Biblioteket i vimlet!

Idag vimlar vi på biblioteket – ni hittar oss i entrén till Balder mellan kl 10.30 och 13. Vi brukar vimla några gånger per termin och har bland annat pratat om “Hur du lyckas med din uppsats” och E-böcker.

Vi gillar att gå ut och träffa er även utanför bibliotekets väggar. Temat för dagens vimel är Skönlitteratur. Vi är ett helt gäng bibliotekarier som tagit med oss massa roliga, spännande och intressanta boktips som ni kan låna med er redan idag om ni vill. Perfekt för stundande julläsning i sköna fotöljen framför brasan.

Vi har också med oss de böcker som vi hittills tipsat om i Bibliotekets Adventskalender.
Adventskalendern kan ni följa på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram.

Så varmt välkomen till vårt Pop-up bibliotek i entrén på Balder!

Hoppas vi ses!

 

Text: Christel Olsson
Bild: Christel Olsson

Nobelprisen 2017 – en snabb sammanfattning

På söndag är det dags igen för Nobeldagen, här får du en presentation av pristagarna och deras forskning, samt länkar vidare till mer läsning om respektive pris.

Fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i medicin delas lika mellan tre olika forskare, Jeffery C Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. De får priset för sin forskning om den biologiska klocka som finns inbyggd i alla levande organismer. Att levande organismer har anpassat sig efter dygnets växlingar har varit känt sedan länge, men Hall, Rosbash och Young har tagit reda på hur denna 24-timmarscykel faktiskt fungerar. Detta har lett till att ett nytt snabbväxande forskningsfält har utvecklats, med stor betydelse för mänsklig hälsa (1).

Vill du läsa några av de artiklar som ligger till grund för medicinpriset så hittar du några av artiklarna via biblioteket.

Fysik

Årets nobelpris i fysik delas också mellan tre  forskare. Halva priset går till Rainer Weiss och andra halvan delas av Barry C. Barish och Kip S. Thorne. Samtliga dessa tre forskare har deltagit i forskning gällande universums gravitationsvågor. Vågorna, vars existens förutspåddes av Albert Einstein för hundra år sedan, fångades till slut in under 2015. Detta är banbrytande och något som kommer revolutionera astrofysiken då nya, hittills osedda, världar öppnar sig och en mängd nya upptäckter om universum väntar dem som lyckas fånga gravitationsvågor och därefter tolka deras budskap (2).

Ett stort samarbetsprojekt runt denna forskning är LIGO (Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory) där samtliga tre pristagare är involverade (2).

Kemi

Årets nobelpris i kemi delas även det av tre forskare, nämligen Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som alla tre har lika stor del i priset. Dessa tre forskare får priset för sina bidrag till utveckling av en metod som spelat stor roll för utvecklingen av biokemin. Metoden heter kryoelektronmikroskopi och används för att ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av biomolekyler. Den har bland annat använts till att ta fram bilder på proteiner som orsakar antibiotikaresistens och zikaviruset (som kan ses på bilden till höger) (3).

Söker du i Primo finns en stor mängd artiklar där metoden i fråga har använts.

Litteratur

Årets nobelpris i litteratur tilldelas Kazuo Ishiguro med motiveringen som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen (4). Ishiguros berättelser rör sig ofta på någon av följande teman: minnet, tiden och livslögnen. Det blir väldigt tydligt i hans mest berömda roman Återstoden av dagen – en bok som även blev film med bland annat Anthony Hopkins (5). Här hittar du en lista på alla böcker av Ishiguro som biblioteket har för utlån.

Fredspriset

Ceremonin för utdelningen av det norska nobelpriset hålls i Oslo och det är Den norske nobelkomite som utser pristagarna varje år. Årets fredspris tilldelas International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som enligt den norska nobelkommittén är den ledande civilsamhälleliga aktören i kampen för ett förbud mot kärnvapen reglerat i internationell rätt. ICAN grundades i Australien 2007 och har idag sitt huvudkontor i Genève i Schweiz och högsta samordnade i kampanjen är svenskan Beatrice Fihn. Kampanjen har bland annat varit drivande i arbetet med att ta fram den konvention om kärnvapenförbud som antogs av FN den 7 juli i år (6). Vid prisceremonin i Oslo kommer Beatrice Fihn ta emot priset ihop med atombombs-överlevaren Setsuko Thurlow som var 13 år när hennes hemstad Hiroshima bombades av USA 1945 (7). Bilden kommer från en av ICAN:s alla kampanjeevents.

Ekonomi

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tilldelas i år Richard H. Thaler för hans bidrag till beteendeekonomi. Thalers forskning rör sig inom tre ämnen: begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll. Resultaten inom dessa tre områden har lagt en grund för det nya och snabbt växande forskningsområdet beteendeekonomi. På biblioteket finns två av Thalers böcker, bland annat Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness – som handlar om hur vi dagligen fattar en massa beslut, men att det dessvärre ofta är ganska dåliga beslut vi fattar. Boken handlar således om hur vi kan göra för att fatta bättre beslut. Dessutom finns det en mängd artiklar av Thaler att läsa – här är en lista på de som finns i bibliotekets samlingar.


(1) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet (2017). Pressmeddelande 2017-10-02.
(2) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-03.
(3) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-04.
(4) Svenska Akademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-05.
(5) Svenska Akademien (2017). Biobibliografisk notis.
(6) Den Norske Nobelkomite (2017). Pressmeddelande 2017-10-06.
(7) ICAN (2017). Atomic bomb survivor to jointly accept Nobel Peace Prize on ICAN’s behalf. 
(8) Kungl. Vetenskapsakademien (2017). Pressmeddelande 2017-10-09.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Mostphotos (om inte annat anges).

