From London with Love!

I eftermiddag ska vi prata på konferensen Internet Librarian International här i London.

Vårt bidrag heter Good customer relationships: proving value every day – the sequel.

Vi var här på samma konferens i London 2015 och pratade om det bemötandeprojekt som vi drev på biblioteket då. Nu är vi tillbaka för att prata om den fortsättning som följde efter det projektet.

Kanske är det någon av er som kommer ihåg att vi under en lång tid (hela två år faktiskt) satte ”pinnar” för varje fråga som ni ställde till oss? Det var del av ett projekt där vi mätte varje fråga vi fick på biblioteket och delade in dem i 10 olika kategorier; lånefrågor, referensfrågor, frågor om skrivare och kopiatorer, frågor om referenshanering, hur man hittar i lokalerna osv . Vi ville se vilken typ av frågor som ni ställer till oss. Vi jobbade med detta i 106 veckor och fick under den tiden 56 411 stycken frågor!

Vi kom fram till ganska många spännande saker, som att vi tex får mest IT-frågor vid lunchtid, flest sökfrågor på förmiddagarna och att ni frågar oss mer i början av terminen än i slutet. Vi vet också att 58% procent av frågorna var biblioteksfrågor (allt från lån, söka  böcker, referera enligt Harvard till avacerad sökning i databaser) 22% var datorrelaterade frågor (skrivare, kopiatorer, konton, frågor om Word etc) och 20% handlade om att hitta i lokaler, boka grupprum etc.

Det är dessa resultat som vi ska presentera för andra bibliotekskollegor från hela världen här i eftermiddag. Och all den data vi är här och pratar om idag är ni alla del av –  tack för alla frågor!

Wish us luck!

Bästa Londonhälsningar från Tove & Christel

Vill ni ta del av alla våra resultat kontakta oss gärna!

Hur fungerar det att ha gemensam Sök- och språkverkstad?

Idag presenterar Biblioteket vid Högskolan i Borås ett nytt LoungeTalk! Denna gången handlar det om Sök- och språkverkstaden som finns i bibliotekets lokaler.

Sara Hellberg, bibliotekarie och Johanna Persson universitetsadjunkt på högskolan berättar om sina verksamheter och varför biblioteket testade att slå ihop dessa på prov.

Redan 2007 tillkom språkverkstaden i bibliotekets lokaler i och med högskolans arbete med breddad rekrytering och har utvecklats genom åren till att rikta sig till studenter som på något sätt  vill utveckla sina skriftliga och muntliga färdigheter, såväl i svenska som i engelska.

2012 ville biblioteket, utöver den söksupport som finns i anslutning till bibliotekets informationspunkter, ha en fast lokal och tid i veckan då studenter kunde komma förbi på drop in och få hjälp med sina sökfrågor och referensfrågor. Då startades sökverkstaden.

2016 slogs sök- och språkverkstad samman på prov i sökverkstadens lokaler, många frågor gled in i varandra så det kändes praktiskt och gynnsamt att kunna få hjälp med både sök- och referensfrågor samtidigt som språkpedagogisk handledning. Nu finns det en fast tid på torsdagar mellan 12-15 med drop in. Det som är extra roligt är att antalet besökare har dubblats sedan ihopslagningen.

Tack till Sara och Johanna för er medverkan!

Alla våra tidigare LoungeTalks hittar du på vår webbsida.

Text: Lena Holmberg
Film: Filip Asphäll

Testa två praktiska databaser!

HS Talks – The Business and Management Collection och Sage research methods är två databaser som biblioteket vill tipsa om då de ser lite annorlunda ut jämfört med många andra databaser. De innehåller nämligen mycket filmat material, fallstudier, intervjuer och olika praktiska verktyg vilket kan vara värdefullt för både studenter, lärare och forskare i det pågående arbetet.

HS Talks riktar sig framförallt till de som är intresserade av företagsekonomi, ledarskap, redovisning och marknadsföring. Den innehåller över 900 inspelade föreläsningar, fallstudier och intervjuer inom dessa ämnen. Förläsarna har framstående positioner på universitet och företag i ett flertal länder. Det finns långa och korta föreläsningar och tjänsten är lätt att använda. Det går att se filmerna både på dator (PC och Mac) och mobila enheter (Android och iOS). HS Talks är en av bibliotekets permanenta databaser som du kommer åt som vanligt via vår databassida.

Sage Research methods riktar sig mer till dig som är lärare, doktorand och uppsatsskrivare i allmänhet. Även till dig som vill få tips på hur du kan lägga upp ditt arbete/forskningsprocessen. Det är ett verktyg som hjälper dig i metodkurser, uppsatsskrivning och avhandlingsarbete. Det finns korta videofilmer och riktiga fallstudier och även datasets för vissa metoder. Vi har just nu test på den här databasen till 31 oktober så prova den gärna och se vad ni tycker! Du hittar den på testsidan för olika databaser.

Text och bild: Lena Holmberg

Dyslexi – vad är det?

