Boktips på Biblioteksfrukost

För en vecka sedan delades det ut boktips så det stod härliga till på årets sista biblioteksfrukost – här kommer ett axplock av tipsen som förmedlades av Katharina och Birgitta.

Fredagen den 7 december var det återigen dags för en Biblioteksfrukost på temat skönlitteratur. Konceptet är känt vid det här laget, och platserna på frukosten bokas snabbt upp. Det var således fullt runt bordet när boktipsandet inleddes klockan 08:15. Under 35 minuter hann Katharina Nordling och Birgitta Rutberg med att tipsa om hela 20 böcker. Här presenteras fyra av dem (klicka på titlarna för att göra en sökning i Primo för att se om böckerna finns tillgängliga för lån på biblioteket):

Inte för nära / Colleen Oakley
En lättläst och härlig feelgood med lagom twist. I centrum av boken har Jubilee Jenkins, en kvinna som har isolerat sig i sitt hem eftersom hon är allergisk mot andra människor (mänskligt protein), och därmed upplever det som säkrast att inte träffa någon. Det har fungerat alldeles ypperligt att leva som eremit eftersom hennes mamma alltid sett till att hon haft pengar, men så dör hennes mamma och plötsligt måste Jubilee stå på egna ben. När hon tar sig utanför huset möter hon Eric och hans adopterade son Aja, som egentligen har fullt upp med sina egna problem. Eric är frånskild och har även en tonårsdotter som vägrar prata med honom, och så har han då adoptivsonen Aja som egentligen är son till hans bästa vän. Men eftersom bästa vännen och hans fru dog i en flygolycka så är det Eric som tagit hand om Aja. Så småningom utvecklar sig en fin vänskap mellan alla tre, men det händer en hel del annat längs vägen också. En härligt hjärtevärmande bok att läsa i jul.

Mycket hände efter min död / Ricardo Alfredo
I den här boken berättas historien om en liten familj, mamma, pappa och barn som flytt till ett annat land. Ett land där de inte kan språket, men där dom i alla fall har ett litet rum att bo i, även om de lever i landet som papperslösa. En dag är de på väg hem med tunnelbanan, en tur de gjort flera gånger tidigare. Men denna gång så blir det något fel på tunnelbanan och en röst på det främmande språket börjar tala i högtalaren. Till slut förstår de att de måste lämna tåget. Men när de väl gjort det har de ingen aning om var de ska ta vägen. Adressen till sitt rum kan de inte utantill, och staden är stor och svårnavigerad. De går och går, men känner aldrig igen sig. Hur ska man hantera en sådan här situation? Fråga om hjälp, men samtidigt riskera att bli upptäckt som papperslös och utvisad till det land man en gång gjort allt för att kunna lämna? Boken är skriven i jag-form, med mannen som berättare, och det gör att hela historien blir väldigt nära och kryper in under skinnet på en.

Makten / Naomi Alderman
I samband med meetoo-rörelsen kom Naomi Alderman ut med sin debutbok Makten, en bok som direkt kom att räknas som en klassiker, en så kallad “instant classic”. Boken kretsar kring tre flickor som berättar om sina liv och om deras utveckling till starka kvinnor som får makt. En annan berättare är Tunde, en ung man som dokumenterar den  kvinnliga revolution som sker runtom i världen. Kvinnorna får makt genom att skapa rädsla med hjälp av inneboende elektricitet som varje kvinna har från födseln. Med hjälp av denna elektricitet kan de manipulera och styra andra människor och väcka rädsla och fruktan. Det här är en dystopi där kvinnorna tar makten i samhället, och helt plötsligt är det pojkarna som uppmanas att inte vara ute för sent och att akta sig för okända flickor. Det är en intressant och ovanlig bok. En bok att läsa i bokcirkel och sedan diskutera om det är så att världen blir bättre om kvinnorna får makten. 

Jänkarna / Frédéric Dard
En relativt tunn bok som säger sig vara en kriminalare. Louise bor i Léopoldville en industristad norr om Pars. Det är 50-tal, och känslan av tristess i en grå och smutsig industristad, där du är predestinerad att jobba i industrin är genomgående i boken. Jobbar på indistri, det är just vad Louise gör, men varje dag till och från jobbet passerar hon ett hus som har väckt hennes intresse. Det står en vacker grön bil och mannen och kvinnan som bor i huset ser ut at vara lyckliga och bekymmersfria. Hon närmar sig huset mer och mer för varje dag. Till slut börjar hon prata med mannen som heter Jess och kvinnan som heter Thelma och erbjuder sina tjänster som hembiträde. Hon flyttar in och förstår efter ett tag att den lyckliga ytan har många sprickor. Det som börjar som en obekymrad berättelse utvecklar sig så småningom till något mörkare. Oerhört lättläst och bra språk med en underbyggd spänning som gör att sidorna bara springer iväg när man läser. Boken skrevs 1959 och trots att det är nästan 60 år sedan den skrevs finns skärpan, spänningen och aktualiteten kvar.

Är du sugen på att låna julläsning kanske någon av ovanstående fyra tips kan falla i smaken, eller så kan du komma förbi Balder fredagen den 14 december. Då finns biblioteket på plats utanför Röda matsalen med massor av skönlitteratur. Kom gärna och prata skönlitteratur med oss och låna lite böcker!

Text: Katharina Nordling & Birgitta Rutberg
Bild: Tandis Talay

Nobelprisen 2018 – en snabb sammanfattning

Idag är det dags igen – det är Nobeldagen och årets priser delas ut – här får du en kort sammanfattning av priserna och pristagarna.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas mellan två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo. De får dela på priset utifrån sina insatser inom cancerforskningen. Deras banbrytande forskning, där immunförsvarets inneboende förmåga att angripa tumörceller förstärks, utgör en milstolpe i kampen mot cancer. Allison upptäckte att ett sedan tidigare känt protein fungerade som broms i immunförsvaret när det kom till bekämpandet av tumörer. Honjo å sin sida upptäckte ett helt nytt protein i våra immunceller, och genom kartläggning insåg han att även detta protein fungerade som en broms. Båda forskarna har därefter utvecklat metoder för att släppa på bromsen hos immunförsvaret, i syfte att behandla cancertumörer. Forskning för att hitta något sätt att använda immunförsvaret som en del i behandlingen av cancer har genomförts i över 100 år, men fram till dessa två forskares genombrott har framgångarna varit måttliga. Deras resultat används i vården idag, och även som grund för att forska fram ännu bättre metoder för att bota cancer. (1)

Vill du läsa någon av artiklarna där Allison och Honjo beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas av tre forskare, hälften ges till Arthur Ashkin och andra hälften delas av Gérard Mourou och Donna Strickland. Det som är gemensamt för dessa tre forskares forskning är att de utvecklat metoder och verktyg som sedan kan användas till forskning inom andra områden. Ashkin har utvecklat en så kallad laserpincett, dvs ett instrument gjort av laser som man kan greppa väldigt små beståndsdelar med, exempelvis atomer, molekyler och även levande bakterier. Mourou och Strickland har å sin sida utvecklat högintensitetslaser, med de kortaste och mest intensiva laserpulser som människan någonsin skapat. Denna upptäckt används bland annat till ögonoperationer idag, men alla olika användningsområden för både högintensitetslasern och laserpincetten är knappast utforskade fullt ut idag. (2)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, ena halvan går till Frances H. Arnold och andra halvan delas av George P. Smith och Sir Gregory P. Winter. Forskningen som dessa tre forskare bedriver handlar om riktad evolution, om att använda samma principer som gjort att det utvecklats livsformer som klarar sig i i stort sett varje skrymsle på jorden, dvs det vi känner som evolution. Men istället för att låta det hela gå långsamt och slumpartad, aktivt använda samma principer (genetiska förändringar och urval) för att utveckla proteiner i sina laboratorier som kan hjälpa till att lösa mänskliga problem. Arnolds genomförde den första riktade evolutionen av enzymer, och efter att hon genom forskning förfinat sina metoder så används de numer för att framställa bland annat läkemedel och förnybara bränslen på ett mer miljövänligt sätt. Smith och Winter har med hjälp av riktad evolution forskat fram antikroppar som idag används för att framställa nya läkemedel som behandlar autoimmuna sjukdomar och i vissa fall kan bota spridd cancer. (3)

Vill du läsa någon av artiklarna där Ashkin, Mourou eller Strickland beskriver sina forskningsresultat kan du hitta dem via Primo.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur delas tyvärr inte ut. Tidigare har 114 författare fått priset, och om man inte har läst något av dem alla finns här en lista över vilka pristagarna genom historien är. Biblioteket har med största säkerhet någon bok av varje författare. Skulle man vara sugen på att läsa något helt annat än en nobelpristagare är det också möjligt. På plan fyra i biblioteket hittar du många bra skönlitterära böcker.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris delas mellan två personer nämligen Denis Mukwege och Nadia Murad för deras insatser för att få ett stopp på användandet av sexuellt våld som vapen i väpnade konflikter. Mukwege, som är läkare, har i många år arbetat med att hjälpa kvinnor som drabbats av sexuellt våld i inbördeskriget i Kongo. Murad är yazidier och blev tillfångatagen som sexslav av IS under 2014. Efter tre månaders mardrömstillvaro lyckades Murad fly, och har sedan vittnat om de övergrepp och sexuella våld hon blivit utsatt för. (4) 

Vill du veta mer?

  • På SVT Play finns en 1,5 timmar lång dokumentär om Nadia Murad: Nadia – folkmordets röst.
  • Radioprogrammet Vetandets värld (Sveriges radio P1) har träffat två svenska professorer som under 13 år studerat det sexuella våldet i Kongo, de har bland annat intervjuat förövarna för att hitta orsakerna bakom användandet av sexuellt våld i inbördeskriget. Lyssna här – 20 minuter långt.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år mellan William D. Nordhaus och Paul M. Romer. Dessa två forskare har studerat och konstruerat modeller för hur vi kan skapa långsiktig tillväxt och globalt välstånd. Det handlar bland annat om hur ekonomi och klimat samspelar, och forskningen tar sin utgångspunkt i forskarvärldens oro för växthuseffekten. De har inte tagit fram några färdiga lösningar, men deras forskning har fört oss närmare en idé om hur vi kan få en uthållig och hållbar tillväxt i världen. (5)

Referenser:
(1) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-medicine2018-sv.pdf
(2) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-physics2018-sv.pdf
(3) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-chemistry2018-sv.pdf
(4) https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2018/press-release/
(5) https://www.nobelprize.org/uploads/2018/10/press-economicsciences2018-sve.pdf

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos

Fria databaser och e-resurser

Biblioteket abonnerar på många databaser och e-resurser. För att använda dem krävs att du har ett konto på högskolan. Till de abonnerade resurserna har vi i databaslistan en hel del resurser som är fria att använda och alltså inte kräver något konto. Dessa resurser kan vara bra att känna till, inte minst efter din studietid på högskolan.

De fria resurserna är länkade på webbsidan Databaser – se Fria databaser en bit ner på sidan.

Nedan följer ett antal exempel på databaser som är fria att använda.

Bibliotekskataloger

  • Primo, vår egen katalog är fritt öppen för sökning samt innehåller en del fri fulltext
  • Libris, det nationella biblioteksdatasystemet för Sverige. Referenser till mer än fyra miljoner böcker och tidskrifter hos cirka 200 bibliotek

Forskning

  • Diva (Högskolan i Borås) är ett digitalt arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser utgivna av Högskolan i Borås
  • SwePub innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten
  • DOAJ (Directory of Open Access Journals) indexerar och ger åtkomst till forskning publicerad i vetenskapliga tidsskrifter med öppen tillgång

Referensdatabaser

  • ERIC Database innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar, konferenser och mer inom ämnet utbildning
  • PubMed innehåller referenser till artiklar, böcker, rapporter, avhandlingar och mer inom medicin och hälsa- och sjukvård

Ordböcker

Lagar

  • Lagrummet.se är en gemensam webbplats för den offentliga förvaltningens rättsinformation
  • EUR-Lex ger tillgång till lagstiftning inom EU

Fler fria databaser

Det finns många fler bra och användbara databaser i listan. Ta en titt i “Lista över fria databaser” och se om du hittar någon som du tycker är värdefull för dig.

Text och bild: Klaz Arvidson

Följ gärna bibliotekets adventskalender!

Äntligen är december här, och julen närmar sig med stormsteg, då är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För tredje året i rad presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det bibliotekets egen personal som var och en valt ut en bok och delar med sig av sin läsupplevelse till alla andra. Kanske kan du hitta något som du gärna vill läsa över julledigheten.

Här är de luckor vi öppnat hittills:

Först ut hittar vi Martin Borg som tipsar om boken Iliaden av Homeros och näst på tur finns Katharina Nordling som tipsar om boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. I måndags dök Lena Holmberg upp i luckan och tipsar om En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och dagens tips kommer från Marie Gustafsson som vill att vi ska läsa En annan Alice av Liane Moriarty.

Du kommer att kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig på ett staffli i entrén till biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna. Glöm inte att många av våra böcker även finns som e-böcker via Elib.

Text: Lena Holmberg
Bilder: Katharina Nordling, Lena Holmberg och Tandis Talay.

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Inläst litteratur

Vad är inläst litteratur och hur kan du få tillgång till det?

Är du student på Högskolan i Borås och har en läsnedsättning på grund av ett funktionshinder, har du rätt till talböcker producerade av MTM (myndigheten för tillgängliga medier).

Vad är läsnedsättning undrar du kanske? En läsnedsättning innebär att du har svårt att läsa tryckt text. Som läsnedsättning räknas till exempel läs- och skrivsvårigheter, synskada, rörelsehinder, hörselskada, autism, adhd och tillfällig läsnedsättning.

Om man har annat modersmål än svenska och har läsnedsättning på sitt eget språk får man låna talböcker på svenska eller andra språk. Dock får man tänka på att om man inte har svenska som modersmål, då räknas det inte som läsnedsättning.

Staten ansvarar alltså för produktionen av talböcker, enligt §17 i upphovsrättslagen, men det är biblioteken som är låneförmedlare till personer med läsnedsättning.
Detta innebär att du som student tar kontakt med oss på högskolebiblioteket om du anser att du är i behov av talböcker enligt de kriterier som nämns här ovan.

Här på Högskolan i Borås har vi två bibliotekarier som jobbar med Legimus och inläst litteratur. Karin Ekström och Lena Svenson.  Kontakta dem för ett möte via telefon eller mail.

För att hitta de titlar som finns inlästa, söker du i databasen Legimus. Finns inte kursboken som du söker, behöver boken beställas via oss på biblioteket för nyproduktion. Det gäller att kontakta biblioteket i god tid då det kan ta 6-12 veckor att få en bok inläst.

Läs gärna mer om inläst litteratur på vår webb

Text: Karin Ekström, Tandis Talay
Bild: Mostphotos