Nobelprisen 2016 – en snabb sammanfattning

På lördag är det dags igen för Nobeldagen, och i denna bloggpost presenterar vi pristagarna och deras forskning lite närmare, och länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin tilldelas Yoshinori Ohsumi för hans forskning och upptäckter inom området autofagi, som är en grundläggande process för cellens nedbrytning och återanvändning av sina egna beståndsdelar. Genom Ohsumis forskning har man fått klart för sig att autofagi förekommer i mänskliga celler och det har konstaterats att störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för Ohsumis pris hittar du en stor mängd av hans artiklar om du söker i Summon.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika forskare. Halva priset går till David J. Thouless och andra halvan delas av F. Duncan M. Haldane och J. Michael Kosterlitz. Samtliga dessa tre forskare har, med hjälp av topologi, studerat ovanliga typer av materiefaser. Nu handlar det alltså inte om de vanliga: gas-, flytande och fast form, utan det handlar om exempelvis tunna magnetiska filmer, supraledare och andra exotiska faser. Med deras banbrytande forskning i grunden pågår nu jakten på fler exotiska materiafaser som man tror ska komma till användning i framtidens elektroniska produkter(2).

Är du intresserad av att läsa mer om materiefaser i allmänhet, eller vill du läsa artiklar om nobelpristagarnas forskning så hittar du det du söker med hjälp av Summon.

Kemi

Det är tre forskare som delar på årets nobelpris i kemi. Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har alla tre forskat på molekylära maskiner. Det handlar alltså om väldigt väldigt små maskiner som i framtiden skulle kunna användas i nya material, sensorer och energilagringssystem. Enligt Kungliga vetenskapsakademien befinner sig den kunskap som idag finns om molekylära maskiner på samma nivå som den mänskligheten hade om den elektriska motorn på 1830-talet. Och med den elektriska motorns hjälp har vi sedan fått fram tvättmaskiner, elvispar och en mängd andra apparater (3).

Vill man läsa mer om molekylära maskiner finns det gott om artiklar och e-böcker på ämnet när man söker i Summon.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas till Bob Dylan för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen (4). Litteraturpriset måste nog sägas vara det nobelpris som skapade störst uppmärksamhet i år. Diskussionen om Svenska akademien valt en värdig pristagare, eller om de helt gjort bort sig var intensiv och vill du dyka djupare i alla artiklar som skrevs med argument för och emot Dylan som pristagare finns det en mängd om du söker i Summon på vår webbsida. Vill du läsa Dylans texter har vi boken Lyrics: 1962-2001, en bok som ska innehålla alla sångtexter Dylan skrivit under dessa år. I februari i år kom dessutom professorn i litteraturvetenskap Ola Holmgren med en bok med titeln: Stickspår : åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur, även den finns att låna hos oss.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. I år tilldelas priset till den Colombianske presidenten Juan Manuel Santos som arbetat länge och ihärdigt med att försöka få ett slut på landets över 50 år långa inbördeskrig. Priset ska också ses som ett erkännande till det colombianska folket, som inte gett upp hoppet om fred, trots det stora lidande befolkningen fått utstå. Nu blev det ju en stor motgång för president Santos när fredsavtalet som han förhandlat fram röstades ner av befolkningen. Men Den norske nobelkomite menar att det inte innebär att fredsprocessen är död, utan betonar hur bra det är att president Santos nu jobbar vidare i frågan att skapa fred i landet (5).

Vill du läsa in dig på konflikten i Colombia har vi en stor mängd e-böcker i ämnet, och det finns även ett stort antal artiklar som behandlar konflikten och fredsarbetet.

Ekonomi

Priset i ekonomi, eller ekonomisk vetenskapär inte ett ursprungligt nobelpris, utan tillkom 1968 då Sveriges Riksbank instiftade priset. Utdelningen av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne sker dock samtidigt som nobelprisen, men priset är alltså inte ett nobelpris i egentlig mening.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 delas av Oliver Hart och Bengt Holmström för att på var sitt håll ha forskat och skapat kontraktsteorin. Det är ett teoretiskt verktyg, en generell tankeram, som kan användas för att utforma kontrakt mellan två parter för att minimera antalet konflikter. I dagens samhälle hålls ekonomin samman av en stor mängd kontrakt, bland annat kontrakt mellan husägare och försäkringsbolag, aktieägare och företagsledningar, anställda och arbetsgivare, listan kan göras hur lång som helst. Kontraktsteorin skapar grund för att förstå alla dessa kontrakt, samt skriva kontrakt som är så bra som möjligt för båda parter (6).