Dyslexi, eller specifika läs- och skrivsvårigheter, innebär att man har svårigheter med att läsa och skriva och är en varaktig funktionsnedsättning.

Läs-och skrivsvårigheter kan bero på många olika faktorer. Det kan handla bl.a. om att man har syn- eller hörselproblem, någon typ av språkstörning, emotionella problem eller kulturell och/eller språklig understimulering. Dyslexi kan vara medfödd egenskap eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.

Idag kan man redan från tidig ålder upptäcka dyslexi och få hjälp. I Sverige är det logopeder, specialpedagoger eller psykologer som utför läs- och skrivsvårighetsutredningar.

När man väl har blivit diagnostiserad kan man genom träning och anpassning börja åtgärda sitt problem.

Lite kort fakta om Dyslexi:

  • En vanlig bedömning är att 5-8% av befolkningen i den läskunniga delen av världen har läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk art.
  • Dyslexi är vanligare bland pojkar/män än flickor/kvinnor.
  • Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå.
  • Några kända dyslektiker är: Albert Einstein, John Lennon, Pablo Picasso och Selma Lagerlöf.
  • Orsaken till dyslexi är inte helt klarlagd och det finns flera definitioner av dyslexi. Den vanligaste definitionen kommer från The International Dyslexia Association, och  lyder:

    Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap. (2002)

Vill du läsa mer om Dyslexi har vi just nu i samband med Europeiska Dyslexiveckan en utställning på Plan 2. Där finns det även böcker som du kan låna med dig hem.

Om du vill veta hur du kan få hjälp via högskolan kan du kontakta Susanna Hagelberg som är dyslexipedagog här på högskolan eller läsa mer på högskolans webbplats.

Text och Bild: Tandis Talay

Hej Lena Svenson!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Här får du möta Lena som svarar på några frågor.

Bild på Lena SvenssonHuvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktion Media här på biblioteket och har tre huvudsakliga arbetsuppgifter. Jag hjälper studenter som, av olika anledningar, är i behov av inläst litteratur. Jag arbetar även med fjärrutlån, dvs jag skickar iväg böcker och artiklar till andra bibliotek. Sedan är det jag som hjälper våra distansstudenter så att de får det material som de behöver hemskickat.

Eftersom det är Europeiska Dyslexiveckan denna veckan vill jag uppmärksamma den hjälp som högskolan erbjuder. Om du upplever att du  har en läsnedsättning har du rätt till att få din litteratur inläst (du hittar mer information angående detta längst ned på denna sidan).

Hur länge har du jobbat här?
Högskolan har varit min arbetsgivare sedan 1989. Jag arbetade några år på ekonomiavdelningen innan jag kom till biblioteket 1992. Under 27 år har jag hunnit med att arbeta i tre olika bibliotekssystem och har jag räknat rätt är min nuvarande chef den sjätte i ordningen.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Jag gillar att laga mat och äta mat med goda vänner. Träning, skapande verksamhet, resor, Wordfeud, Sudoku och läsning är exempel på vad jag gärna gör när allt annat hushållsarbete är gjort.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Elakt spel av Jan Mårtensson är en riktigt bra deckare. För att få lite annat perspektiv på tillvaron kan jag rekommendera Armlös, benlös men inte hopplös av Mikael Andersson. För mig blev Linda Olssons Nu vill jag sjunga dig milda sånger en prövning på mitt tålamod. Jag fick påbörja den några gånger innan  jag sträckläste den. Numera gillar jag den till 100%. Lindas sätt att skriva är lite speciellt.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Möten med människor och att söka fram artiklar.

Text: Christel Olsson & Lena Svenson
Foto: Klaz Arvidson

Studieteknik – hur du läser kurslitteraturen på ett bra sätt!

Helén Svensson är en utav fem studievägledare på högskolan på vars bord frågor om studieteknik hamnar. Är det någon som har koll på hur man bäst använder sin tid som student så är det Helén och hennes kollegor.

På plan tre i korridoren mitt emot studentexpeditionen sitter en glad och energisk Helén och på frågan om hur begreppet studieteknik ska beskrivas kommer svaret tveklöst: – Det är ett förhållningssätt! Det gäller att ta hjälp av olika tekniker för att förbättra sin inlärningsförmåga. Det handlar om inläsning, stresshantering och planering.

Har du några bra generella tips för studenterna när det gäller studieteknik?

 – Gå på föreläsningarna och läs gärna på innan! Om man gör det skaffar man sig en förförståelse och kan vara alert och ställa frågor på föreläsningarna istället för att sitta och inte förstå så mycket av vad läraren säger. Man får då ett försprång och har lättare att ta in och lära sig.

 – Projektplanera! Med det menas att det gäller att planera på ett bra sätt. Använd almanackan och skriv gärna listor Det går att ha flera projekt på gång samtidigt. Det underlättar att göra scheman över vad det är som behöver göras.

En annan viktig sak är drivkraften menar Helén. Man bör ställa sig frågorna: Varför läser jag på detta program? Varför är jag här?

