Ingmar Bergman 100 år

2018 är året då Ingmar Bergman skulle ha fyllt 100 år och det firas på många håll i landet. Han anses vara Sveriges största filmskapare och har inspirerat och berört många filmälskare världen över. Bergmans filmer utspelar sig nästan uteslutande i Sverige och spelades även företrädesvis in på ön Fårö nordöst om Gotland. Han producerade runt sextio filmer, över etthundrasjuttio teateruppsättningar och författade ett hundratal böcker och artiklar. Några av hans mest kända verk är filmerna Det sjunde inseglet, Smultronstället, Persona och självbiografin Laterna Magica.

 

Trots att det är inom filmen som Ingmar Bergman är mest känd arbetade han mycket inom teatern där han satte upp åtskilliga av litteraturhistoriens mest kända författare och dramatiker som t.ex. Strindberg, Ibsen, Shakespeare och Goethe.

Sina sista år levde han på Fårö, ganska isolerad från omvärlden men i år är det dags att sätta Bergman i rampljuset igen.

I våra utställningsskåp i bibliotekets entré har vi samlat böcker om och av Bergman så passa på att låna hans självbiografi eller kanske ett drama som Den goda viljan eller Fanny och Alexander!

 

Text och collage: Lena Holmberg
Bild: Bengt Wanselius (http://www.ingmarbergman.se)

Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Undervisning i informationssökning

Lärare, nu är det hög tid att boka informationssökningsmoment för era studenter inför nästa termin. Vet du att det brukar (eller bör)  ingå ett moment i den kursen du är ansvarig eller delaktig i så är det bra om du kontaktar någon av oss undervisande bibliotekarier. Vi har redan bokat in mycket av undervisningen och det börjar bli trångt i våra scheman.

Vi som arbetar som undervisande bibliotekarier är från vänster: Lena Wadell som ansvarar för ekonomiprogrammen, Administatörsprogrammen, Opusprogrammet samt IT och datavetenskap. Sara Hellberg ansvarar för vårdprogrammen och Webbredaktörsprogrammet. Karin Süld har hand om textilprogrammen som mode och textilteknologi. Birgitta Rutberg ansvarar för inenjörsutbildningarna som bygg, maskin, kemi och Industriell ekonomi samt Bibliotekarieprogrammet. Åsa Brolund är ny hos oss och har hand om samtliga lärarprogram. Vi har också gjort ämnesguider till studenterna som vi gärna ser att ni lärare har synpunkter på. Titta gärna på dem och maila oss om ni tycker att det saknas någon information tex om någon viktig databas, bok eller tidskrift. Det är ni som har kollen inom era ämnen. På webben fnns alla våra kontaktuppgifter.

Foto: Klaz Arvidsson
Text: Lena Wadell

WIFI i biblioteket

Då och då får vi höra av våra studenter att uppkopplingen i biblioteket inte alltid fungerar riktigt som man önskar. IT-avdelningen felsöker då och då olika problem med trådlöst nätverk men det är inte alltid lätt att hitta problemet då de behöver en hel del information som vi inte alltid har.

Man ska tänka på att det är drygt 2000 personer om dagen som kopplar upp sig mot nätet så det är inte så konstigt att man slängs ut ibland eller att det inte fungerar lika snabbt som man vill.

Man får även tänka på att det inte är alltid problem med nätet utan felet kan vara relaterad till datorn. T.ex. att den inte är uppdaterad eller att det är externa störningar som påverkar. Dessa störningar kan vara en trasig dator i närheten eller nätverk i grannfastigheten.

När man ska koppla upp sig, får man två olika alternativ. Man kan antingen välja HB-guest eller Eduroam. Som student ska man alltid välja Eduroam i första hand. HB-guest är egentligen till våra externa gäster/användare. När man ska koppla upp sig på Eduroam första gången måste man gör det från sitt hemmauniversitet, efter det kan man koppla upp sig på nätet även när man besöker andra universitet som också har Eduroam. Läs mer på IT-avdelningens webbsida.

Kom gärna till informationspunkten och berätta om du upplever att du har problem med vårt trådlösa nätverk så försöker vi hjälpa dig så gott vi kan.

Text: Tandis Talay
Bild: Most Photos

Hej Åsa Brolund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du lära känna Åsa, nyanställd undervisande bibliotekarie, lite bättre.

Vad gjorde du Åsa innan du började här?

Jag har främst jobbat på gymnasiebibliotek och trivts kanonbra. Lärandet och informationssökning i kombination, att få hjälpa till och guida i de lärande situationerna är så givande!

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Nu ska jag vara undervisande bibliotekarie för studenter främst inom pedagogik, så jag ska guida blivande förskollärare, grundlärare med inriktningar fritidshem, F-3, 4-6, blivande ämneslärare 7-9 samt pedagogiskt yrkesverksamma och invandrarakademin. Förutom undervisningen jobbar jag i informationspunkten.

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?

Att få vara med och utveckla studenternas informationskompetens på olika sätt, inom bibliotekets ramar lockade mig! Högskolan är mångfacetterad och så även biblioteksverksamheten, för att passa alla program.

Vad gör du när du inte är på jobbet?

När jag inte jobbar ägnar jag mig åt min familj och djuren hemma på gården. Det är en utmaning det också, haha.

Vad är du mest nyfiken på inom bibliotekarierollen alt utveckling?

