Glad sommar!

Nu tar bibliotekets blogg en paus och kommer åter igen till höstterminen.

Biblioteket har öppet hela sommaren men med begränsade öppettider som du hittar på vår kontaktsida. Du kommer åt våra databaser och e-böcker hemifrån via webben som vanligt. Missade ni våra boktips? Surfa in på det här blogginlägget så får du tips på en massa bra sommarläsning.

Vi hoppas att ni får en riktigt skön sommar med mycket läsning, avkoppling, sol och bad.
Vi ses i augusti!

Trevlig sommar önskar alla vi på biblioteket!

Text: Lena Holmberg
Bild: Katharina Nordling

Boktips inför sommaren

Vid terminens sista biblioteksfrukost var det fullsatt, eller knökfullt som man säger på västgötska. Det var många härliga bokslukare på plats som alla var sugna på boktips från Birgitta och Karin som entusiastiskt tog sig an uppgiften. Det märks att läsning är något som engagerar och vi har många storläsare på högskolan. Vi bad några av dem att själva ge ett boktips inför sommaren. Så här kommer några inspirerande tips!

Rune Fjelldal arbetar som systemförvaltare på VS och har läst Sofi Oksanens Utrensning.

Den unga flickan Zara flyr från sina förföljare och hamnar på en ödslig gård i norra Estland. På gården möter hon den gamla kvinnan Aliide Truu, som motvilligt hjälper den unga flickan och ger henne mat. Även om Zara är väldigt svag och bräcklig känner Aliide misstro och vet inte om hon kan lita på henne. Genom Zara börjar Aliide fundera över sitt eget liv och vi får följa Aliide från barndomen och fram till 90-talets början i ett självständigt Estland.

Utrensning är en kraftfull bok som förutom de två kvinnorna också handlar om Estlands komplicerade historia. Ett land som ofta hamnat i kläm mellan Sovjetunionen och Tyskland och där landet varit ockuperade av båda länderna. Zaras och Aliides historia visar att människor är kapabla att begå fruktansvärda handlingar för att överleva. Båda kvinnorna bär på mörka hemligheter och har väldigt svårt att lita på andra. Speciellt Aliide känner misstänksamhet mot andra människor, men också en sorg över det Estland som aldrig blev.

Boken är ganska tung, men den är välskriven, väldigt spännande och det är en stor läsupplevelse som rekommenderas varmt.

 

Anita Granholm arbetar som ekonom på VS och tycker att vi ska läsa Gone girl av Gillian Flynn.

Den är otroligt spännande, en riktig bladvändare. Det är en thriller med en annorlunda story. Mycket läsvärd tycker jag. Det har även gjorts en film baserad på boken. Här är vad Bokus säger om den: Nick och Amy Dunne är paret som har allt. De är charmiga, smarta och framgångsrika. Efter några hektiska år i New York slår de sig ner i en liten småstad i Missouri. Men den nya tillvaron blir inte som de tänkt sig och snart avlöser grälen varandra. På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen. I parets villa finns tydliga spår av våldsam strid. Misstankar faller snabbt på Nick, som bedyrar sin oskuld och gör vad han kan för att få polis och media på andra spår. Amys dagbok ger dock en bild av Nick som är allt annat än sympatisk. Men är han verkligen en mördare? Å andra sidan: Om han är oskyldig, var är Amy?

 

Camilla Eskilsson är universitetslektor på Akademin för Vård, arbetsliv och välfärd (A2) vill tipsa om två böcker som har vissa likheter.

Jag läste två böcker parallellt som hade sina beröringspunkter:

I Älskade terrorist av Anna Sundberg och Jesper Huor berättar Anna om hur hon, en tjej från Halmstad kom att gifta sig med en muslimsk man som visade sig vara en förgrundsgestalt inom jihadiströrelsen. Hon konverterar till islam och lever strängt enligt de regler som hon då uppfattar som riktiga. Vi får i boken ett inifrånperspektiv som inte lämnar läsaren oberörd.

Den bok som jag läste samtidigt var De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg. Denna bok bygger på intervjuer av kvinnor som under sin barndom varit utklädda och helt betraktade som pojkar i Afghanistan. Boken innehåller dessutom mycket av fakta som får läsaren att förstå lite av det Afghanska samhället. Varför det kan upplevas som positivt att vara utklädd till pojke (för då fick de ju leka utomhus i alla fall). Konsekvenserna av att ha varit pojke fram till puberteten kunde bli en tappad identitet – varken man eller kvinna. Men även en tappad sexualitet – inte attraherad av vare sig män eller kvinnor. Boken öppnar en värld så olik den vi är vana så det är emellanåt svårt att greppa innehållet.

Jag kan verkligen rekommendera båda böckerna.

 

Johanna Persson arbetar som universitetsadjunkt på VS och
gillar Joe Hill.

Jag tycker definitivt att man ska läsa Joe Hills debutroman Heart-shaped Box (eller på svenska En hjärtformad ask) som passar som sträckläsning regniga, mörka eftermiddagar och kvällar när man känner för en riktigt bra spökhistoria. Stephen Kings son (Joe Hill) förvaltar sin fars ådra väl – detta är en elegant, modern skräckroman med karaktärer man kommer ihåg även om man kanske inte skulle vilja inkludera alla av dem i sin vänskapskrets… I likhet med sin far kryddar Hill historien med blinkningar till populärkultur och ibland symboliska namn på sina karaktärer som delvis har betydelse för handlingen beroende på hur man tolkar dem. Detta drag blir tydligare och ger en starkare läsupplevelse om man väljer att läsa boken på originalspråket engelska.

Huvudpersonen Jude Coyne är en rock/gothmusiker på dekis med en faiblesse för att samla morbida föremål och ting, mest för att upprätthålla sin image snarare än för att han genuint tror på föremålens kraft. En dag får han ett erbjudande han inte kan motstå när han erbjuds köpa en kostym med minst sagt skräckinjagande egenskaper. Kostymen anländer i en hjärtformad ask. Artefakten visar sig snart påverka sin omgivning på de mest gruvliga sätt. En bit in i handlingen visar det sig att erbjudandet om köpet av föremålet inte var så oskyldigt som det först verkade. Det finns kopplingar till Coynes tidigare liv och en serie handlingar pekar på att en synnerligen slug och hämndlysten existens är ute efter att ödelägga huvudpersonens liv. Själv är jag särskilt förtjust i det sätt författaren lyckas göra en historia, som på ytan lätt skulle kunna kännas som manuset till en övertydlig skräckfilm från 50-talet, till en otäck och faktiskt trovärdig berättelse. Är ni lite nyfikna kan ni ju fundera över vad romantiteln kan tänkas anspela på inför kommande läsning av boken.

 

Camilla Boström arbetar som kurator på Studenthälsan, VS. Hon vill tipsa om en högst aktuell filosofisk essä.

Mitt boktips är Trötthetssamhället , en filosofisk essä om vår samtid, av filosofen Byung-Chul Han. Det är en bok som är liten till formatet, men som ger mycket och dröjer sig kvar länge. Han menar att vi har gått ifrån ett disciplinsamhälle till ett prestationssamhälle. I disciplinsamhället rådde ”Du måste” och i prestationssamhället råder ”Du kan”. I vår tid blir det lätt ett tvång att kunna allt, att veta allt, att säga ja till allt.

Vissa stycken i Trötthetssamhället kan vara lite krångliga, då är mitt tips att hålla ut och läsa vidare för helheten blir begriplig ändå. För den som vet med sig att det är svårt att koppla av och varva ner under sommarledigheten rekommenderas Trötthetssamhället så snart som möjligt.

 

Anna-Lena Johansson arbetar som ekonom på VS och vill tipsa om En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.

Handlingen utspelar sig i Nigeria under Biafrakriget, i slutet av 1960-talet. Vi får följa systrarna Olanna och Kainene och deras familjer. Familjerna är välbärgade men deras liv förändras totalt på grund av kriget. Boken är en välskriven berättelse som också ger en bild av livet i Nigeria under denna tidsperiod. Titeln på boken syftar på symbolen på Biafras flagga.

 

Sammanställt av Lena Holmberg
Foto: Klaz Arvidson, Lena Holmberg och Katharina Nordling

Undervisning i informationssökning på Biblioteket

En uppmaning till dig som är lärare: Nu är det hög tid att boka in undervisning i informationssökning för dina studenter. Läs gärna mer om varför det är så viktigt för studenterna med undervisning i informationssökning. Länk till kontaktsidan för undervisare hittar du längst ner.

På biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning. Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen. Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Primo. Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationssökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser. Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället, går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform. Studenterna behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text: Lena Wadell
Foto: Suss Wilén

Hej Lena Holmberg!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Lena som svarar på några frågor.Hur länge har du jobbat här?
Jag firade 10 år som anställd 2015 och är nu inne på mitt tolfte år. Åren går fort när man trivs! Jag har nog alltid haft arbetsuppgifter som har med förvärv att göra men jag har även haft hand om våra härliga studentassistenter som vi kallade biblioteksvakter på den tiden. En rolig uppgift!

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktion Media där jag bl.a. köper in och bevakar litteratur för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Jag är även ansvarig för fjärrlånet vilket innebär allt från att se till att både forskare och studenter får tag i både böcker och artiklar som de inte hittar här hos oss till fakturering och utveckling av system och rutiner. Jag är också med i bibliotekets kommunikationsteam där jag främst arbetar med sociala medier men även andra kommunikationskanaler. Precis som de allra flesta på biblioteket så har jag också schemalagda pass i informationsdisken några gånger i veckan men det senaste halvåret har den mesta tiden gått åt till att sitta med i projektgruppen för implementering av ett nytt bibliotekssystem hos oss och det har varit både arbetsamt och frustrerande, men samtidigt roligt och lärorikt!

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Att få hjälpa människor oavsett om det handlar om att de får tag i den där artikeln de så gärna behöver till sin uppsats/avhandling eller lyckas få studenterna gå nöjda från biblioteket efter att ha hjälpt dem en bit på vägen. Det är också skoj (och en utmaning) att försöka få ut information från biblioteket till våra användare på ett bra sätt. Att dessutom ha härliga arbetskamrater gör livet på jobbet roligt varje dag.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Jag är en kulturnörd som slukar både film, tv-serier och gillar att gå på bio, teater, museum och jag läser ganska mycket skönlitteratur så fort jag får en ledig stund. Jag har en familj som jag tillbringar en hel del tid med såklart och vi spelar ofta sällskapsspel ihop och så länge barnen är små gillar vi att vara ute på geocache eller jaga Pokémon men ibland tvingar jag med dem på något kulturevent istället.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag har massvis men jag nöjer mig med tre. Sara Lövestams böcker om den papperslösa privatdetektiven Kouplan ger inblick i ett helt annat liv än det många lever idag, börja med Sanning med modifikation. En dramatisk och laddad roman i min smak är Butcher’s Crossing av John Williams. Det handlar om jakt på buffel men lika mycket om jakten på sig själv. En lågmäld men ändå stundtals hårresande berättelse. Vill man istället ha en rolig läsupplevelse måste(!) man läsa Christer Lundbergs Bläckfisken. En skröna i Göteborgsmiljö som i sin vansinnighet ger många goda skratt.

Text & bild: Tandis Talay

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Välbesökt biblioteksfrukost med boktipsande bibliotekarier

Terminens sista biblioteksfrukost var minst sagt den mest välbesökta av alla våra frukostar och tillika ett mycket uppskattat inslag. Karin och Birgitta presenterade ett antal böcker ur skilda genrer och högaktuella ämnen under en timma på tisdagsmorgonen. Det var alltifrån barn- och ungdomsböcker, dokumentära böcker, reseskildringar, kärlekshistorier och relationsdramer till deckare och mer humoristisiska berättelser.

Birgitta inledde med en barnbok ursprungligen från 50-talet som behandlar ämnet mångfald: Misse med de blå ögonen av Egon Mathiesen. Högaktuellt i dessa tider och en mycket rolig bok för de minsta! Ett annat ämne som skakar om och berör tycker Birgitta är New Age-rörelser som trilogin och böckerna om Sekten på dimön handlar om.  Berättelsen utspelar sig på en  vindpiskad ö utanför Bohusläns kust, där en karismatisk ledare vid namn Oswald har utvecklat en lära som sägs återställa själslig frid och kroppens naturliga balans. En av de som också fascineras av Oswald är den unga Sofia som antar hans jobberbjudande som bibliotekarie på ön under en sommar. Ett beslut som hon skulle få ångra ju mer som uppdagas…. Birgitta rekommenderar den spännande triologin som ökar förståelsen för vad som kan hända när man dras in i en sekt. Författaren Mariette Lindstein har egna upplevda erfarenheter av sektmedlemskap.

En annan bok som är en bok inom genren dokumentärreportage är Två systrar är skriven av Åsne Seierstad och är en gripande berättelse om två välartade norska tonårssystrar som plötsligt försvinner. Under historiens gång uppdagas det att de rest till Syrien och anslutit sig till IS.

Karin lyfte upp en annan författarinna vid namn Jenny Diski som är känd för sina reseberättelser som i Den motvilliga resenären. Där beskriver hon en resa till kalla Lappland i en självironiskt och humoristiskt stil. Boken är fylld av träffsäkra och roliga inslag.  I romanen Den sista resan berättar hon om när hon får diagnosen lungcancer. Som författare bestämmer hon sig för att skriva om livet med sjukdomen. Och om sin femtio år långa komplicerade vänskap med nobelpristagaren Doris Lessing. Jennys språk är rappt och fräscht och Den sista resan  är en gripande berättelse om en märklig relation.