Vid en sökning i Summon återfinns en mängd artiklar om kontrakt skrivna av Bengt Holmström, och likaså finns det ett stort antal artiklar på ämnet av Oliver Hart.

(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2016). Pressmeddelande 2016-10-03.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-04.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-05.
(4) Svenska Akademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-13.
(5) Den Norske Nobelkomite (2016). Pressmeddelande 2016-10-07.
(6) Kungl. Vetenskapsakademien (2016). Pressmeddelande 2016-10-10.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox

Hur kan jag hitta boken i biblioteket?

Tycker du att det är knepigt att hitta böcker i biblioteket? Vi har en jättebra guide på webben som du kan kika på så vet du hur du ska gå tillväga.

Alla bibliotek är uppstrukturerade på något sätt för att det ska gå att hitta det som finns där. Vare sig det är bokstäver eller siffror så finns det en tanke bakom.

Börja alltid med att söka på bibliotekets webbplats så hittar du exakt plats för bokens hyllplacering och du ser även om den finns inne för utlån eller ej.

capture02

Här ser vi att boken ska stå på plan 2.5 och hylla 153. Då är det dags att gå upp till våning 2.5 och leta upp hylla 153. Väl på rätt hylla är böckerna placerade i bokstavsordning oftast efter författare men ibland titel. Därför är det viktigt att alltid söka fram boken först, innan man går upp på hyllan. Vad står det efter hylla?

Förhoppningsvis har du nu hittat boken och kan låna den!

För några år sen lämnade vårt bibliotek det svenska SAB-systemet som var uppdelat ämnesvis i främst bokstavskombinationer. Vi gick då över till det amerikanska klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC),som baseras på siffror. Vilket medförde att vi gjorde en massiv omflyttning av i princip alla böcker i hela biblioteket. Det var ett ganska krävande arbete, men det flöt på bra och idag är det alltså DDC vi använder med några undantag som t.ex. för skönlitterartur och äldre litteratur på plan 1.

Text och bild: Lena Holmberg

Följ bibliotekets adventskalender!

December är här, och i och med det inleds bibliotekets adventskalender, där du kommer kunna del av ett boktips varje dag fram till julafton. I kalendern kommer det förekomma såväl skönlitteratur som facklitteratur, och det kan vara både nyutkomna och äldre böcker.

adventskalenderDu kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Företeelsen adventskalender kom till Sverige 1934 då den introducerades av Flickors Scoutförbund. Traditionellt sett används ordet adventskalender om en kolorerad bild, oftast på papp, med numrerade luckor för december månads dagar fram till jul, vilka öppnas dag för dag. Definitionen kommer från ne.se, där du också kan läsa mer om adventskalenderns historia.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Augustpriset 2016

Idag tillkännages vilka böcker som vinner årets Augustpris, här kommer en kort presentation av de nominerade böckerna i samtliga klasser. Flertalet av böckerna har vi i våra samlingar, genom att klicka på titeln på respektive bok kan du se om boken är utlånad, eller om den finns tillgänglig på biblioteket (går det inte att klicka på titeln har vi dessvärre inte boken i samlingarna).

Augustprisets syfte är att årligen sätta fokus på (och belöna) de bästa nyutkomna böckerna på svenska. Priset delas ut i tre kategorier: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok. Bakom priset står Svenska Förläggareföreningen som tar hjälp av en elektorsförsamling för att bestämma vilka böcker som ska utses till pristagare i de tre kategorierna. I år har, för andra året i rad, två bibliotekarier vid högskolans bibliotek deltagit i elektorsförsamlingen.

Kategori: Årets svenska skönlitterära bok

skonlitteratur

Aftonland, Therese Bohman, Norstedts
Det skymmer över Stockholm och är sent på Frescati. Karolina är en nyseparerad konstprofessor som handleder en student med en sensationell infallsvinkel på en kvinnlig symbolist. Hon använder sex, vin och dekadent konst för att förflytta sig från den samtid hon vantrivs i. Hennes klassresa har förstärkt hennes ensamhet. Återstår bara hämndens ljuvhet. Therese Bohman har skrivit en skarpsynt idéroman, delikat och skenbart lättsmält.

djupa kärlek ingen, Ann Jäderlund, Albert Bonniers Förlag
djupa kärlek ingen är en röd tråd som leder oss genom tjugotre år av Ann Jäderlunds poesi. Naturen, kroppen, barnet, vattnet. Hennes poetiska röst ger husrum åt det bekanta och begripliggör det främmande. Med känsliga fingrar vidrör hon livets sårbara hjärta, i dikter som överskrider alla förväntningar på språkets förmåga. Där finns allvarets balanserade slagfärdighet, men också skrattets härliga träff.