Hur skall man läsa en kursbok?

– En metod kan vara att läsa efter en modell säger Helén och förklarar vidare; vi kallar den för “effektiv läsmodell”  när det gäller att läsa kursböcker, och som vi pratar om i våra kurser i studieteknik:

  • Börja med den översiktliga läsningen, d v s läs fram och baksida på boken, förordet och innehållsförteckningen. Om det finns sammanfattningar efter varje kapitel så läser man dem först. Man bildar sig en bra uppfattning och får en förförståelse vad boken handlar om då.
  • Efter det går man in på snabbläsningen. Det innebär att man läser snabbt igenom boken utan att lägga vikt vid detaljer. Man lägger in femmans växel kan man säga.
  • Sist är det dags för den fördjupade läsningen. Då har man redan fått förståelse om innehållet och man vet vilka kapitel som är värda att läsa ordentligt. Det är först i den fördjupade läsningen man stryker under det viktigaste, eller gör anteckningar i kanten.
  • Sedan går det inte nog att understryka vikten av repetition! Vi pratar om ”glömskekurvan” och det är viktigt att man repeterar tidigt och flera gånger innan man glömmer allt. Låt det inte gå flera dagar innan repetition.

Vad är dina främsta tips till studenterna när det gäller att läsa kurslitteraturen?

 – Läs kursplanerna! Där står ofta tydligt uppspaltat vad det är som krävs till examinationerna, men också vad det är man ska lära sig. Titta också på målen i kursplanen.

 – Läs mycket! Det finns tyvärr inga genvägar. Om det är svårt att läsa vetenskapliga artiklar så ta fram branchtidnings- och dagstidningsartiklar om samma ämne så du får en förförståelse för ämnet innan och lär dig begreppen. Då blir man oftast intresserad och det blir lättare att ta till sig informationen säger Helén avslutningsvis.

Högskolan anordnar dels tretimmarskurser som erbjuds på de olika programmen i studieveckorna 3-7. Det har anordnats några drop-in tillfällen och 20 November är nästa tillfälle om du missat. På Högskolans hemsida finns information om studieteknik utöver kurserna som ges.

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Studievagledning/Studieteknik/

I Höst  ges kurser om grundläggande studieteknik och snabbläsning. Läs mer och anmäl dig på:

http://www.hb.se/Student/Vi-hjalper-dig/Workshoppar-och-aktiviteter/Anmalan/

Text och Bild: Lena Wadell

 

Så funkar det: Böcker som vi inte har i biblioteket

Så funkar det! – I en serie blogginlägg försöker vi göra Biblioteket mer begripligt för vem som helst. Vad är det som händer på biblioteket egentligen? Hur funkar apparater och maskiner? Varför ser reglerna ut som de gör? Här förklarar vi och tips till dig som använder biblioteket.

På biblioteket har vi en mängd böcker, men det finns ju faktiskt också en stor mängd böcker som vi inte har. Men att vi inte har en bok ska inte hindra dig från att läsa den, alltså kommer vi göra vårt allra bästa för att fixa fram boken åt dig.

Vi har två olika sätt att skaffa fram böcker på, det första alternativet är att vi köper boken. Vi beställer den då från någon av våra leverantörer, boken skickas till oss och så snart den är redo att lånas ut till dig, skickar vi ett mail. Då kan du hämta boken på hyllan för reserverade böcker. När du är klar med boken finns ju boken kvar hos oss, redo för någon annan att läsa.

Det andra sättet för oss att skaffa fram en bok på är att fjärrlåna den. Det innebär att vi lånar boken från något annat bibliotek, och sedan lånar vi ut boken till dig. Det är alltså ett annat biblioteks bok du lånar, men du gör det via oss. Vi beställer boken från ett bibliotek som har den, biblioteket i fråga skickar boken till oss och vi skickar ett mail till dig så snart boken finns tillgänglig för dig. När du hämtar boken gör du det i Informationspunkten vid entrén. Efter att du lämnat tillbaks boken skickar vi tillbaks den till det bibliotek vi har lånat den ifrån, och skulle någon annan vilja låna samma bok vid ett annat tillfälle måste vi återigen låna (eller köpa) in den.

Så vad är det som avgör vilken av ovanstående angreppssätt vi väljer för att ta fram en bok åt dig? Det är ett antal faktorer som spelar in i det valet, till exempel: Är boken ny? Är bokens ämne relevant för något av högskolans ämnesområden? Är svaret JA på någon av de frågorna ökar sannolikheten att vi köper in boken. Tror vi däremot att det förmodligen bara är du som är intresserad av den här boken, eller om boken är gammal och omöjlig att köpa väljer vi att istället göra ett fjärrlån.

Vårt mål är att du ska få tillgång till de böcker du behöver oavsett om vi faktiskt har boken eller inte. Därför är det alltid värt att kontakta oss om du behöver en bok som vi inte har, vi lovar att göra vårt bästa för att fixa fram boken åt dig.

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos