Kärlek och alla hjärtans dag

Tisdagen den 14 februari är det som vanligt Valentine’s Day eller Alla hjärtans dag som vi kallar det på svenska. Många tycker det har blivit ett kommersiellt jippo medan vissa firar det som en kär tradition. Och så alla nykära, de ser det kanske som ett tillfälle att vara tillsammans lite mer officiellt. Kärleksfulla borde vi ju egentligen vara hela året runt och inte bara just den 14 februari. Men just det datumet har blivit den dag då man uttrycker sin kärlek till personer man älskar, kanske särskilt en kärlekspartner eller en hemlig förälskelse. Hur du väljer att göra idag (och resten av året) lägger vi oss inte i men vi på biblioteket tycker att just kärlek är en himla bra grej så därför skyltar vi denna vecka med några bra böcker i temat. Du hittar dem i glasskåpen i entrén och du får gärna låna! Om du vill kan du även förlora dig i lite kärleksposei samtidigt. Kanske får du ett plötsligt infall och reciterar Nils Ferlin, Erik Lindorm eller Eeva Kilpi under din romantiska middag med kärestan.

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

Eeva Kilpi

Text: Lena Holmberg
Bild: Freestocks org. Unsplash

Vad är egentligen en DOI?

När du skriver referenser till vetenskapliga artiklar bör du ta med artikelns DOI i referensen, men vad är det egentligen, och hur skiljer sig DOI från en vanlig länk? Det ska vi försöka reda ut i detta blogginlägg.

I bibliotekets Guide till Harvardsystemet står det att man bör inkludera DOI, eller annan beständig länk, i referensen när man refererar till en tidskriftsartikel. Då kan man fråga sig vad det ska vara bra för, vad gör man ens med en DOI?

Jo, en DOI är just en beständig länk – en länk som är tänkt att finnas för alltid. Vanliga länkar på Internet kan brytas och förändras till exempel om förlaget där artikeln är publicerad får för sig att byta webbadress eller liknande. Men en permanent länk ska bestå trots sådana byten, eller andra förändringar.

Så DOI står för Digital Object Identifier och är en alfanumerisk teckensträng (dvs en kod innehållandes både bokstäver och siffror) som kan ges till elektroniska dokument eller objekt. En artikels DOI hittar du ofta i början av artikeln, eller på den webbsida (post) där all information om artikeln finns.

Det är inte alla artiklar som har en DOI, utan detta är något som förlagen själva bestämmer om de vill sätta på sina artiklar, och de måste då betala för att få ett DOI.

Varje DOI är alltså unik, så med hjälp av ett objekts DOI hittar du alltid tillbaks till dokumentet i fråga. Sen kan det vara så att DOI inte tar dig hela vägen fram till dokumentet, det vill säga så du faktiskt kan ta del av det i sin helhet. Det kan till exempel vara fråga om artiklar som ligger bakom betalväggar, men du kommer i alla fall fram till en sida med information om dokumentet i fråga.

Däremot kan man inte bara ta DOI-koden och klistra in den i webbläsarens adressfält, eftersom den inte är en webbadress. En DOI måste alltid kodas av, och det görs med hjälp av en DOI-resolver.

Alternativ om man har en DOI så kan man skriva in den i en webbläsare, men man måste då sätta http://doi.org/ framför själva koden, det vill säga http://doi.org/10.1177/1355819614534836.

Så sammanfattningsvis kan man säga att en DOI är ett fiffigt sätt att alltid hitta tillbaks till en artikel, men du behöver ett verktyg för att kunna använda den på ett bra sätt.

Text: Katharina Nordling

Så läser du bibliotekets e-böcker

För att kunna använda e-böcker på Högskolan i Borås behöver du känna till vissa grundläggande verktyg. Till att börja med är det bra att veta att många förlag som erbjuder sin litteratur i e-format vill begränsa användandet med hänvisning till upphovsrätten. Det kan innebära att det inte skall gå att skriva ut för stora delar av boken, det skall bara gå att använda boken under en begränsad tid och att inte för många skall kunna använda samma bok på samma gång. Det kallas på engelska för Digital Rights Management och förkortas DRM.

För att kunna låna böcker med DRM-skydd krävs att särskild programvara installeras på datorn, mobilen eller surfplattan. Nedanstående programvaror rekommenderar vi på biblioteket.

Adobe Digital Editions – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller epub. Finns som gratis programvara och app att ladda ned. Med detta program kan du markera text i boken med olika färger och göra noteringar till texten och lägga bokmärken. Detta blir sedan sökbart. Ett litet aber i sammanhanget är att när bokens lånetid gått ut förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar.

Bluefire Reader  – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller elub. Finns som gratis app att ladda ner. Denna app använder du i mobilen eller på surfplattan. Precis som i Adobe Digital Editions kan du markera text i boken med olika färger, göra noteringar och lägga bokmärken vilket blir sökbart. Men även här förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar när bokens lånetid gått ut.

För att kunna använda dessa program krävs att du skaffar dig ett Adobe ID vilket är kostnadsfritt.

