Undervisning i informationssökning på Biblioteket

1Här på biblioteket är vi fem bibliotekarier som ingår i funktionen utbildning och bedriver undervisning i informationssökning.  Undervisningen är kostnadsfri för akademierna. Vi har delat upp det i grova drag så Christel (som ni ser på bilden) ansvarar för lärarutbildningarna, Birgitta för biblioteks och ingenjörsutbildningarna, Sara för vårdprogrammen och webbredaktörerna, Karin för design och textil och Lena för ekonomiutbildningarna, Informatik samt arbetsliv.

Sedan 2009 arbetar vi efter en modell där vi eftersträvar att komma in naturligt och undervisa i samtliga programutbildningar på grundutbildningen.  Undervisningen blir aldrig densamma utan varierar efter studenternas ämnen och färdigheter. Optimalt är att det sker tre gånger under studentens studietid här. Samarbetet mellan bibliotekarien och program/ kursansvariga är av största vikt, då vi vill att studenten skall ha en integrerad uppgift som skall vara knuten till informationssökningsundervisningen. Då känner studenten ett större behov av undervisningstillfället och kommer till undervisningen i större grad. Det blir  väldigt tydligt att de studenter som tar tillfället i akt och kommer på undervisningen, upptäcker att det inte är samma sak att söka vetenskaplig information som de behöver för sina studier som att söka eller googla fram information som de behöver i sitt vardagliga liv. Samarbetet med program/kursansvariga är också viktigt för att vi skall få information om gruppernas storlek och eventuella förkunskaper etc.

Vi har progression i undervisningen så första gången studenten kommer till vår undervisning i biblioteket skall hen tillägna sig att söka generellt i några vanliga resurser såsom bibliotekskataloger och bibliotekets sökfunktion Summon.  Det ingår oftast också källkritik och vetenskapskriterier i momentet. Andra steget ökar svårighetsgraden och ger en fördjupad kunskap i den vetenskapliga informationssökningsprocessen. Vi introducerar olika sökstrategier som syftar till att lära studenten att lättare hitta den information hen är ute efter.  Vid sista och tredje tillfället visar vi mer avancerad informationsökning med preciserade sökningar med hjälp av sökhistorik och citeringssökning och ämnesordssystem i några relevanta ämnesdatabaser.  Även viss referenshantering som EndNote brukar ingå här. Det sista steget skall vara en hjälp inför och under hela examensarbetet.

Uppgiften som studenterna får av läraren innan informationssökningstillfället,  går ofta ut på att de skall söka, värdera och använda vetenskaplig information inom ett visst ämne. Oftast handlar det om artiklar som skall sammanfattas och/eller refereras till i uppgiften. Därför har vi nästan alltid undervisning i workshopform.  De behöver sitta ner och själva prova att göra olika sökningar på datorerna och ha bibliotekarien att fråga och få råd av. På biblioteket har vi en egen datasal J438 där vi oftast håller till. Vi tycker att det finns en poäng i att studenterna kommer till oss på biblioteket, så de lär sig att hitta hit och använda biblioteket.

Kontaktsida för bokning av undervisning.

Text och bild: Lena Wadell

Vad tycker du om Harvardguiden? Hjälp oss göra den bättre!

harvardsystemetHar du just suttit och skrivit referenser till din uppsats eller inlämningsuppgift? Eller sitter du kanske och fixar det sista med referenserna just nu? Troligen har du vid något tillfälle i samband med detta rådfrågat bibliotekets Guide till Harvardsystemet.

Under somrarna brukar vi se över guiden och göra ändringar och förtydliganden om det finns behov av det. Så nu skulle vi behöva ha din hjälp! Vi kräver inte att du skriver en långt svar, men vet du att det var någon typ av referens du tyckte var extra svår att skriva – meddela oss gärna detta. Du kan också fundera över följande frågor:

  • Vad tycker du om Harvardguiden?
  • Saknar du något?
  • Är det någon information som är svår att hitta?
  • Är det något som är otydligt?
  • Har du några förslag på förbättringar och förtydliganden som du gärna skulle se att vi gjorde?

HÄR LÄMNAR DU DINA ÅSIKTER OM HARVARDGUIDEN.

Dina åsikter är viktiga så ta gärna en minut och skriv en rad om vad du tycker!

Text: Sara Hellberg
Bild: Katharina Nordling

Källkritik och plagiering

Du kanske är i full fart att leta fram vetenskapliga artiklar för ditt examensarbete eller din inlämningsuppgift? Glöm inte att tänka källkritiskt när du gör detta arbete!

COLOURBOX1947363

Källkritik är en metod för att granska information och fakta som finns i de källor som du väljer att använda. Du värderar källorna och väljer noga vilka du vill använda. Glöm inte att källkritik även går att använda på annat än text. Bilder och video är idag lika viktiga att källgranska med tanke på hur mycket man kan bearbeta och omarbeta dessa. Kom även ihåg att skilja mellan en primärkälla och sekundärkälla. I akademin anses primärkällor (förstahandsinformation) vara mer tillförlitliga. Följande frågor kan du använda oavsett vilket material det rör sig om!

  • Vem är upphovsman till din källa?
  • I vilket syfte har den gjorts?
  • Är forskningen fortfarande aktuell?
  • Var har forskningen publicerats? Har den blivit granskad? (ex peer-review)
  • Kan andra kontrollera resultaten?
  • Vilken information får du från andra källor rörande samma händelse?
  • Har andra gjort liknande undersökningar, vad har de kommit fram till?
  • Stämmer tidsangivelserna i filmer, ljudklipp?
  • Vem har finansierat forskningen?
  • Verkar resultaten trovärdiga? Finns det andra källor som är trovärdiga som säger samma sak?
  • Är slutsatserna rimliga utifrån den teori och metod som har använts?

Kika gärna på sidan Källlkritik på Internet som är en guide som .SE står bakom och som handlar om hur du kan granska material på webbsidor.

Det kan vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Den finns i Ping Pong men även öppen på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Text: Lena Holmberg
Bild: Colourbox

Rättskällor och juridiska databaser

I ett tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad offentliga dokument är för något. Idag tipsar Lena Wadell om några av de viktigaste juridiska databaserna och källorna här hos oss. 

Informationssökningen svarar oftast för en mindre del när det gäller det yrkesmässiga arbetet. Dock är informationssökningen av avgörande betydelse för kvalitén för arbetet så lite kunskap om informationssökning  samt kunskap om var du får tag på rätt material kan vara avgörande för god kvalité i ditt framtida yrke.

Informationssökningsprocessen tar tid och det gäller att finna allt relevant material och sålla bort det som är oväsentligt.  I detta blogginlägg går jag igenom de viktigaste juridiska databaserna och källorna vi har tillgång till i biblioteket samt introduktion till hur du använder dem.

Rättskällor

Det finns fyra huvudtyper av rättskällor: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och litteratur. Lagstiftningen är den primära rättskällan, medan övriga källor krävs för att kunna tolka lagen och tillämpa den i det enskilda fallet. Lagstiftningen publiceras i Svensk författningssamling (SFS)

Rättspraxis publiceras i form av rättsfallssamlingar. För de allmänna domstolarna finns det två rättsfallssamlingar, Nytt juridiskt arkiv (NJA) för Högsta domstolens domar och Rättsfall från hovrätterna (RH) för ett urval av hovrättsdomar. Förvaltningsdomstolarna har numera endast en rättsfallssamling, Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD); tidigare Regeringsrättens årsbok (RÅ). Dessutom finns det särskilda rättsfallssamlingar för specialdomstolarna Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Det finns också en del praxissamlingar för myndigheter som t.ex. JO:s ämbetsberättelse.

Lagrummet.se är en fri portal på Internet som samlar all rättsinformation och offentliga dokument. Här hittar du författningar, förarbeten och rättspraxis samt även några länkar till internationellt material. Täckningsgraden bakåt i tiden är inte fullständig vad gäller förarbeten och rättspraxis, men framåt i tiden läggs nya dokument in kontinuerligt. När det gäller Svensk lagstiftning (SFS), så finns den kompletta samlingen bara via Lagrummet.

lagrummet

Lagrummet innehåller också en hel del förklarande information om de olika typerna av rättskällor, vilket kan vara användbart för en nybörjare.

Här finns länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen. Här länkas du till dokumentens ”hemadress”.

En viktig del av lagstiftningskedjan är hur reglerna praktiseras. Lagrummet har också information om så kallade vägledande avgöranden från domstolarna och de aktuella myndigheterna.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen.

Databaser

Biblioteket prenumererar på flera databaser inom juridik och databasingången hittar du på bibliotekets startsida som snabblänk.

I någon av följande två databaser kan det vara lättare att hitta dokumenten om du inte vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt än lagrummet.se

InfoTorg Juridik (tidigare Rättsbanken)
När du startar InfoTorg Juridik visas dagsfärska nyheter.  De har en sektion som heter ”Mitt i juridiken” där du kan läsa det senaste som händer inom branschen. Den innehåller aktuella händelser, krönikor och reportage.

Här söker du svensk lagstiftning, förarbeten och rättspraxis samt referenser till svensk juridisk litteratur (böcker och tidskriftsartiklar). Databasen innehåller även en avdelning för sökning av Europarättsligt material. I varje avdelning finns en innehållslänk som ger information om vilka år som täcks för respektive material.

infotorg

När du söker i fritextrutan (uppe till höger) så söker du i InfoTorg Juridiks ALLA källor. När du sedan får upp dina träffar kan du avgränsa till vänster på Informationstyp, Källa, dokumenttyp och tidsperiod. Du har möjligheter att höger eller vänstertrunkera eller maskera med stjärna. T ex *skatt, skatt*  eller varför inte: skatt*ig  för att få träff på skattemässig och skattskyldig. Håll musen över ?-knappen för att få mer hjälp.

Karnov
I Karnoc kan du söka svensk lagstiftning, rättspraxis och förarbeten samt myndigheternas författningssamlingar, myndighetspublikationer och blanketter och mallar. Det unika med Karnov är deras djupa kommentarer till ett urval författningar. Kommentarerna uppdateras fyra gånger per år. Det är samma kommentarer som finns i den tryckta Karnov. Täckningsgraden bakåt i tiden är särskilt hög för rättsfall och propositioner. Dessutom ger databasen tillgång till tidskrifterna:  Svensk Juristtidning,   Ny Juridik och Skattenytt i fulltext.

karnov

Läs mera:

Bernitz, U. (2014). Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder. Stockholm: Norstedts juridik.

Text: Lena Wadell

Tänk på att inte plagiera när du skriver uppsats

I uppsatstider kan det vara bra att veta vilka skyldigheter du som författare till din uppsats har när det gäller plagiering. På Högskolans webb finns en jättebra antiplagieringsguide där det mesta som rör detta finns med. Det går att komma åt den via Ping Pong men även öppet på webben från den här sidan (klicka då på länken i löpande text långt ner på sidan).
Se gärna filmen där vår tidigare bibliotekarie Eli Bytoft-Nyaas pratar om ämnet och tänk efter när du hanterar källor och referenser. I antiplagieringsguiden ingår Urkunds plagiathandbok där det finns en bra lista att kika på om man vill veta vad som faktiskt är plagiat när man skriver.

Lycka till med ditt skrivande!

COLOURBOX11127720

Text: Lena Holmberg

Vad är offentliga dokument?

Var hittar man information om offentliga dokument och vad räknas till offentliga dokument? Hur refererar man till dem?