Du följer väl bibliotekets adventskalender?

December är här, och i och med det är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För andra året i rad (då måste det väl klassas som en tradition?) presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det några av alla anställda på högskolan som var och en valt ut en av sina bästa läsupplevelser och delar med sig av detta.

Här är två av de luckor vi öppnat hittills:

Till vänster ser du Ulrika Bernlo som tipsar om boken Än finns det hopp av Karin Wahlberg, och till höger Elisabeth Fjällman som tipsar om boken Kulör: en bok om vad färg gör av Lotta Kühlhorn.

Du kommer kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig vid björkarna med spikade avhandlingar på entréplan i biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox, Christel Olsson, Katharina Nordling

Hur kan jag hitta boken i biblioteket?

Tycker du att det är knepigt att hitta böcker i biblioteket? Vi har en jättebra guide på webben som du kan kika på så vet du hur du ska gå tillväga.

Alla bibliotek är uppstrukturerade på något sätt för att det ska gå att hitta det som finns där. Vare sig det är bokstäver eller siffror så finns det en tanke bakom.

Börja alltid med att söka i Primo på bibliotekets webbplats så hittar du exakt plats för bokens hyllplacering och du ser även om den finns inne för utlån eller ej.

Här ser vi att boken dels ska stå på plan 1 och hylla Kursreferens. Det betyder att den finns nere på plan 1 bland all kurslitteratur som är REF, alltså ej för hemlån. Där står böckerna i bokstavsordning och i det här fallet står den på titeln vilket du ser efter KURSBOK. Boken finns även att låna och då går du upp till plan 4 och letar upp hylla 808.066. Väl på rätt hylla är böckerna även här placerade i bokstavsordning oftast efter författare men ibland titel. Därför är det viktigt att alltid söka fram boken först, innan man går upp på hyllan. Vad står det efter hylla? Här står det “Dags” vilket är början på titeln, Dags för uppsats.

Förhoppningsvis har du nu hittat boken och kan låna den!

För några år sen lämnade vårt bibliotek det svenska SAB-systemet som var uppdelat ämnesvis i främst bokstavskombinationer. Vi gick då över till det amerikanska klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification (DDC),som baseras på siffror. Detta medförde att vi gjorde en massiv omflyttning av i princip alla böcker i hela biblioteket. Det var ett ganska krävande arbete, men det flöt på bra och idag är det alltså DDC vi använder med några undantag som t.ex. för skönlitterartur och äldre litteratur på plan 1.

Text och bild: Lena Holmberg

Använder du Legimus?

Kanske har du hört talat om Legimus? Det är Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) webbkatalog som vänder sig till dem som har läsnedsättning och behöver använda talböcker, punktskriftsböcker och e-textböcker. Med webbspelaren kan du läsa talböcker direkt i din webbläsare men du måste hela tiden vara uppkopplad mot nätet. För att komma till webbspelaren första gången måste du vara inloggad i legimus.se.

Legimus finns även som app och går att ladda ner både till Iphone/Ipad och Android. Du kan själv söka och ladda ner din kurslitteratur i Legimus och om den inte redan finns där så går det att få den inläst. Det kan ta ganska många veckor att få till en nyinläsning så var ute i god tid!

Du kan även läsa taltidningar i appen. Du prenumererar på taltidningar som på en vanlig tidning. Kontakta tidningen för mer information.

 

 

 

Om du som student behöver tillgång till bl.a. talböcker kan du skaffa dig ett Legimus-konto. Kom då till informationspunkten här på biblioteket och säg att du upplever att du har läsnedsättning, alltså svårt att läsa tryckt text. Du kommer då hänvisas till antingen  Lena Svenson eller Karin Ekström som kommer hjälpa dig att sätta upp ditt Legimus-konto.

Eller läs mer på vår webb om inläst litteratur.

Text: Lena Holmberg

Biblioteksfrukosten bjöd på snack om filterbubblor och källkritik

Igår var det biblioteksfrukost på Biblioteket igen, den här gången med tema Filterbubblor och Källkritik. Sara Hellberg och Pieta Eklund förklarade kort var begreppet filterbubblor kom ifrån och vad det egentligen innebär. Flera exempel togs upp på både s.k. fake news, vad som kartläggs om oss på sociala medier, post truth och konfimeringsbias.

De menar att även om nyhetssituationen idag kan låta aningen hopplöst och dystopiskt så handlar det till sist om hur vi själva förhåller oss till det hela och det ansvar vi faktiskt tar att sätta oss in i och kontrollera de nyheter vi ser på internet. Bollen ligger mycket hos oss men det har även dykt upp mer officiella krav på att någon trots allt borde ta ansvar för all den information som florerar på internet. T.ex har det nu kommit en rykande färsk rapport som tar upp just detta, sammanställd av bl.a Jack Werner som tidigare arbetat med Viralgranskaren. (som för övrigt vann Sociala medier-priset 2017)

Men vad kan du själv praktiskt göra om du vill försöka få så korrekta och bra nyheter som möjligt och ta dig ur bubblan?:

  • Rensa cookies och historik i webbläsaren
  • Se över dina sekretessinställningar för tjänster som Google och Facebook
  • Tänk på att sökbegrepp påverkar sökresultaten
  • Koppla från! Umgås, diskutera och inhämta fakta AFK (away from keyboard)
  • Kliv utanför din comfort zone
  • Skapa dig en egen uppfattning 

Lästips:

IIS, guide om källkritik på nätet.
Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Vill du veta mer? Maila Sara eller Pieta.

Text: Lena Holmberg
Bild: Christel Olsson

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker? Hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

15I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Colourbox