Uppsatstips – Hur refererar jag korrekt och undviker plagiat?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I det fjärde inlägget tipsar vi om resurser som berör referenshantering och plagiat:

Harvardreferenser
På bibliotekets webbplats hittar du information om hur du skriver korrekta referenser till de källor du använt enligt Harvardsystemet. Guiden finns också att ladda ner som pdf-fil. Du vet väl att du enkelt kan söka på ett visst ord för att snabbt hitta rätt stycke i dokumentet (ctrl+F).

Tips!
De flesta söktjänster och databaser erbjuder möjligheten att kopiera färdigformaterade referenser utifrån olika referensstilar som du kan klistra in i din referenslista, detta brukar heta cite/citera/skapa referens eller något liknande. Var dock uppmärksam på att det kan variera hur referenser från olika databaser ser ut även om du valt samma stil. Se till att kontrollera mot Harvardguiden och försäkra dig om att alla dina referenser ser ut på samma sätt innan du lämnar in ditt arbete!

Endnote
Studenter och personal vid Högskolan i Borås har tillgång till referenshanteringsprogrammet Endnote. I Endnote kan du skapa ett bibliotek med dina källor, sedan kan du hämta dem därifrån och skapa referenser i Word under tiden du skriver. Här kan du läsa mer om Endnote.

Plagiatkontroll
En orsak bland många till att alltid hänvisa korrekt till sina källor är att undvika att bli anklagad för plagiat. Högskolans Antiplagieringsguide ligger tillgänglig för alla studenter i Pingpong och innehåller värdefull information om exempelvis hur du med egna ord återger information du hämtat från en källa utan att skriva av den ordagrant.

Högskolan i Borås kontrollerar alla uppsatser i systemet Urkund för att upptäcka fusk och plagiat. I denna broschyr har Urkund sammanställt tips på hur du undviker att plagiera i ditt arbete.

Bild: Colourbox

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Söktjänsterna hjälper dig att fixa referenserna!

Du kan använda automatiska funktioner i olika söktjänster för att få fram den information som skall finnas med i källförteckningen.

Summon – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till massor av e-böcker och artiklar.

Såhär skapar du referenser i Summon (Video 0:33 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Såhär skapar du referenser i Libris (Video 0:33 min)

Google Scholar – scholar.google.se
Här kan du göra en bred sökning efter vetenskaplig litteratur. Här finns studentuppsatser, avhandlingar, böcker, referat och artiklar, från universitet och akademiska förlag. Observera dock att allt i Google Scholar inte är ”vetenskapligt” men här finns ändå ett annat innehåll och andra funktioner än i sökmotorn Google.

Såhär skapar du referenser i Google Scholar (Video 0:36 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer Harvardguiden. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras.
Du hittar Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format.

Referens till bok:
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till Bild: Colourboxsamhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

Övriga databaser och söktjänster
De ämnesspecifika databaser som biblioteket abonnerar på har också dessa funktioner. Kontakta biblioteket om du har frågor angående någon enskild databas!

Text: Sara Hellberg

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel?

Vi får ofta frågor från studenter som gäller vetenskapliga artiklar; vad är det? Hur känner man igen dem? Här är några saker som kan vara bra att kolla upp när man vill försäkra sig om att det man hittat är vetenskapligt. Denna text om vetenskaplighet är i första hand skriven för vårdstudenter men mycket är samma inom olika discipliner.

1. Är artikeln publicerad i en vetenskapligt granskad tidskrift? Alltså i en så kallad ”peer reviewed” eller ”refereed” journal? Ibland kan man begränsa sin sökning till sådana genom att göra en inställning i databasen man söker i men ibland behöver man kontrollera tidskriften separat och då kan man göra något av följande:

a) Läs mer på tidskriftens webbplats för att hitta information om tidskriftens målgrupp, syfte och eventuell granskning.

Saras blogginlägg

b) Besök databasen Ulrich´s Periodicals Directory som innehåller information om tidskrifter för att se om den är vetenskaplig. Du hittar Ulrich´s bland bibliotekets databaser. Sök fram tidskriften (dvs.  Scandinavian Journal of Caring Sciences). I träfflistan är de vetenskapligt granskade tidskrifterna markerade med en liten ikon som ska föreställa en domartröja, denna och mer information om tidskriften får du också genom att klicka på titeln.

Det är detta du vill se:

Saras blogginlägg2

Refereed – Yes anger att tidskriften är peer reviewed.

Andra typer av tidskrifter som du kan stöta på är bland annat Trade journals (branschtidskrifter) och Magazines som ofta är i stil med Vi föräldrar, Illustrerad vetenskap, Vogue etc.

2. När du har konstaterat att tidskriften är vetenskaplig kommer vi till nästa steg: Är själva artikeln vetenskaplig? Även i vetenskapligt granskade tidskrifter kan det förekomma andra sorters innehåll som inte redovisar ett forskningsresultat. Det kan vara bokrecensioner, debattartiklar, krönikor etc. Här är några saker du kan titta på för att avgöra om artikeln är vetenskaplig:

–          Är författarna forskare?

–          Finns abstract?

–          Har artikeln en tydlig indelning med rubriker? IMRAD är ett vanligt upplägg i vetenskapliga artiklar och bokstäverna står för de delar som artikeln skall innehålla:

Introduction, Methods, Results, (And), Discussion

–          Redogör man för resultatet från en empirisk studie (kvantitativ eller kvalitativ)?

–          Finns en lång referenslista med gott om referenser till andra studier?

–          Är språket avancerat och vetenskapligt?

–          Är artikeln längre än ett fåtal sidor?

–          Finns det någon information om att det är ”original research”, ”research article”, ”empirical study”, ”clinical trial” eller liknande?

Om du svarar ja på majoriteten av dessa frågor kan du använda artikeln utan att behöva oroa dig. Och du är såklart välkommen att diskutera med oss bibliotekarier i informationspunkten om du fortfarande är osäker!

Här är ett exempel på en vetenskaplig artikel ur ovan nämnda tidskrift, kolla gärna av mot frågorna ovan:

Dale, B., Söderhamn, U. and Söderhamn, O. (2012), Self-care ability among home-dwelling older people in rural areas in southern Norway. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), ss. 113–122. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x

Länk: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2011.00917.x/abstract

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Text & Bild: Sara Hellberg

Legala handboken

En digital guide i i internetdjungeln för lärare och studenterSå beskriver sig den legala handboken själv. Projektet syftar till att skapa en webbplats som är lätt att använda och ständigt aktuell. Webbtjänsten ersätter en tidigare version från 2004. Tjänsten ska vara ett stöd för lärare, studenter, bibliotekarier och annan personal vid svenska lärosäten gällande frågor om upphovsrätt, offentlighet, integritet och säkerhet på nätet. Syftet med projektet är att öka användningen av internet och de resurser som finns tillgängliga hos de olika målgrupperna.

Bland målgruppen finns missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på internet vilket leder till att till exempel lärare avstår från att använda material som finns tillgängligt i sin undervisning på grund av rädsla att göra fel. Att Creative Commons-licenser (CC-licenser) tillkommit har förenklat användningen men samtidigt komplicerar det hur man ser på gällande rättspraxis, och behovet av en legal tjänst av detta slag har blivit ännu tydligare i och med sociala nätverk och att nätundervisning blir allt vanligare.

Exempel på frågor som tjänsten svarar på kan vara:

legalahandboken

Du kan välja ingångar som: Upphovsrätt, Öppna lärresurser, Offentlighet, Personuppgifter, Yttrandefrihet, Sociala medier, Förvaltning, Arkivering

Dessutom får du Läs- och länktips och möjlighet att ta en nätbaserad kurs i ämnet.

Text: Lisa Carlson

Ebrary har fått nytt utseende

En av våra e-boks leverantörer Ebrary har uppdaterat sitt gränssnitt, det har däremed blivit betydligt enklare att navigera. På vår hemsida beskriver vi att “Ebrary omfattar ca 40.000 titlar och har böcker inom de flesta ämnesområden, såsom teknik och naturvetenskap, humaniora, hälsa och medicin, samhällsvetenskap, datorer och informationsteknologi mfl.”

Du når böckerna genom att söka i Summon på bibliotekets första sida eller vår sida för E-böcker. Du kommer att identifiera dig/logga in om du är utanför högskolans nätverk med dina vanliga inloggningsuppgifter. Om du inte vet vad vad du söker efter kan man inne i Ebrary söka på titlar eller ämnen och dessutom browsa på ämnen som Data och It, Utbildning, Medicin, Teknik, Ekonomi och Historia för att nämna några.

När du hittat den bok du letat efter ser det ut som på bilden nedan. Man väljer mellan att läsa boken online (kräver uppkoppling mot Internet) eller ladda ner den till dator/surfplatta/smartphone. Om du vill ladda ner den måste ett konto skapas. När du gjort det kan man ladda ner boken, stryka under, anteckna, välja refrerenssytem som default och spara boken i din bokhylla hos Ebrary. För att kunna läsa boken behöver du ett Adobe Id och en e-boksläsare som passar den apparat du ska läsa (Läs mer i detta blogginlägg om vilka läsare/appar vi rekommenderar).

Ebrary

 

Det framgår också tydligt hur många sidor man kan skriva ut ur böckerna och hur många man kan kopiera.

 

 

Ebrary_no_download

 

 

Vissa böcker hos Ebrary medger inte nedladdning. Men detta framgår tydligt när du funnit titeln du vill läsa.

 

Du kan lätt referera korrekt från Ebrary. Du trycker på knappen Cite Book (syns ovan på den första bilden). Därefter kan man välja stil, i mitt exempel har jag valt Harvard. Därefter kan du enkelt kopiera referensen in i det dokument du skriver i. Eller så kan du välja att exportera till Flow/RefWorks eller Endnote/Citavi. Ebrary_refereraEndnote är högskolans huvudsakliga referenshanteringssystem och erbjuds fritt för dig som studerar eller arbetar på Högskolan i Borås. Det finns installerade på alla våra tillgängliga datorer men du kan också skaffa det till din egen datorFlow är ett nytt refernshanteringssystem som erbjuds dig som är student på Högskolan i Borås av företaget ProQuest, samma företag som levererar vårt söksystem Summon, dock är det inte lika kompatibelt som Endnote är med alla våra databaser utan fungerar bäst med de som levereras av ProQuest själva.

Hoppas att ni tycker Ebrarys nya gränssnitt är lika snyggt och tydligt som vi gör. Hör av er om ni har frågor till biblioteket@hb.se

Text & Bild: Lisa Carlson

 

 

Vetenskaplig text, del 4: Referenser

Vi fortsätter gästbloggaren Helena Franckes serie med del 4: Referenser. Ständigt aktuellt ämne för oss på biblioteket.

En viktig sak i vetenskapliga texter är att man utförligt och på ett korrekt sätt belägger sitt resonemang med hänvisning till källor och litteratur. Refererar gör man t.ex. för att förankra sin egen studie i vad tidigare forskning har kommit fram till – att förse sin studie med en kontext. Det är också ett uttryck för ett gott vetenskapligt uppförande (både gentemot andra författare och gentemot läsaren). Genom de texter man förhåller sig till skriver man som forskare in sig i en tradition, där man kan visa på vilken tidigare forskning man känner samröre med. Referensen fungerar också retoriskt – den används för att övertyga läsaren och visar att vi har satt oss in i relevant litteratur.

I olika vetenskapliga genrer och subgenrer behandlas referenser något olika och det finns också olika sätt att utforma och använda sig av hänvisningar och referenser inom olika ämnen. Det finns vidare texter som haft stort inflytande på vetenskap men som inte själva innehåller någon omfattande referensapparat. Ett exempel är Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Om dessa texter är vetenskapliga eller ej kan man kanske debattera, men de anses ofta som högst rimliga att referera till i dagens vetenskapliga texter.

Se även:

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

//Helena Francke, lektor på BHS

Om det jag refererar till inte är tillgängligt för andra?

Igår fick jag frågan om hur man refererar till något som finns bakom en inloggning. Alltså ett dokument eller webbsida som inte är tillgänglig för alla. Detta kan ju innebära svårigheter för den som ska granska referenserna i ditt arbete. Observera att detta till exempel inte gäller artiklar som biblioteket prenumererar på som du som student, forskare eller anställd måste logga in för att kunna se, däremot faller pre-print av artiklar under kategorin Opublicerade Verk.

Det kan gälla dokument/information som finns i ett intranät, en presentation av något slag som man fått av en person man till exempel intervjuat till sin uppgift eller en checklista för miljöcertifiering hos ett företag som fallet var igår. För denna typ av material anges frasen [opublicerat manuskript] eller annan lämplig fras som [PowerPoint-presentation] eller [checklista miljöcertifiering] efter titeln på dokumentet.

login

Referensen i gårdagens fall skulle se ut ungefär såhär:

Författare/Ansvarig utgivare, (Årtal) Titel [checklista miljöcertifiering] Ort : Företag/Organisation

Vi tar upp detta i Harvardguiden under titeln Opublicerade Verk.

 

Text: Lisa Carlson