 

Nästa bok i tur är skriven av den  “wallraffande pigan” Ester Blenda Nordström. Hon var faktiskt Astrid Lindgrens föregångare.  Boken Byn i vulkanens skugga  är en otrolig beskrivning av Ester Blendas vistelse i Kamtjatka i det bortersta av Sibirien i dåvarande Sovjetunionen. Hon bodde där i två år, på 1920-talet, och fick uppleva  bitande vinter under färder med hundspann genom snöstormar. Boken är en nyutgåva men kom först ut på 1930-talet.

En droppe midnatt skriven av artisten Jason Timbuktu Diakite handlar om hans utanförskap han har upplevt genom att han invandrat som ung svart från Harlem i New York till Sverige. Det är också en gripande släktkrönika som är skriven med det fina poetiska språk som Timbuktu besitter. Störst av allt handlar om en skolskjutning. Det är en så kallad rättegångshtriller som är oerhört spännande. Handlar om Djursholms allmänna gymnasium. En bra skriven deckare av Malin Persson Giolito.

En annan briljant debutdeckare som Karin läst: En osynlig är en spänningsroman, skriven av en kriminolog vid namn Pontus Ljunghill och är första delen i en serie. Den utspelar sig i Stockholm tidigt nittonhundratal och är samtidigt med kriminaldramat en stämningsfull Stockholmsskildring. Årets debutantprisvinnare: För vad sorg och smärta är, en berättelse om resandefolket av Thom Lundberg och är en lysande och fascinerande berättelse som är skriven med insprängda ord av romani.

Karin har även läst Jane Gardams En engelsk gentlemanEn lovprisad romanserie som kommer i två delar till, senare i år. Detta är ingen snabbläsningsbok, men den är oerhört välskrivet, mänskligt och roligt öde om en äldre brittisk herre som kallar sig Filth (Failed In London, Try Hongkong) som varit advokat och domare i Hongkong.

Graham Swifts Mödrarnas söndag berättar om svunna tider. Handlar om två älskande. Detta är en mycket vacker kärlekshistoria. En av Birgittas favoriter är Siri Hustvedt och hon har läst boken Vad jag älskade som är ett relationsdrama. Boken har ett fantastiskt språk med en psykologisk underton

Birgitta berättade slutligen om boken Nötskal skriven av Ian McEwan och handlar om en pojke som väntar på att få komma ut ur mammas mage. Han ligger där inne och hör allt vad mamman gör. Han är en mycket  inteligent liten pojke och hör också att mamman och hennes älskare planerar att mörda pappan. Detta är också en välskriven bok med en humoristisk underton.

Detta var Karins och Birgittas andra biblioteksfrukost på temat boktips och de hade verkligen lyckats med att få ett mångfacetterat utbud av böcker. Många av deltagarna uttryckte efteråt sin uppskattning över detta inslag!

 

Text och Bild: Lena Wadell

Att sidnumrera och skapa innehållsförteckning i Word

När du skriver en längre inlämningsuppgift, som exempelvis din uppsats, krävs det att du bland annat har sidnumrering och en innehållsförteckning för att texten ska bli lättare att läsa och hantera. Frågor om hur man gör för att få till dessa saker på ett bra sätt är väldigt vanliga hos oss på biblioteket just nu, och därför kommer här lite länkar som kan komma till nytta när det är dags att få rätsida på formateringen i Word:

Sidnumrering

Att ställa in så att sidnumreringen hamnar rätt, att rätt siffror hamnar på rätt sida, och framför allt att se till det inte är siffror på vissa sidor i dokumentet kan vara lurigt. Här finns dock hjälp att få! I den här filmen förklarar bibliotekarie Lisa Larsson precis hur du ska gå till väga. Vill du hellre läsa en instruktion än att titta på en film kan du kolla in detta blogginlägg.

Innehållsförteckning

Att skapa en automatisk innehållsförteckning kräver lite bakgrundarbete, men det är inte svårt. I två blogginlägg beskriver bibliotekarie Thomas Nyström alls du behöver veta för att skapa innehållsförteckningar i word. Börja med att läsa Innehållsförteckningar i Word och fortsätt med Innehållsförteckningar i Word del 2.

Kör du fast är du alltid välkommen till informationspunkten vid bibliotekets entré – bibliotekarierna hjälper dig gärna.

Text: Katharina Nordling
Foto: Jasminko Ibrakovic (mostphotos.com)