Det här kanske är något du funderat över så nu ska vi försöka räta ut några av frågorna om var dokumenten hör hemma och hur du ska skriva referenser till de olika dokumenten. Det skiljer sig lite och vi skall titta på några exempel där du inte behöver ha med referensen i källförteckningen när du skriver enligt Harvard.

Vad menas med offentliga dokument?  Hit hör svenska lagar och förordningar, EU-förordningar, internationella standarder, rekommendationer och uttalanden från myndigheter, råd och intresseorganisationer, böcker och artiklar i tidskrifter.

Det varierar från olika discipliner hur man skall referera men när du refererar enligt Harvard till lagar, domar, EU-direktiv och EU-förordningar behöver de ej vara med i källförteckningen utan det räcker att lagens nummer är med i texthänvisningen i din text enligt exemplet:

Lagar
I din text: Enligt de senaste ändringarna (SFS 1975:1385) finner vi …

Domar
När det gäller domar arkiveras de och tillhandahålls av den aktuella domstolen. Hänvisningar till domslut ska enbart finnas i texten och det behövs ingen referens. Uppgifterna som ska finnas med är domstol och domnummer. Vid upprepningar kan du använda förkortningar för domstolarna men första gången ska du alltid ange hela namnet tillsammans med förkortningen.

I din text: … i konflikten mellan … anser Marknadsdomstolen MD 2013:4 …

EU-dokument
EU:s institutioner och publikationer har bytt namn flera gånger under årens lopp. I referensen ska du ange institution och publikation som det står i det aktuella dokumentet. Alla EU-dokument har ett unikt nummer som tillsammans med information om dokumenttyp är tillräckliga uppgifter för att enkelt söka fram dokumentet.

Du skriver bara  t ex. ”2007/44/EG, EUT L 247” i din webbläsare (eller på Google) så
får du fram dokumentet via EU:s webbplats.

Alla EU-dokument finns publicerade på EU:s webbplats. De är sorterade i avdelningar utifrån vilken sektor de hör till. Inom varje sektor har de olika publikationstyperna en egen kod och varje dokument får dessutom ett serienummer. Här ges exempel på hur lagstiftningsdokumenten direktiv och förordning ska beskrivas. Gemensamt för dessa dokument är att de inte heller ska med i källförteckningen. (Precis som lagar och domar) De nödvändiga uppgifterna för att identifiera och lokalisera dokumenten finns i texthänvisningen.

I din text: Council Directive 92/119/EEC, OJ L 62, 15.3.1993, ss. 16-19.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG, EUT L 247, 21.9.2007, ss. 10–16.

Det finns många vägar till de svenska lagarna och förordningarna, men de finns bara i original på ett ställe, Regeringskansliets webbplats.  En bra gemensam sida för alla officiella dokument är: lagrummet.se 

På lagrummet finns bra länkar till Riksdag, Regering, svenska myndigheter, Rättspraxis och Internationella dokument som Europarätt och Europadomstolen mm. Här länkas du till dokumentens ”hemadress” och här finns ALLA dokument med.

Det är Domstolsverket som har regeringens uppdrag att underhålla webbplatsen. Riksdag och Regering ansvarar för olika delar av de offentliga dokumenten:

  • Regeringskansliet – Direktiv, SOU, Prop.
  • Riksdagen – Utskottsbetänkanden, lagar & förordningar

På Riksdagens sida finns länkar till både Riksdagens och Regeringskansliets dokument.

LAG

Svensk lagstiftning finns också i tryckt form i biblioteket. Lagboken hittar du på plan 2,5 Hylla 348.

När det gäller att referera till andra officiella publikationer som statens offentliga utredning (SOU) Propositioner, Utskottsbetänkanden, publikationer från myndigheter mm så  gör du som vanligt. Dvs tar med den i källförteckningen. Se vidare vår Harvardguide. Den fullständiga guiden finns som pdf-fil. Där står precis hur du refererar till olika officiella publikationer.