En sak som intresserat mig sedan jag läste biblioteks- och informationsvetenskap här i Borås är samtalet som sker bland annat i informationsdisk, eller under lärandesituationer när en fråga ställs till en bibliotekarie och vilken typ av svar som följer, och på vilket sätt frågan och frågeställaren blir behandlad. Hur gör man som bibliotekarie det bästa i dessa situationer? Ett närliggande intresse hos mig är också hur vi utbildar inom informationskompetens på bästa sätt.

Har du några boktips du vill dela med dig av?

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones -om bokens och fantasins kraft i en krigshärjad miljö där det skrivna ordet knappt går att få tag i.

Jonathan bortom all kontroll av Meg Rosoff – smart och lite skruvad roman om relationer och sökande.

Det finns ingenting att vara rädd för av Johan Heltne – en roman om tro, skam och sjukdom, vuxenblivande och kärlek…

Text: Åsa Brolund & Lena Wadell
Foto: Lena Wadell

Akademisk högtid och vetenskapliga publikationer

Fredagen den 4 maj firas akademisk högtid på högskolan – forskningen står i centrum när nya doktorer promoveras och professorer installeras. En grundläggande del i forskningen är den vetenskapliga publikationen, skriften i vilken forskningen beskrivs och kommuniceras till omvärlden i allmänhet och forskarkollegor i synnerhet.

För doktoranderna, som i och med sin disputation avslutat sin forskarutbildning och därmed kan sägas vara färdiga forskare, är det doktorsavhandlingen som är den stora kronan på verket. Det är publikationen med stort P, det mål som man strävar efter under hela forskarutbildningen. En doktorsavhandling kan se ut på olika sätt, men det finns två huvudformer – sammanläggningsavhandling eller monografiavhandling.

I sammanläggningsavhandlingen är det ett antal tidigare publicerade vetenskapliga artiklar som sammanfogas till en helhet med hjälp av en ”kappa” eller ”ram”. Dvs en sammanlänkande text som formar artiklarna till en sammanhängande text. En monografiavhandling är istället en enda sammanhängande text – ungefär som en vanlig bok. Dock har både typerna av avhandlingar det gemensamt att innehållet måste vara så pass nytt eller revolutionerande att det skulle kunna redovisas i internationella forskningssammanhang.

När man väl är disputerad kan man starta sin bana som forskare. Nu finns inte längre det uppenbara målet, doktorsavhandlingen som måste blir klar. Men därmed är inte kravet att publicera sig borta. Nu jobbar forskaren istället kontinuerligt med att publicera sig för att redovisa den forskning hen bedriver, oavsett om det är i ett gemensamt forskningsprojekt eller forskning bedriver i ensamhet på din kammare.

Hur detta går till, och vilka olika typer av publikationer som används, beror i ganska stor utsträckning på vilket ämnesområde forskaren bedriver sin forsking inom. Det är alltså skillnad mellan hur en forskare inom kemi och en forskare inom sociologi publicerar sig. Inom exempelvis naturvetenskapen, medicin och vård är det den vetenskapliga artikeln som står i fokus, medan den inom humaniora är betydligt vanligare att forskningsresultat presenteras i böcker eller rapporter.

högskolan ska all forskning som publicerats registreras i högskolans publiceringsdatabas DiVA. Där kan du alltså dels hitta forskningen publicerad av de personer som uppmärksammas under morgondagens akademiska högtid, men även forskning publicerad av alla andra doktorander, doktorer, lektorer och professorer vid högskolan. Om det är någon speciell forskning du är intresserad av, men som du inte kan hitta i fulltext är du alltid välkommen in på biblioteket så hjälper vi dig att lokalisera texten.

Text & foto: Katharina Nordling

Vad är vår egentligen?

Enligt Wikipedia är vår: en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj, och på södra halvklotet brukar våren omfatta månaderna september, oktober och november. Eftersom årstiderna inte ser likadana ut i de olika delarna av världen saknas dock internationell meteorologisk definition.

Våren är även den årstid som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse. Det persiska nyåret (Nouroz) infaller t.ex. på vårdagjämningen. Man firar våren och solens ankomst. denna högtid har firats sedan forntiden och härstämmar från Zoroatrismen.

När vet man att våren är här? För tyvärr kan man inte bara gå efter vädret då vissa år snöar det även i april. Om man ska gå efter den meteorologiska våren så ska dygnsmedeltemperaturen under sju dagar i följd vara över 0 grader (Celsius) men under 10 grader.

Andra vårtecken kan t.ex. vara när vårblommorna börja synas, Fåglarna sjunger högre en vanligt, många djur vaknar upp och pollenallergier sätts igång. Under modern tid har våren även betytt säsongstart för kolonilotter och trädgårdsarbete, däckbyte och vårstädning där rensning av garderoben och fönsterputsning ingår.

I Sverige kan våren även förknippas med Valborg, som egentligen härstämmar från Tyskland och helgonet Sankta Walpurgis som var en abbedissa och föreståndarinna för ett kloster inom den katolska kyrkan. Hon blev helgonförklarad på 1400-talet 1 maj och då började tyskarna fira valborgsmässa (Walpurgistag).

Sedan har vi de kulturella tolkningar av våren, t.ex. Pragvåren 1968 som uppkom när dåvarande Tjeckoslovakien försökte införa en öppnare politisk system i landet. Och så har vi den Arabiska våren som är en serie av politiska protester för att störta diktaturen och öka liberaliseringen. Den Arabiska våren började i Tunisien och spred sig sedan vidare till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien där det fortfarande pågår.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos