen i handlingsplanen för dörren. Det gäller att se vad som återstår av målen och skriva nya för nästa period. Detta innebär att titta på vilka aktiviteter som behöver skrivas för en ny lokal handlingsplan.

– Det är ett arbete som tar tid eftersom det kan vara svårt att hitta aktiviteter som vi inte redan gjort säger Karin.

Fokus för Högskolan är ett hållbart campus och det är främst frågor om klimatpåverkan, energi och hållbarhetskrav i inköps-  och upphandlingsarbetet som är campusfrågorna. Ett konkret mål är att minska energianvändningen totalt med tio procent per kvadratmeter. Ett annat exempel är också att öka användning av distansteknik.

– Alla ska med på tåget säger Karin med eftertryck. Ett konkret mål vi vill uppnå under nästa period är att minska pappersförbrukningen med 15 procent jämfört med 2016. Det kommer att göras genom stegrad digitalisering och ökad styrning av utskrifter.

När Karin får frågan om hon kan lista ett par saker som biblioteket gör idag för hållbarhetsarbetet är hon snabb på att svara: -Utskriftssystemet Print and collect är en stor sak som är genomförd och som minskar pappersåtgången betydligt genom att studenterna själva aktivt väljer vad som skall skrivas ut. En annan sak är när bibliotekarierna undervisar, då skrivs inget material ut till studenterna utan allt läggs ut på lärplattformen Pingpong digitalt.

Trots att budgeten är knapp när det gäller hållbarhetsarbetet har Karin tagit egna initiativ:

– Jag anordnade miljöfika med inspirationsföreläsningar när jag var ny som miljörepresentant berättar Karin. En miljöfika handlade om konsumtion, där en medarbetare med egen erfarenhet av inköpsstopp under ett år kom och föreläste. Vid ett annat tillfälle gjordes ett studiebesök hos en frisör som visade att det finns alternativ till miljöfarliga produkter. En annan gång kom en representant för fairtrade på en miljöfika.

Hur ser då framtiden ut och vad finns det för önskemål?

– Ett mål är att föra in hållbar utveckling som en röd tråd i undervisningen i informationssökning säger Karin. Det finns också en önskan att vi skall få medel att köpa in fler databaser inom hållbar utveckling och då uppmärksamma våra användare genom undervisningen och i mötet med dem.

Avslutningsvis frågar jag vad Karin personligen gör hemma vad avseende miljöfrågor så svarar hon med emfas:

– Jag är en hängiven cyklist! Att inte behöva ta bilen varje dag känns bra.

Karin komposterar också själv och därmed producerar hon jord som hon odlar grönsaker i på den egna kolonilotten och det kan man väl kalla är hållbar utveckling i ett nötskal!

Text & bild: Lena Wadell