Zeteo – ny databas med lagkommentarer

Zeteo är en användbar databas från Norstedts juridik och innehåller lagar med kommentarer, rättsfall, förarbeten, skattetidskrifter och nyhetstjänster.

Via Litteratur under genvägar ser du vad som ingår i vårt abonnemang. Det ingår dock inte djupa lagkommentarer på alla lagar utan endast på de lagar polisutbildningen behöver ha tillgång till. Observera att vi genom databasen Karnov har andra kommentarer och lagar så den är utmärkt att använda som komplement.

Du kan välja om du vill gå direkt till någon lagparagraf, proposition m.m. eller om du vill söka mer brett. Om du väljer att söka brett, så skriv in vad du vill söka på i rutan och då får du på vänstersidan se relevansordnat vad för slags dokument du har fått träff på. Där avgränsar du sedan på dokumenttyp som i de flesta andra databaser.

Vet du exakt vilket dokument du vill få tillgång till är det bättre att använda funktionen Gå direkt till. Där går det bra att skriva in förkortningar på lagar tex BL för bokföringslagen. Det finns en förkortningslista direkt i anslutning till sökrutan.

Det finns också en avancerad sökfunktion om du klickar på lilla förstoringsglaset ovanför frågetecknet till höger om fritextsökrutan. (Zeteo kallar detta för detaljerad sökning.) Här kan du söka i boxar och med hjälp av booelska operatorer alternativt söka inom vissa informationstyper som tex författningar, förarbeten, avgöranden, europarätt, tidskrifter, nyheter redovisningsnormer etc. Där kan du också avgränsa på datum om du vill.

Om du går till Utforska finns där förutom Innehåll även ingången Författningsregister där du har ett sakregister, ett kronologiskt författningsregister och lagförkortningsregistret som används när du vill slå upp en förkortning. Där har du också ingången Nyheter där du kan hålla dig uppdaterad på de senaste nyheterna.

En användarmanual finns (naturligtvis) även om det är lite bökigt att komma dit. Du hittar den längst ner på utforskasidan – Om Zeteo – Zeteo (längst upp till vänster) och slutligen väljer du Support. Glöm alla Hjälp-länkar som bara leder till en inloggningssida. Som student kan du inte få en egen inloggning utan du är automatiskt IP-inloggad som vanligt när du befinner dig på högskolan eller när du är inloggad med din vanliga högskoleinloggning. Kom bara ihåg att när du befinner dig hemma så gäller som vanligt att du måste gå till Zeteo via högskolans hemsida under ingången databaser. Detta för att Zeteo är en betaldatabas.

Text och bild: Lena Wadell

Distansbetalning

Har du skulder till biblioteket men kan inte komma in och betala? Ingen fara du kan betala utan att behöva ta dig till oss antingen vi Swish eller bankgiro.

Så här funkar det:

Swish
Du betalar till nummer: 123 653 43 66. Ta en skärmdump och skicka den till biblioteket@hb.se så tar vi bort avgiften. Om du har en mobil som inte kan ta skärmdump av Swish-appen kan du skicka ett mail till tove.lekselius@hb.se när du har betalat så bevakar hon kontot och tar bort avgiften så fort hon ser att betalningen har kommit in.

Bankgiro
Om du inte har eller vill betala med Swish kan du betala din skuld till bankgiro nr: 755-5147. Ange fakturanummer: 6200–101032. Skicka sedan ett mail till tove.lekselius@hb.se när du har betalat. Hon kommer att bevaka kontot och tar bort avgiften så fort hon ser att betalningen har kommit in.

När och varför ska man betala till biblioteket? Jo, när man inte har lämnat tillbaka sin bok i tid eller när man har tappat bort boken som man har lånat måste man betala förseningsavgift eller ersättningsavgift. Mer om avgifter kan du läsa om här.

Text: Tandis Talay
Bild: Andrew Neel, Unsplash

Tips på kortkommandon att använda i studierna

Det finns små genvägar, kortkommandon och funktioner i olika program, som kan vara smarta att använda när man pluggar eftersom det gör ditt arbete lite mer effektivt – här tipsar vi om några av dem.