Välkommen till Amerika, Linda Boström Knausgård, Modernista
”Vi är en ljus familj”, säger mamman. Och hon lyser, men i den stora sexrumsvåningen härskar mörker och våld. Sonen spikar in sig på rummet och dottern önskar sin livsfarlige pappas död. När det sker väljer hon tystnaden, rädd för vad hennes allsmäktighet kan orsaka. Linda Boström Knausgårds berättelse om en familj i katastrof är skakande och fantasieggande. Allt skrivet på en vacker och förtätad prosa som antyder att mörkret ändå är ljusets moder.

En dramatikers dagbok 20132015, Lars Norén, Albert Bonniers Förlag
I den tredje dagboksdelen är Lars Norén upptagen av åldrandet och döden, relationen till döttrarna, Heidegger och det oupphörliga skrivandet. Hans vardagsbestyr pendlar mellan jakten på nya färgband och flyktförsöken från den kultursfär han sitter fast i.
Det är stilens klarhet, de associativa och intensiva övergångarna mellan trivialt och angeläget som gör dagboken så njutbar att läsa. Den inbjuder till självreflektion och samtidskritik och går långt bortom sin upphovsman.

Eländet, Andrzej Tichý, Albert Bonniers Förlag
En morgon möter en ung cellist sig själv – eller någon han kunde ha blivit – i en tiggares gestalt. Ur ett förträngt förflutet stiger ett flöde av röster, som vittnar om utsatthet, missbruk och våld. Vad ska överlevaren göra med sin historia? Kan man vara solidarisk med de vänner man lämnat bakom sig? Andrzej Tichý ger en eländig verklighet en drabbande form. Hans polyfona roman är en hårt rytmisk språkmusik och ett obönhörligt raseri.

De polyglotta älskarna, Lina Wolff, Albert Bonniers Förlag
”Jag är trettiosex år gammal och söker en öm, men inte alltför öm man.” Ellinors kontaktannons leder henne till en överflödig litteraturkritiker med våldstendenser. Det är upprinnelsen till en flerskiktad, uppkäftig och intrikat saga för vuxna. Wolff gestaltar könens överordning och underordning, sexuella maktspel, svek och kärlekslängtan. Men allra mest handlar det om det mångspråkiga, det polyglotta som en förutsättning för den mänskliga existensen.

Kategori: Årets svenska fackbok

facklitteratur

Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag
Han var västvärldens förste bästsäljare, en flitigt nätverkande humanist som med boktryckarkonsten byggde broar mellan religion och vetenskap. I en fantasieggande berättelse får vi följa den litterära stjärnan Erasmus av Rotterdam under 1500-talets medierevolution i Europa. Med ett livfullt språk ges en historielektion med perspektiv på vår egen tid.

Arktis. Liv i en värld av is och snö, Felix Heintzenberg & Ole Jørgen Liodden, Bio & Fokus Förlag
Livslust i ljusets tid. Följ med på en hisnande resa till en av världens sista vildmarker, med en flora och fauna där de fatala spåren av människans framfart syns alltmer. En förföriskt vacker och ytterst angelägen bok om sex procent av jordens yta med avgörande betydelse för mänsklighetens framtid.

Glömskans bibliotek. En essä om demens, vansinne och litteratur, Ulf Karl Olov Nilsson, Norstedts
När orden försvinner. Lärt och lekfullt behandlas här vansinnets förhållande till språk, identitet och författande. Texten vindlar, tanken svindlar i sinnrika tolkningar av patientjournaler, dråpliga historier och otäcka experiment. En ovanligt vederkvickande bok om skrämmande minnesförlust och hotet mot förmågan att göra sig begriplig.

Skotten i Köpenhamn. Ett reportage om Lars Vilks, extremism och yttrandefrihetens gränser, Niklas Orrenius, Albert Bonniers Förlag
Ett demokratiskt samhälle utan yttrandefrihet är otänkbart. Samtidigt är den en utmanande rättighet som ständigt ifrågasätts. I detta reportage används konstnären Lars Vilks öde för att belysa en av våra dagars viktigaste frågor. Genom en skarpsynt analys av ett samhälles svårigheter att leva upp till sina ideal urskiljs blinda fläckar i den svenska demokratin.

Fattigfällan, Charlotta von Zweigbergk, Ordfront förlag
Kan vi lita på samhället? I det här reportaget visas hur lätt det är att falla igenom det sociala skyddsnätet – och hur svårt det är att ta sig upp igen. Huvudpersonen Beata ger en självupplevd och detaljerad undergångsskildring av ett samhälle där medkänsla ersatts av lönsamhetskrav och hjälpbehov bemöts med byråkrati.

1947, Elisabeth Åsbrink, Natur & Kultur
Vad gör vi idag som våra efterkommande kommer att brottas med om sjuttio år? Frågan väcks av denna kalejdoskopiska essäsamling där storpolitik blandas med vardagliga händelser under ett år i världshistorien. På en njutbar prosa lotsas läsaren genom ett till synes obetydligt år med en svart historia och långa skuggor över kommande epoker.

Kategori: Årets svenska barn- och ungdomsbok

barnoungdom

Idag vet jag inte vem jag är, Ida Sundin Asp, Urax
En äldre man vaknar och vet inte vem han är. Huset är inte hans och i spegeln syns någon annan. Ett barnbarn lotsar honom med varsam hand genom allt det egendomliga och främmande. Ida Sundin Asps inkännande skildring av en dement jagberättare vars verklighet smulas sönder är vacker och berörande. Med sitt dekorativa och sofistikerade formspråk har hon skapat obestämbara, exotiska miljöer som speglar hans splittring. Det är en bilderbok som andas både värme och originalitet.

Ormbunkslandet, Elin Bengtsson, Natur & Kultur
Margit och Mika är ett. Intimt sammansvetsade, älskande. Men de är också syskon, och medvetna om att deras kärlek inte är accepterad. Så Mika bryter upp, och övergiven reser Margit till Malmö, möter nya människor och engagerar sig politiskt. Men Mika finns kvar närmast hjärtat. Elin Bengtssons ungdomsroman handlar om det kanske allra mest förbjudna: incest. Med ett poetiskt och symbolmättat språk vidgar och utmanar hon synen på sexualitet och vilken kärlek som får och inte får finnas.

Tio över ett, Ann-Helén Laestadius, Rabén & Sjögren
I Kiruna ställer Maja klockan på tio över ett varje natt, lagom till de nattliga gruvsprängningarna. Hon måste kunna rädda familjen om det värsta skulle hända och allting rasar. Ann-Helén Laestadius ungdomsroman är en berättelse om att gå runt med en konstant rädsla för att tillvaron ska rämna. Det handlar om sorgen inför en bygd i förändring, om samhällsengagemang och kommunalpolitik, men också om nära vänskap och kärlek. Med driv i språket flätar Laestadius samman plats, politik och psykologi.

Oj, en polis, Eva Lindström, Alfabeta Bokförlag
Nej, någon polis finns inte i den här boken. Däremot två bröder. Och en pilot och en hund. Eva Lindström låter oss träda in i en absurd och humoristisk bilderboksvärld där det oförutsägbara väntar bakom varje sidbläddring. Milda, stämningsskapande färger samsas med hotande svarta färgfält, i en berättelse som går från vila till intensitet till vila igen. Det finns en fruktbar rytm i detta växelspel. I de enfärgade bakgrundsfälten finns en ödslighet som öppnar för fantasin. Inom lekens ramar blir allt möjligt.

Djur som ingen sett utom vi, Ulf Stark & Linda Bondestam, Berghs Förlag
Ingen har sett Eskalopen, Nomadinen och Celansetten. Ingen utom Ulf Stark, som har gett dem varsin dikt, och Linda Bondestam, som i sprakande färg har förevigat dem i bild. Denna diktsamling förädlar och utvecklar en absurdistisk nonsenstradition. Rimmen är oväntade, bildkompositionerna häftiga. Fantasifulla språklekar och nyord samsas med kontrastrika bilder där varje enskilt djur har fått ett personligt uttryck. Resultatet blir en livsbejakande och nyskapande bok, genomtänkt ner i minsta detalj.

Åka buss, Henrik Wallnäs & Matilda Ruta, Natur & Kultur
Hur upplever ett barn flykten från ett krig? Det har Matilda Ruta och Henrik Wallnäs utforskat i en tidlös bilderbok som inte kunde vara mer aktuell. Här skildras flykten ur barnets perspektiv. Bilderna är rika till färg, form och innehåll, och fulla av upptäckter. De visar vad barnet observerar, vilket skapar en fängslande relation mellan text och bild, där mycket förblir outtalat. Var vi befinner oss på sista sidan, vad som är dröm och vad som är verklighet, är öppet för tolkning.

Beskrivningarna av böckerna är hämtade ifrån www.augustpriset.se.

Text: Katharina Nordling

Peer rev…vadå?

Vår förra bloggpost handlade om vetenskapliga artiklar, vi dröjer oss kvar vid det ämnet och artiklarna som också brukar kallas peer review-artiklar, men nu ligger fokus på själva processen för peer review – hur fungerar det egentligen? Vi tar hjälp av en kort film för att reda ut begreppet.

Filmen i fråga kommer från North Carolina State University Libraries, och beskriver själva processen för peer review. Så ta dig tre minuter och få koll på vad peer review faktiskt är:

Text: Katharina Nordling
Film: Burke, A; Orphanides, A; Chung, HD; Dorafshar, D; Langdon, K; Duckett, K. Delas i enlighet med CC-BY-NC-SA-licens.
88x31

Vetenskapliga artiklar och empirisk data

En vetenskaplig artikel har flera kännetecken. Det går exempelvis känna igen en vetenskaplig artikel på dess kontext, var den är publicerad och hur den är uppbyggd. Om du är intresserad av detta kan du exempelvis läsa våra tidigare blogginlägg: Hur känner man igen en vetenskaplig artikel och  Hur va det nu med vetenskapliga artiklar.

Ett annat sätt att känna igen en vetenskaplig artikel är när du läser den titta gärna närmare på blogginlägget: Läsa vetenskapliga texter.

Vikten av empirisk data
Om du läser en vetenskaplig text bör du kunna se att den inte innehåller ogrundade påståenden. Alla påståenden och slutsatser måste baseras på någon form av data som styrker att det faktiskt är så som författaren skriver. Det kan vara en referens till egeninsamlad data eller referenser till en eller flera artiklar som stödjer påståendet med empiri och logiska resonemang.

Empirisk data kan och bör se olika ut beroende på vad som undersöks och det i sin tur påverkar vilken typ av slutsatser som går att göra. Det är exempelvis svårt att generalisera slutsatserna från en kvalitativ fallstudie.

Om du inte kan härleda en artikels slutsatser tillbaka till någon form av data eller logiska resonemang som du själv kan följa och utvärdera, bör du gå vidare och läsa en annan text. Att titta på hantering av data i metod och resultat är också en form av källkritik.

Du kanske har noterat att det inte finns en enda oberoende referens i denna text. Se om du kan hitta texter som beskriver: Empiri, kvalitativa/kvantitativa data, fallstudier,  förstahandskällor, andrahandskällor och källkritik.

Text: Thomas Nyström

 

 

 

Källkritik – tänk så här!

I dagens informationssamhälle överöses vi av information överallt ifrån. Då blir källkritik viktigare än någonsin. Var människa som har tillgång till en smartphone eller en dator blir publicist och den vinklade och felaktiga informationen  ökar eftersom det som publiceras inte alltid är granskat eller ens genomtänkt.

Isolated business woman write something

Enklast är att sammanfatta källkritik med frågorna: Vem, vad och  varför? Information kan handla om omedveten ryktesspridning, bedräglig marknadsföring eller politisk desinformation.

Det finns ingen strikt metod att gå efter utan det handlar om en helhetsbedömning eller bedömning från fall till fall. Det viktigaste är att du som läsare eller mottagare av informationen ställer dig ett antal frågor. De klassiska kriterierna är: Tid, beroende, äkthet och tendens. De viktigaste frågorna du skall ställa dig är:

Vem står bakom informationen? Är det en privatperson, politisk organisation, ett företag eller någon grupp med specifika intressen skall du vara på din vakt och nästa fråga blir extra viktig:

Vilket syfte har texten? / I vilket syfte är den skriven? Kan informanten ha för avsikt att sälja något eller vill hen påverka dina åsikter åt något håll?

Kort och gott: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Nästa viktiga fråga du skall ställa dig är:

När är texten skriven? Om du vill ha aktuell information är tidsaspekten extra viktig. Vill du till exempel ha reda på priser på en vara är det extra viktigt. Vill du däremot ha historisk information kanske även gammal information fungerar.

Tänk på att källkritik är extra viktigt när du söker information på Internet.

Text: Lena Wadell
Bild: Colourbox