Text: Martin Borg
Bild: Mostphotos

Publicerat vid Högskolan i Borås under 2018

House of Knowledge

Varje år publicerar forskare, lärare och annan personal vid högskolan en mängd publikationer, där de flesta presenterar forskningsresultat eller liknande. Publikationerna kommer i en mängd olika typer; doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar, bokkapitel, böcker, rapporter osv. Publikationer registreras i högskolans publikationsdatabas DiVA. Det innebär att du som är intresserad av vad som publicerats vid högskolan kan söka i DiVA för att ta reda på det.

Under 2018 har 417 forskningspublikationer registrerats i DiVA (DiVA, 2019-02-05). Fördelningen mellan publikationstyperna ser ut så här:

Av alla dessa publikationer så klassades 298 i kategorin Refereegranskat och 85 i kategorin Övrigt vetenskapligt.

För att ta del av data för forskningspublikationer utgivna av högskolan 2018 kan du använda nedanstående länk:

Text och foto: Klaz Arvidson

Böcker som hjälper till i uppsatsskrivandet

Vårtermin och det är högsäsong för uppsatsskrivande, vilket kan vara läskigt och jobbigt och intressant och roligt på en gång – här får du tips på böcker som kan hjälpa dig i processen. Att skriva uppsats handlar ju i stor utsträckning om att sätta sig in i ett specifikt ämne och studera och skriva om detta. Men för att det där ska gå så smidigt som möjligt, och bli så bra det går, är det inte fel att ha koll på saker som metod, skrivprocess, referenshantering och så vidare.

När det gäller metoden är det ju en central del i processen – vilken metod använder du i dina studier, och hur beskriver du denna i själva uppsatsen? Här kommer metodböckerna in som en räddare i nöden. Vissa av er har haft metodkurser sedan innan, andra kommer att ha en metodkurs strax före uppsatsen. I kurserna har ni givetvis fått tips på bra böcker att använda er av, men det finns ju fler och andra böcker än just kurslitteraturen, och givetvis finns det en hel del att hämta på biblioteket. Den största delen av alla böcker om kvantitativa och kvalitativa metoder hittar du på avdelning 300 på plan 2,5 på biblioteket.

Men uppsatstiden handlar ju också om att skriva en stor och sammanhängande text. Hur gör man det på bästa sätt? Vilket upplägg ska man ha och hur var det nu med de där referenserna? Allt det här kan du få bättre grepp om med någon av alla de böcker om akademiskt skrivande, eller uppsatsskrivande, som finns på biblioteket. Du hittar merparten av dessa böcker på hylla 808.066 på plan 4.

Och skriver du på svenska kan det dessutom vara klokt att ta hjälp av en handbok i svenska språket. För även om svenska är ditt modersmål så är det inte ovanligt att stöta på svårigheter när man skriver uppsats. I vilka fall ska det vara kolon och när ska det vara semikolon? Hur fungerar det med citat och på vilken sida om punkten ska parentestecknet stå egentligen? Sådana saker kan tyckas vara petitesser, men de gör att din uppsats blir ännu bättre. Här hittar du lite tips på böcker som kan hjälpa dig när du sitter och bråkar med språket.

Text & bild: Katharina Nordling

Mitt bibliotek

Här kommer en genomgång av funktionerna på ditt bibliotekskonto. Här kan du se vilka böcker du lånat, vilka du har reserverat, om du har förseningsavgifter, hur du plockar fram dina sparade sökningar m.m.

Logga in

För att logga in på ditt bibliotekskonto kan du gå till bibliotekets webbsida och scrolla ner till Snabblänkar en bit ner på sidan och klicka på det som heter Mitt bibliotek. Om du är student eller anställd på högskolan loggar du in med ditt vanliga användarkonto, är du låntagare utan anknytning till högskolan använder du ditt personnummer och valda lösenord för att logga in.

Har du sökt i Primo finns inloggningsmöjligheten längst upp till höger i fönstret. Klicka på länken Logga in.

Översiktsbild

Väl inne på kontot kommer du till en översiktsbild. Här ser du direkt några av dina lån och beställningar av böcker, samt en sammanfattning av dina eventuella förseningsavgifter.

Beställda böcker (reservationer och fjärrlån)

Om du exempelvis klickar på Beställningar kommer du få en lista över vilka böcker du beställt (antingen genom att reservera en bok som är utlånad, eller beställt som fjärrlån från ett annat bibliotek):

Här kan du avbryta en beställning, om det skulle vara så att boken inte längre är relevant för dig att låna. Vill du avbryta beställningen klickar du bara på Avbryt på aktuell bok.

Lånade böcker

Du kan också klicka dig in på Lån för att se dina samtliga lån. Då biblioteket har automatiska omlån behöver du inte tänka på att förnya dina lån, vi skickar mail några dagar innan det är dags att återlämna boken. Det är därför viktigt att du vet ifall det är din skolmail eller ditt personliga mail som är registrerad i systemet.

Text: Tandis Talay
Bild: Katharina Nordling och Tandis Talay

Dags att välja ämne för uppsatsen? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att tappa modet och bli villrådig.

Villrådigheten, eller kanske rent av paniken, kan komma från många olika saker; en anledning kan vara att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning överhuvudtaget, eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit: Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i en av högskolans publikationsdatabaser:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 55 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning, kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Mostphotos & Katharina Nordling