Kopiera, klipp ut och klistra in med kortkommandon

När du vill kopiera text i ett dokument och klistra in i ett annat är det smidigt att använda de kortkommandon som finns.  Kortkommandona skiljer sig åt mellan olika operativsystem, och här visar vi de som gäller för Windows och MacOS.

Kopiera text

  • Markera texten du vill kopiera.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och C samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och C samtidigt.

Klipp ut text

  • Markera texten du vill klippa ut.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och X samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och X samtidigt.

Klistra in text (som du kopierat eller klippt ut)

  • Ställ markören där du vill infoga texten.
  • I Windows: Tryck på tangenterna Ctrl och V samtidigt.
  • I MacOS: Tryck på tangenterna command och V samtidigt.

Sök efter ord inuti ett dokument

Om du vill leta upp ett textavsnitt i ett dokument, eller kolla om ett ord förekommer i ett dokument, kan du använda funktionen för att söka inuti dokumentet. Det underlättar väldigt och gör att du slipper sitta och läsa/skumma igenom hela dokumentet manuellt. I olika program hittar du funktionen på olika ställen. Nedan exempel på vad du kan hitta den i Adobe Reader och Microsoft Word:

Man kan alltid testa att använda kortkommandot Ctrl + F (command + F på MacOS) för att ta fram verktyget, det är hyfsat universellt, men om du har svenska instanser av exempelvis Word kan det hända att ctrl + F inte fungerar, då det kommandot då istället är kopplat till Fetstil.

Text: Katharina Nordling
Foto: Hannah Joshua, Unsplash

EndNote kan hjälpa dig hålla koll på dina referenser

EndNote är ett program som man kan använda för att hålla ordning på sina referenser, det är absolut inte nödvändigt att använda EndNote när man skriver sin uppsats, med det finns de som uppskattar det stöd programmet kan ge – här kommer några guider att använda om man vill komma igång med programmet.

Att komma igång med EndNote kan upplevas som lite krångligt, men när man väl är igång är det ett smidigt sätt att hålla ordning på sina referenser, och att få dem formaterade på rätt sätt. Det är smart att börja använda EndNote redan när man startar sin informationssökning, så att man redan från början börjar samla sina referenser på ett systematiskt sätt.

EndNote finns som programvara på högskolans datorer, men det finns även en webbversion som man kan använda sig av (EndNote Online).

Karin Süld, som arbetar som bibliotekarie på biblioteket på högskolan, har satt ihop en liten guide till dig som vill komma igång med online-versionen av EndNote – den finns att ladda ner som pdf-fil här.

Du kan också boka in dig på någon av bibliotekets EndNote-workshops, då får du hjälp av en av bibliotekets bibliotekarier att förstå EndNote.

Vill du hellre kolla på en film som guidar dig i EndNote-starten finns det en här nedan från företaget som äger EndNote:

Text: Katharina Nordling

Kärlek och alla hjärtans dag

Tisdagen den 14 februari är det som vanligt Valentine’s Day eller Alla hjärtans dag som vi kallar det på svenska. Många tycker det har blivit ett kommersiellt jippo medan vissa firar det som en kär tradition. Och så alla nykära, de ser det kanske som ett tillfälle att vara tillsammans lite mer officiellt. Kärleksfulla borde vi ju egentligen vara hela året runt och inte bara just den 14 februari. Men just det datumet har blivit den dag då man uttrycker sin kärlek till personer man älskar, kanske särskilt en kärlekspartner eller en hemlig förälskelse. Hur du väljer att göra idag (och resten av året) lägger vi oss inte i men vi på biblioteket tycker att just kärlek är en himla bra grej så därför skyltar vi denna vecka med några bra böcker i temat. Du hittar dem i glasskåpen i entrén och du får gärna låna! Om du vill kan du även förlora dig i lite kärleksposei samtidigt. Kanske får du ett plötsligt infall och reciterar Nils Ferlin, Erik Lindorm eller Eeva Kilpi under din romantiska middag med kärestan.

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

Eeva Kilpi

Text: Lena Holmberg
Bild: Freestocks org. Unsplash

Vad är egentligen en DOI?

När du skriver referenser till vetenskapliga artiklar bör du ta med artikelns DOI i referensen, men vad är det egentligen, och hur skiljer sig DOI från en vanlig länk? Det ska vi försöka reda ut i detta blogginlägg.

I bibliotekets Guide till Harvardsystemet står det att man bör inkludera DOI, eller annan beständig länk, i referensen när man refererar till en tidskriftsartikel. Då kan man fråga sig vad det ska vara bra för, vad gör man ens med en DOI?

Jo, en DOI är just en beständig länk – en länk som är tänkt att finnas för alltid. Vanliga länkar på Internet kan brytas och förändras till exempel om förlaget där artikeln är publicerad får för sig att byta webbadress eller liknande. Men en permanent länk ska bestå trots sådana byten, eller andra förändringar.

Så DOI står för Digital Object Identifier och är en alfanumerisk teckensträng (dvs en kod innehållandes både bokstäver och siffror) som kan ges till elektroniska dokument eller objekt. En artikels DOI hittar du ofta i början av artikeln, eller på den webbsida (post) där all information om artikeln finns.

Det är inte alla artiklar som har en DOI, utan detta är något som förlagen själva bestämmer om de vill sätta på sina artiklar, och de måste då betala för att få ett DOI.

Varje DOI är alltså unik, så med hjälp av ett objekts DOI hittar du alltid tillbaks till dokumentet i fråga. Sen kan det vara så att DOI inte tar dig hela vägen fram till dokumentet, det vill säga så du faktiskt kan ta del av det i sin helhet. Det kan till exempel vara fråga om artiklar som ligger bakom betalväggar, men du kommer i alla fall fram till en sida med information om dokumentet i fråga.

Däremot kan man inte bara ta DOI-koden och klistra in den i webbläsarens adressfält, eftersom den inte är en webbadress. En DOI måste alltid kodas av, och det görs med hjälp av en DOI-resolver.

Alternativ om man har en DOI så kan man skriva in den i en webbläsare, men man måste då sätta http://doi.org/ framför själva koden, det vill säga http://doi.org/10.1177/1355819614534836.

Så sammanfattningsvis kan man säga att en DOI är ett fiffigt sätt att alltid hitta tillbaks till en artikel, men du behöver ett verktyg för att kunna använda den på ett bra sätt.

Text: Katharina Nordling

Så läser du bibliotekets e-böcker

För att kunna använda e-böcker på Högskolan i Borås behöver du känna till vissa grundläggande verktyg. Till att börja med är det bra att veta att många förlag som erbjuder sin litteratur i e-format vill begränsa användandet med hänvisning till upphovsrätten. Det kan innebära att det inte skall gå att skriva ut för stora delar av boken, det skall bara gå att använda boken under en begränsad tid och att inte för många skall kunna använda samma bok på samma gång. Det kallas på engelska för Digital Rights Management och förkortas DRM.

För att kunna låna böcker med DRM-skydd krävs att särskild programvara installeras på datorn, mobilen eller surfplattan. Nedanstående programvaror rekommenderar vi på biblioteket.

Adobe Digital Editions – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller epub. Finns som gratis programvara och app att ladda ned. Med detta program kan du markera text i boken med olika färger och göra noteringar till texten och lägga bokmärken. Detta blir sedan sökbart. Ett litet aber i sammanhanget är att när bokens lånetid gått ut förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar.

Bluefire Reader  – ett läsprogram för att läsa filformatet pdf eller elub. Finns som gratis app att ladda ner. Denna app använder du i mobilen eller på surfplattan. Precis som i Adobe Digital Editions kan du markera text i boken med olika färger, göra noteringar och lägga bokmärken vilket blir sökbart. Men även här förlorar du alla dina bokmärken och anteckningar när bokens lånetid gått ut.

För att kunna använda dessa program krävs att du skaffar dig ett Adobe ID vilket är kostnadsfritt.

Text: Martin Borg
Bild: Mostphotos