Följ gärna bibliotekets adventskalender!

Äntligen är december här, och julen närmar sig med stormsteg, då är det dags för bibliotekets traditionsenliga adventskalender. För tredje året i rad presenterar biblioteket ett boktips varje dag ända fram till julafton. I år är det bibliotekets egen personal som var och en valt ut en bok och delar med sig av sin läsupplevelse till alla andra. Kanske kan du hitta något som du gärna vill läsa över julledigheten.

Här är de luckor vi öppnat hittills:

Först ut hittar vi Martin Borg som tipsar om boken Iliaden av Homeros och näst på tur finns Katharina Nordling som tipsar om boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. I måndags dök Lena Holmberg upp i luckan och tipsar om En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell och dagens tips kommer från Marie Gustafsson som vill att vi ska läsa En annan Alice av Liane Moriarty.

Du kommer att kunna ta del av dagens lucka i adventskalendern på bibliotekets sida på Facebook och på bibliotekets konto på Instagram, dagens bok kommer dessutom finnas tillgänglig på ett staffli i entrén till biblioteket. Givetvis är det fritt fram att låna boken, så om du tycker att boken verkar intressant är du (som alltid) varmt välkommen in till oss för att låna. Glöm inte att många av våra böcker även finns som e-böcker via Elib.

Text: Lena Holmberg
Bilder: Katharina Nordling, Lena Holmberg och Tandis Talay.

Tidskrifter biblioteket har som du inte trodde fanns…

Det finns vetenskapliga tidskrifter om precis allt – häng med i denna underhållande genomgång där bibliotekarien Sara plockar fram exempel på tidskrifter som verkar högst osannolika, men som faktiskt existerar.

Till en början, lite seriös information: Biblioteket prenumererar, som du säkert vet, på en stor mängd tidskrifter som du som är student eller anställd på Högskolan i Borås har tillgång till. Ett fåtal finns i tryckt pappersformat, främst magasin och svenska branschtidskrifter. 340 stycken sådana har du möjlighet att läsa hos oss eller kopiera ur. Men det är ju inte så många tänker du kanske? Nej, för den stora delen av våra tidskrifter är tillgängliga elektroniskt. Drygt 53 000 närmare bestämt, tidskrifter som du kan läsa via webben om du går via bibliotekets söktjänster och loggar in med användarnamn och lösenord.

Om du vill ha hjälp med att hålla ordning på intressanta tidskrifter och artiklar, varför inte prova vår tidskriftstjänst Browzine?

Men nu kommer några tips på spännande vetenskapliga tidskrifter som du kanske inte visste fanns:

En tidskrift på ämnet nanoteknik kan kort och gott heta: Small. Är du mer intresserad av metoder inom området kan du kolla upp systertidskriften Small methods som trots sitt kortfattade namn bland annat rymmer artiklar om:

“Structural characterization methods: X-ray, electron diffraction, SEM, TEM, Chemical characterization: EDX, EELS, Tomographic methods (X-ray, Electron microscopy, atom-probe), Surface analysis: Auger, XPS, RBS, SIMS, Electrical properties: measurement of conductivity and mobility, photocurrent, Optical techniques: micro/macro photoluminescence, photoluminescence excitation spectroscopy, Raman spectroscopy, Scanning probe techniques: AFM, STM, MFM, SNOM, Mechanical and thermal properties: Elastic resonance, speed of sound, Dilatometry, DSC, fracture energy, Laser flash, steady state conductivity, Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (EDX), Wavelength Dispersive X-ray spectroscopy (WDX), X-Ray Diffraction (XRD), Mass spectrometry, Secondary Ion Mass Spectrometry (SIMS), Electron Energy Loss Spectroscopy (EELS), Auger electron spectroscopy, X-ray photoelectron spectroscopy (XPS), Ultraviolet-visible spectroscopy (UV-vis), thermoluminescence (TL), photoluminescence (PL), Optical Miscroscope, Scanning Electron Microscope (SEM), Transmission Electron Microscope (TEM), Field Ion Microscope (FIM), Scanning Tunneling Microscope (STM), Atomic Force Microscope (AFM), X-ray diffraction (XRD), Organic chemistry, Polymer chemistry…”

Basin Research handlar tråkigt(?) nog inte om handfat som man kan tro utan om geologi. Wikipedia berättar att: A geological basin is a large low-lying area. It is often below sea level. Geological basins are one of the two most common places inland which collect sediment (the other is lakes).

Cereal Chemistry, handlar väl inte om frukostflingor va? Eller… vänta, jo det GÖR den. Eller kanske inte riktigt, men den behandlar åtminstone området Food science, mer specifikt Grain science.

Complexity är en lite kryptisk tidskriftstitel, och när man läst beskrivningen: Complexity is a peer-reviewed, Open Access journal that reports important advances in the scientific study of complex systems. Complex systems are characterized by interactions between their components that produce new information — present in neither the initial nor boundary conditions — which limit their predictability. …blir det kanske ändå inte så mycket klarare för en lekman inom området

Krig, våld, jämmer och elände kanske många tycker att de får nog av via nyhetsmedia. Men vill man ha en vetenskaplig vinkel på katastrofer av olika slag kan man fördjupa sig i tidskriften Disasters. Här får du tillgång till …high-quality research and practice concerning natural catastrophes, anthropogenic disasters, complex political emergencies and protracted crises around the world.

Därifrån går vi vidare till något godare, nämligen Flavour and Fragrance Journal. Mer specifikt är detta en kemitidskrift med publikationer om All natural or synthetic products eliciting or influencing a sensory stimulus related to gustation or olfaction are eligible for publication in the Journal. Eligible as well are the techniques related to their preparation, characterization and safety. This notably involves analytical and sensory analysis, physical chemistry, modeling, microbiology – antimicrobial properties, biology, chemosensory perception and legislation.

Det finns en vetenskaplig tidskrift för alla – även för den som ägnar sig åt forskning om trottoarer. Välkommen till International Journal of Pavement Research and Technology. Här kan du läsa allt om olika beläggningsmetoder, material och underhåll av vägbanor av olika slag.

Härnäst kommer en tidskrift som låter ganska mycket som en maffig science fiction-film direkt från Hollywood: Physics of the Dark Universe. Se den på bio redan idag, jag menar läs den via biblioteket.

En del tidskrifter låter en smula mer vetenskapliga än andra. Men även alternativmedicinska metoder och preparat tjänar väl på att granskas enligt konstens alla regler? Journal of Ginseng Research gör just det.

Objektiv (?) forskning om subjektivitet? Ni tappade mig där Subjectivity.

En tidskrift som kan verka omåttligt smal är Zebrafish , men den är mindre för akvarieentusiester än för de som utför djurförsök inom medicin. Denna sida från Århus Universititet förklarar varför Zebrafiskar är så populära som försöksdjur. 

The downside review är inte som man skulle kunna få för sig att tro en tidskrift som studerar Murphys lag utan istället …a wide range of topics, including monastic history, theology, philosophy, Scripture studies and spirituality. It offers a distinctively monastic perspective on the Church’s Faith and Tradition, and hopes thereby to enrich the influence of Catholic intellectual life on the culture of our day.

Hoppas att du som läst ända hit tyckte att detta var i alla fall en aning roligt. Själv har jag roat mig kungligt.

Vill du veta vilka tidskrifter biblioteket har inom just ditt intresseområde? Fråga oss gärna!

Text: Sara Hellberg
Bilder: Mostphotos och Unsplash

Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Inläst litteratur

Vad är inläst litteratur och hur kan du få tillgång till det?

Är du student på Högskolan i Borås och har en läsnedsättning på grund av ett funktionshinder, har du rätt till talböcker producerade av MTM (myndigheten för tillgängliga medier).

Vad är läsnedsättning undrar du kanske? En läsnedsättning innebär att du har svårt att läsa tryckt text. Som läsnedsättning räknas till exempel läs- och skrivsvårigheter, synskada, rörelsehinder, hörselskada, autism, adhd och tillfällig läsnedsättning.

Om man har annat modersmål än svenska och har läsnedsättning på sitt eget språk får man låna talböcker på svenska eller andra språk. Dock får man tänka på att om man inte har svenska som modersmål, då räknas det inte som läsnedsättning.

Staten ansvarar alltså för produktionen av talböcker, enligt §17 i upphovsrättslagen, men det är biblioteken som är låneförmedlare till personer med läsnedsättning.
Detta innebär att du som student tar kontakt med oss på högskolebiblioteket om du anser att du är i behov av talböcker enligt de kriterier som nämns här ovan.

Här på Högskolan i Borås har vi två bibliotekarier som jobbar med Legimus och inläst litteratur. Karin Ekström och Lena Svenson.  Kontakta dem för ett möte via telefon eller mail.

För att hitta de titlar som finns inlästa, söker du i databasen Legimus. Finns inte kursboken som du söker, behöver boken beställas via oss på biblioteket för nyproduktion. Det gäller att kontakta biblioteket i god tid då det kan ta 6-12 veckor att få en bok inläst.

Läs gärna mer om inläst litteratur på vår webb

Text: Karin Ekström, Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Sidnumrering i Word

På Högskolans datorer finns Microsoft Word installerat och för dig som just nu sitter och sliter ditt hår för att få till sidnumreringen i just Word så lugn, det finns hjälp att få! Högskolan i Kristianstad har en kort film som visar steg för steg hur du ska gå tillväga.

Vill du t.ex. inte att uppsatsen ska börja på sida 1 eller ens ha någon sidnumrering på bilagorna? Kolla in Sara Hellbergs manual på bibliotekets webb så får du snabbt reda på hur du gör för att få till det.

Självklart får du komma och fråga oss i informationspunkten men det är  ganska smidigt att följa någon av dessa guider. Lycka till!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hej Karin Ekström!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du lära känna Karin som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Jag tillhör funktionen media och köper in material inom BDI-området, informatik och skönlitteratur. Arbetar också med fjärrlån, lite katalogisering, bokvård och träffar studenter i behov av läs-och skrivstöd, dvs talböcker. Givetvis står jag pass i informationspunkten också. Jag trivs väldigt bra med det jag gör och tycker det är en utmaning i att hitta sådant som studenter/forskare frågar efter. Att belägga och lokalisera är så spännande. Jag har tagit fasta på det som en gästföreläsare sa på BHS en gång: Lär er att läsa referenser! Det kan tyckas så självklart, men jag har haft glädje av den uppmaningen. Har stött på många vilsna studenter som är osäkra på vad det är för publikationer de söker.

Hur länge har du jobbat här?

Länge. Det har hänt så mycket inom yrket så det känns nästan som olika arbeten. Även om datoriseringen var i full gång när jag började, har jag ändå hanterat en tryckt kortkatalog, skrivit fjärrlånebeställningar på skrivmaskin och lånat ut böcker via Detroitsystemet. Jag är lite glad åt att ha den erfarenheten faktiskt. Hoppas dock att jag inte behöver byta fler bibliotekssystem. Vi hade Voyager i 16 år och håller Alma lika länge, då har jag hunnit att gå i pension för länge sedan.

Vad gör du när du inte är på jobbet?

Min fritid brukar bestå av en del träning typ Friskis&Svettis. Nu hoppas jag på en fin vinter för jag älskar att åka längdskidor och Borås har gott om ställen att åka på. Sjunger i Carolikyrkans kör sedan ett antal år tillbaka och nu har vi en rolig tid framför oss med advent-och julsånger. Ägnar också så mycket tid åt vår kolonilott och driva upp egna sommarblommor har blivit lite av en sport.

Har du något boktips du vill dela med dig av?

Ja, jag vill gärna tipsa om allt som Vibeke Olsson har skrivit. Den senaste serien handlar om sågverksflickan Bricken på Svartvik i slutet av 1800-talet. Vibeke Olsson levandegör verkligen ett stycke svensk arbetarhistoria på ett förtjänstfullt sätt. Hon har även skrivit romaner om andra världskriget, om romarriket och biografier.
Berättelsen om hennes syster Elisabeth, en framgångsrik sportjournalist, är väldigt gripande. Hon skildrar systerns smygande alkoholism och misär på ett varligt sätt. Ingen märker något till en början och när det slutligen har gått för långt, finns inte samhället där och stöttar, varken Elisabeth eller hennes närmaste. En skarp kritik av dagens samhälle och sociala nedrustning som engagerar.

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?

När jag gick ut BHS 1991 bodde jag i Göteborg och det fanns inte många jobba att söka där. Då kom det ett vikariat på högskolans bibliotek som jag sökte och fick. Efter något år fick jag fast tjänst och på den vägen är det.
Efter ett tag tyckte jag det var nog med pendlande, så jag flyttade hit år 2000. Nu kan jag cykla till jobbet och kan göra så nästan hela året. Med dubbdäck och varma vantar, klarar man vintern också.

Text: Karin Ekström och Lena Wadell

Foto: Lena Wadell

 

Söktjänsterna kan hjälpa dig på vägen med referenserna

Att skriva referenser kan emellanåt vara lite svårt och lurigt, men genom att ta hjälp av söktjänsterna för att skapa en grund för själva referensen kan det blir lite lättare – här visar vi hur du kan använda Primo och Libris för att skapa referenser.

Primo – www.hb.se/biblioteket
Bibliotekets nya multisöktjänst, här hittar du referenser till våra tryckta böcker samt till e-böcker och artiklar.

Så här skapar du referenser i Primo (Video 1:46 min)

Libris – libris.kb.se
Sveriges nationella bibliotekskatalog. Här hittar du böcker, avhandlingar, rapporter med mera som finns på svenska bibliotek.

Så här skapar du referenser i Libris (Video 0:41 min)

Komplettering krävs
Observera att utseende och innehåll kan variera mellan olika söktjänster – avsluta därför alltid med att se till att alla referenser i din källförteckning har ett enhetligt utseende och följer den referensstil du valt. Särskilt svenska artikelreferenser blir ibland felaktiga och behöver justeras. Använd Harvardguiden på bibliotekets webbplats eller i pdf-format och se exempel nedan på hur det ska se ut:

Referens till bok:
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin. 11. uppl., Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Referens till artikel:
Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ‘doing’ prehospital emergency care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), ss. 266-273.

Text: Sara Hellberg
Bild: JESHOOTS.COM, Unsplash