Om du skriver rent juridiska texter så har du många olika lagar, förordningar, standarder och rekommendationer och då kan det vara bättre att ta med allt och spalta upp det efter typ i källförteckningen. Men prata alltid med din lärare/handledare om hur du skall göra och om det krävs att det skall vara enligt Harvard eller det juridiska sättet.

Om du läser ekonomi eller juridik så har vi hos oss på högskolans bibliotek tre stycken bra databaser där du hittar offentliga dokument:

FAR Online

En databas som du som läser Ekonomi har god användning av. På många sätt kan Lagrummet jämföras med FAR Online, de har delvis samma innehåll, lagar, förordningar, EU-dokument och myndighetsföreskrifter, men här finns inte alla dokument med. Här hittar du lagtexter, föreskrifter, branschregler och rekommendationer inom bl.a. redovisning, revision och skatt. Du hittar även på ett enkelt sätt nyheter, mallar, viktiga belopp, kalendarium och mycket mer.

Infotorg
Rättsbanken – författningar, förarbeten juridiska nyheter artiklar mm.

Karnov
Kommenterade lagar, rättsfall, EU-rätt Skattenytt.

Dessa databaser kan på många sätt vara trevligare och lättare att hitta dokumenten i om du inte riktigt vet det exakta lagnumret utan bara ämnet. De är uppdelade på ett annat sätt.

Men som sagt: Den kompletta samlingen SFS- Svensk författningssamling finns bara via Lagrummet!

Om du läser en lag i FAR ska du inte ange att den finns i FAR när du anger din källa. Nästan alla dokument som finns i FAR online och i FARs samlingsvolym är skrivna av andra. Man kan vara ganska kritiskt till hur FAR hanterar andras texter, men man måste också förstå varför det ser ut som det gör i FAR. Det är ett bra arbetsinstrument för dig som på olika sätt jobbar med redovisning.

Text och bild: Lena Wadell

 

Uppsatstips – Hur refererar jag korrekt och undviker plagiat?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det fjärde inlägget tipsar vi om resurser som berör referenshantering och plagiat:

Harvardreferenser
På bibliotekets webbplats hittar du information om hur du skriver korrekta referenser till de källor du använt enligt Harvardsystemet. Guiden finns också att ladda ner som pdf-fil. Du vet väl att du enkelt kan söka på ett visst ord för att snabbt hitta rätt stycke i dokumentet (ctrl+F).

Tips!
De flesta söktjänster och databaser erbjuder möjligheten att kopiera färdigformaterade referenser utifrån olika referensstilar som du kan klistra in i din referenslista, detta brukar heta cite/citera/skapa referens eller något liknande. Var dock uppmärksam på att det kan variera hur referenser från olika databaser ser ut även om du valt samma stil. Se till att kontrollera mot Harvardguiden och försäkra dig om att alla dina referenser ser ut på samma sätt innan du lämnar in ditt arbete!

Endnote
Studenter och personal vid Högskolan i Borås har tillgång till referenshanteringsprogrammet Endnote. I Endnote kan du skapa ett bibliotek med dina källor, sedan kan du hämta dem därifrån och skapa referenser i Word under tiden du skriver. Här kan du läsa mer om Endnote.

Plagiatkontroll
En orsak bland många till att alltid hänvisa korrekt till sina källor är att undvika att bli anklagad för plagiat. Högskolans Antiplagieringsguide ligger tillgänglig för alla studenter i Pingpong och innehåller värdefull information om exempelvis hur du med egna ord återger information du hämtat från en källa utan att skriva av den ordagrant.

Högskolan i Borås kontrollerar alla uppsatser i systemet Urkund för att upptäcka fusk och plagiat. I denna broschyr har Urkund sammanställt tips på hur du undviker att plagiera i ditt arbete.

Bild: Colourbox

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg