Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Vad är vår egentligen?

Enligt Wikipedia är vår: en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj, och på södra halvklotet brukar våren omfatta månaderna september, oktober och november. Eftersom årstiderna inte ser likadana ut i de olika delarna av världen saknas dock internationell meteorologisk definition.

Våren är även den årstid som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse. Det persiska nyåret (Nouroz) infaller t.ex. på vårdagjämningen. Man firar våren och solens ankomst. denna högtid har firats sedan forntiden och härstämmar från Zoroatrismen.

När vet man att våren är här? För tyvärr kan man inte bara gå efter vädret då vissa år snöar det även i april. Om man ska gå efter den meteorologiska våren så ska dygnsmedeltemperaturen under sju dagar i följd vara över 0 grader (Celsius) men under 10 grader.

Andra vårtecken kan t.ex. vara när vårblommorna börja synas, Fåglarna sjunger högre en vanligt, många djur vaknar upp och pollenallergier sätts igång. Under modern tid har våren även betytt säsongstart för kolonilotter och trädgårdsarbete, däckbyte och vårstädning där rensning av garderoben och fönsterputsning ingår.

I Sverige kan våren även förknippas med Valborg, som egentligen härstämmar från Tyskland och helgonet Sankta Walpurgis som var en abbedissa och föreståndarinna för ett kloster inom den katolska kyrkan. Hon blev helgonförklarad på 1400-talet 1 maj och då började tyskarna fira valborgsmässa (Walpurgistag).

Sedan har vi de kulturella tolkningar av våren, t.ex. Pragvåren 1968 som uppkom när dåvarande Tjeckoslovakien försökte införa en öppnare politisk system i landet. Och så har vi den Arabiska våren som är en serie av politiska protester för att störta diktaturen och öka liberaliseringen. Den Arabiska våren började i Tunisien och spred sig sedan vidare till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien där det fortfarande pågår.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Så funkar det: Automatiska omlån

När du lånar böcker på biblioteket kommer dessa att lånas om automatiskt om så är möjligt – här får du en genomgång av hur det fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken, eller så länge maximal lånetid inte är uppnådd. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken (eller maximal lånetid har uppnåtts) – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Skriva ut – så här gör du

Är det dags att skriva ut uppsatsen eller kanske en hög med artiklar som du behöver? Här får du reda på hur du gör här på högskolans datorer. Om du har en bärbar dator med dig och vill skriva ut från den så – kolla in denna bloggpost istället.

På datorn

Det viktigaste när du ska skriva ut är att välja rätt skrivare – du ska ALLTID välja skrivaren som heter Print-And-Collect.

Hur själva utskriftsdialogen (eller utskriftsrutan) ser ut beror på vilket program du skriver utifrån. Här ser du hur utskriftsdialogen ser ut i Microsoft Word och i Adobe Acrobat (program för pdf-dokument):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka på bilderna för att se dem ordentligt!

Se till att rätt skrivare är vald, alltså Print-and-Collect – klicka sedan på knappen Print eller Skriv ut. Klart!

Vid skrivaren

Okej, så långt är ju allt väl. Det du tänkte skriva ut är utskrivet. Men nu då, vart kommer den ut? Jo, du kan gå till vilken skrivare som helst – på hela högskolan – och hämta din utskrift. I Biblioteket har vi skrivare på samtliga våningsplan (utom 2,5). Skrivarna är stora och ser ut som kopieringsapparater ungefär (faktum är att dom är både kopiatorer, skrivare och skanner i ett). När du hittat en lämplig skrivare gör du på följande sätt:

  1. Logga in på skrivaren (görs antingen genom att visa upp din svarta bricka/chip, eller genom att skriva in S-nummer och lösenord)
  2. Välj Release-alternativet genom att trycka på knappen på touch-skärmen.
  3. Välj vilket dokument du vill skriva ut genom att trycka på det på touch-skärmen. Dokumentet blir gul-markerat när du valt det.
  4. Tryck på den blåa knappen (riktigt knapp – inte på touch-skärmen).
  5. Voila! Det du ville skriva ut är utskrivet!

Om du nu inte fått ut ditt dokument kan detta bero på att du inte har tillräckligt med utskriftskrediter kvar på ditt utskriftskonto – då är det bara till att ladda på kontot, och sedan återvända till skrivaren och hämta ut din utskrift. Hinner du inte ladda kontot samma dag, är det inga problem. Dina utskrifter finns kvar i skrivaren i 48h.

Om du skriver ut ett stort dokument på många sidor (t.ex. en uppsats) eller en Powerpoint med bilder kan det ta en stund för dokumentet att skrivas ut.

Har du frågor är det bara till att kontakta Informationspunkten vid entrén till Biblioteket så får du hjälp med dina utskrifter.

Text & bild: Katharina Nordling

Spara och bevaka automatiskt dina sökningar i Primo

I söktjänsten Primo kan du söka i det mesta av bibliotekets samlingar av tryckt och elektroniskt material. Primo erbjuder flera möjligheter att avgränsa sökningar samt även att spara och bevaka redan gjorda sökningar. Sökrutan för Primo hittar du på bibliotekets startsida.

Spara och bevaka sökningar i Primo

Du kan spara dina sökningar i Primo och automatiskt låta Primo bevaka dem åt dig.

Så här gör du:

  • Först gör du en sökning och anpassar den eventuellt ytterligare
  • När du är nöjd med formuleringen av din sökning så sparar du den. För att göra det måste du logga in i Primo.
  • När du loggat in, klicka på ikonen för Sökhistorik
  • Under fliken Sökhistorik markerar du den sökning du vill spara genom att klicka på nålen
  • Välj fliken Sparade sökningar och klicka på larmklockan för att aktivera bevakning av sökningen

Nu är din sökning sparad och satt på bevakning. När det finns nytt material som motsvarar din sökning får du ett mejl från Primo som talar om att det finns ytterligare träffar.

Så här ser stegen ut i Primo:

Steg 1. Gör din sökning.

Logga in på ditt konto i Primo

Steg 2. Logga in på ditt konto i Primo.

Gå till din sökhistorik

Steg 3. Gå till din sökhistorik.

Spara din sökning genom att klicka på nålen

Steg 4. Spara din sökning genom att klicka på nålen.

Aktivera bevakning av sökningen genom att klicka på alarmklockan

Steg 5. Aktivera bevakning av sökningen genom att klicka på alarmklockan.

Text och bild: Klaz Arvidson

Referenshantering med programmet EndNote.

När du skriver ett paper eller uppsats behöver du hålla i ordning på en mängd referenser. Vill du ha hjälp med att organisera arbetet och inte minst hjälp med citeringarna i texthänvisningarna och källförteckningarna? Ja då skall du använda dig av referenshanteringsprogrammet EndNote.

Programmet är gratis för dig som är student, personal eller forskare på högskolan. Där kan du samla alla referenserna i olika ämnesbibliotek och när du skriver i Word, får du hjälp att citera på rätt sätt. Det finns en webbversion av EndNote som kallas Endnote Basic som du kan använda dig av var du än befinner dig, men vill du ha lite mer avancerad funktionalitet så hämta hem klienten till din dator. Härifrån kan du göra det. Här kan du också läsa och ladda ner våra stilmallar som du behöver för att skriva enligt rekommendationerna i bibliotekets Guide till Harvardsystemet. Dessa mallar heter Harvard_HB (engelska) och Harvard_HBsv (svenska) och finns tillgängliga från menyn om du använder webbversionen av EndNote samt när du använder datorer inom högskolans nätverk.

Karolinska  Universitetsbiblioteket har gjort en bra manual för onlineversionen på svenska som du når härifrån.

De har även en guide för klientversionen endast på engelska. Den finns här.

Lycka till med att använda EndNote!

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos

Sidnumrering i Word

Nu i dessa uppsatstider får vi många frågor om formatering i Word. Hur ska man göra för att titelsidan inte ska få sidnummer t.ex. Vad är försättsblad? Hur hanterar man innehållsförteckningen?

På bibliotekets webbsida under skriva och referera har vi några youtubeguider som kan vara till hjälp när man skriver sin uppsats.

Sidnumrering:

Vill du inte ha sidnummer på första sidan, i innehållsförteckningen eller på ditt abstract?

Eller du kanske inte tycker att man ska ha sidnummer på bilagor? Då har vår kollega Sara Hellberg gjort en liten guide på hur man går tillväga.

Sidnumrering i WordText: Tandis Talay
Bild: Mostphotos & Sara Hellberg