Så funkar det: Söka böcker i Primo

Att söka i Primo är på det stora hela väldigt likt att söka i vårt föregående söksystem Summon, men några saker är annorlunda – här får du en genomgång i hur du använder Primo för att hitta böcker! Du använder sökrutan på bibliotekets startsida som vanligt.

  • Sök med citattecken för exakt titel ”Business research methods” eller trunkera genom att byta ut ändelsen på ordet till * när du vill täcka in olika ändelser på ditt sökord, t.ex. forskningsmetod* (= forskningsmetod, forskningsmetoder, forskningsmetodik, forskningsmetodikens etc.).

  • I Primo hittar du såväl böcker som artiklar och andra typer av material, du kan avgränsa till att enbart visa exempelvis böcker med fasetten Resurstyp.

  • Primo grupperar olika upplagor och versioner av en och samma bok, klicka på titeln för att se dem alla och välja vilken du vill ha.

  • Finns det bara en tryckt och en elektronisk version syns alternativen direkt i träfflistan såhär:

  • Klickar du på en elektronisk bok kommer du vidare så att du kan läsa och/eller ladda ned boken.
  • Klickar du på en tryckt bok får du information om antal exemplar, hyllplacering, om boken är utlånad eller inte och du kan även reservera den om den är utlånad.

  • För att enbart visa bibliotekets tryckta böcker kan du välja ”The Library” under Bibliotek.
  • För att enbart se tryckta böcker som EJ är utlånade i detta nu kan du välja “Tryckta resurser” under Tillgänglighet.

  • Genom att klicka på häftstiftet/kartnålen kan du spara boken i en lista på ditt konto om du vill ha kvar den till ett senare tillfälle. För att komma åt dina sparade titlar klickar du på den stora nålen uppe i högra hörnet i den rosa listen.

  • Via menyn som kommer upp när du klickar på ikonen med de tre punkterna brevid en titel i träfflistan kan du också skapa referenser och länkar till materialet i Primo eller maila länken till dig själv.

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor om hur det fungerar!

Text: Sara Hellberg

Så funkar det: Automatiska omlån

Fredagen den 31 mars inför biblioteket nya låneregler, en del av dessa är automatiska omlån, här får du en kort genomgång av hur det där med automatiska omlån fungerar.

Ett automatiskt omlån är helt enkelt ett omlån som görs av systemet utan att någon behöver göra något alls (vare sig du som låntagare eller någon personal på biblioteket). Men systemet kan bara göra de där automatiska omlånen om ingen annan reserverat boken. Om boken är reserverad av en annan låntagare så kommer lånet inte att förlängas, utan du förväntas lämna tillbaks boken på utsatt tid.

Om man tittar på hur det går till rent praktiskt så fungerar det såhär:

Du lånar en bok på biblioteket och får då en återlämningstid 7 eller 21 dagar framåt i tiden (beroende på om det är en kursbok eller en annan bok). När det är två dagar kvar av lånetiden gör systemet en koll för att se om boken går att låna om. Då kan följande händelser ske:

  1. Ingen har reserverat boken – boken lånas om och du får en ny återlämningsdag 7 eller 21 dagar framåt i tiden (samma antal dagar som vid det första lånet).
  2. Någon annan har reserverat boken – du får ett e-postmeddelande om att boken inte kan lånas om – din ursprungliga lånetid kvarstår.

Om det blir händelse 1 som inträffar kommer hela proceduren upprepas igen när den nya lånetiden är på väg att gå ut.

I praktiken innebär detta att du kan behålla boken du lånat till dess att du får ett e-postmeddelande från oss att det är dags att lämna tillbaks den. Men för att kunna jobba på detta sätt kräver ju såklart att du har koll på din e-postadress, för i slutändan är det du som är ansvarig för att boken återlämnas i rätt tid.

Text & bild: Katharina Nordling

Effektiv databas för tidningsartiklar

Känner du till databasen Retriever Research eller som den också kallas Mediearkivet?

Det är en mycket effektiv databas för dagstidnings- och branchtidningsartiklar. Du kanske brukar googla när du söker din information om företag och personer men nu skall jag visa hur du får bättre information genom att använda vår betaldatabas Retriever Research i fortsättningen.

Mediearkivet är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress. I Mediearkivet kan du söka artiklar i fulltext på ett och samma ställe från alla stora dagstidningar, landsortstidningar och hundratals tidskrifter. Dessutom finns tillgång till ytterligare mediekanaler som kompletterar det tryckta materialet: svenskt webbarkiv, bloggar och TV/radio.Där finns artiklar från 1987.

Du kommer in genom att gå via vår hemsida – databaser – A-Ö -Under M hittar du Mediearkivet

En fritextsökning på frasen ”Volvo bussar” ger som du ser här drygt nio tusen träffar. På vänstersidan kan du sedan avgränsa på årtal och källor

Du kan gå in under avancerad sök för att få ner träffarna där ditt sökbegrepp finns i rubrik och ingress, vilket kan förbättra dina sökträffar betydligt.

När du befinner dig på skolan kan du dessutom använda dig av funktionen Analysera din sökning längst ner till höger. Kan vara lite kul…

Du kan också avgränsa din sökning genom att klicka på Namn i träffar. De namnen du klickar på läggs till din sökning och det blir altså en AND sökning som synes i sökrutan och du begränsar nu din sökning till att innehålla de namnen du klickat på.

När du sedan hittat ett antal intressanta artiklar kan du lätt spara ner dem genom att kryssa i de du valt och spara i ett pdf-dokument som du sedan kan skicka, skriva ut eller bara läsa.

För mer tips och information kan du gå in till höger under Högskolan i Borås/BIBSAM, klicka på hjälp och där finns en användarmanual där det finns massor av tips.

 

Text & Bild:  Lena Wadell

Hej Kristoffer Karlsson

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Kristoffer  som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag arbetar främst med publikationer i DiVA och stöd till forskare. Jag kommer i framtiden också arbeta mer med forskningsdata och hjälp med informationssökning.

Vad gjorde du innan du började här?
Efter att ha läst till bibliotekarie vid högskolan i Borås, arbetade jag på Chalmers bibliotek i ungefär ett och ett halvt år.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Norwegian Wood av Haruki Murakami är bland det bästa jag läst. Den borde alla läsa. Den engelska översättningen, inte den svenska.

Ett annat tips är serien The Expanse av James S A Corey. Första boken heter Leviathan Wakes. Den finns nu också som TV-serie på SyFy. Bästa sciencefiction-serien sedan Battlestar Galactica och Firefly!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag längtade hem. Jag har varit aktiv på Högskolan i Borås mellan 2009 och 2015 som student och i studentkåren, och jag trivs väldigt bra här. Att få jobb på högskolebiblioteket var som att komma hem igen. Dessutom verkade ju arbetsuppgifterna väldigt kul!

Vad är du mest nyfiken på inom bibliotekarierollen alt utveckling?
Jag är väldigt nyfiken på att se hur bibliotekariens roll kommer utvecklas nu när vi har problemet med “alternativa fakta”. Källkritik är viktigare än någonsin, och det är något som bibliotekarier är proffs på. Jag vill se bibliotekarier som tar plats i media och pratar om källkritik och vikten av att vara skeptisk.

Frågor och Bild: Tandis Talay

Tips för att bättra på språket i dina studieuppgifter

När man sitter och skriver på sina inlämningsuppgifter, oavsett det är slutuppsatsen, en rapport eller en hemtenta så är språket centralt. Genom att se till att svenskan du använder är korrekt så ger du läsaren en bättre upplevelse och fokus hamnar på vad du skriver, och inte på hur du skriver.

Känner man sig osäker när man skriver finns det hjälpmedel att ta till. En bok som är väldigt bra i dessa sammanhang är Svenska skrivregler som är utgiven av Språkrådet. Det är en handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver på svenska. I boken får du svar på alla frågor du kan tänkas ha om olika skiljetecken, hur man skriver sammansatta ord, hur man avstavar ord och mycket annat. Boken finns både i tryckt och elektroniskt format på biblioteket.

Några andra böcker värda att nämnas i detta sammanhang är:

Vill du diskutera språkliga frågor i dina studieuppgifter rekommenderas Språkverkstaden som har öppet tre gånger i veckan. Där finns Johanna tillgänglig och kan stötta dig i din hantering av såväl svenska som engelska språket.

Se till att dina briljanta teser och resultat inte kommer i skymundan av ditt språk – lägg lite möda på språket!

Text & bild: Katharina Nordling

Vem är ERIC? Vi tittar in i en pedagogikdatabas.

ERIC (Educational Resources Information Center) är en av världens mest använda och största databas inom undervisning och pedagogik. ERIC innehåller mer än 1,5 miljoner referenser från tidskrifter, rapporter, avhandlingar böcker mm.

Den har funnits sedan 1966 och sponsras av U.S. Department of Education’s Office of Educational Research and Improvement och administreras av National Library of Education (NLE).

Har du kommit en bit in på någon av våra lärarutbildningar har du troligen redan kikat på den – om inte är det ett gyllene tillfälle att lära känna denna databas lite bättre nu.

ERIC har som de flesta andra databaser ett enkelt/Basic Search och ett avancerat/Advanced Search sökfält:

Advanced Search

Väljer du Advanced Search ger databasen dig en hel del hjälp i din sökning. Du kan t.ex. klicka i Peer reviewed för vetenskapligt granskat material eller välja i vilket sökfält du vill att databasen ska söka.

More Search Options

Nederst på sidan för Advanced Search hittar du More Search Options där du bland annat kan välja vilken typ av dokument du är ute efter (journal article, report, book chapter etc). Här hittar du även avgränsningarna för Education level och Target audience.

Under Education level kan du tala om för databasen vilken nivå av utbildning du vill söka information om. Rulla ner med rullisten till höger. Letar du t.ex. efter artiklar som berör förskolans år kan du klicka i Preschool education och filtrerar då bort material som handlar om andra skolår.

Likadant är det med Target audience – här talar du om för databasen vilken grupp du vill att materialet ska vara riktat till, t.ex. lärare, föräldrar eller beslutsfattare.

Thesaurus

I det avancerade läget hittar du även ingången till Thesaurus, dvs. den ”bank av ämnesord” som ERIC använder för att beskriva det material som finns i databasen.

Via Thesaurus kan du få tips på andra ämnesord som kan användas för samma företeelse, mer specifika termer, bredare termer etc. Om vi t.ex. söker på ordet gender ger Thesaurus  tillbaka följande lista med ord:

Här får vi en förteckning över de ämnesord som används i databasen och som innehåller ordet Gender. Använder du Thesaurus kan du också få tips på ämnesord som du kanske inte skulle kommit på själv. Du klickar i det eller de ord du vill använda i din sökning och klickar längst ned på sidan på Add to Search. Sökningen hamnar nu i sökrutan under Advanced Search. Sedan är det bara att klicka på Search för att göra sökningen.

Klickar du på själva ämnesordet får du en vidare förklaring om det finns en bredare eller smalare term. I det här fallet är den bredare termen för Gender Bias – Social Bias.

Om du klickar på den lilla ”mappen” bredvid något av ämnesorden så får du dels en förklaring om det finns något liknande ord som ersättes av eller ersätter ditt sökord,  samt andra relaterade termer.

Rutan Explode betyder att även underordnade ord i ämnesordshierarkin inkluderas i sökningen och ger fler träffar. Det kan vara bra att markera denna ruta så att du inte går miste om relevanta träffar!

Träfflistan

När du har hittat en artikel som du tycker verkar bra kan du se, dels vilka andra källor som författaren till artikeln använt sig av för att skriva sin text, men du kan också se vilka andra förtattare som i  sin tur refererar till ”din artikel”. Under References ser du alltså material som publicerats innan din artikel kom ut, och under Cited by hittar du material som publicerats efter att din artikel publicerats. Att titta vidare på en artikel på detta vis kan ofta leda till andra användbara källor inom samma ämne.

Ett annat tips när du hittat en artikel som du tycker verkar bra, är att klicka in på den och se vilka andra ämnesord som använts för att beskriva innehållet. Här hittar man ofta nya ämnesord som man kanske inte kommit på själv. Alla ämnesord är klickbara så klickar du på ordet så läggs det till i din sökning.

ERICs ”shoppingtips”

När du hittat en artikel du gillar så finns det till höger på sidan tips på Related Items – andra liknade artiklar inom samma ämne. Lite som när du webbshoppar och får tips som ”andra kunder köpte även denna” eller ”gillar du denna kanske du gillar denna” 🙂

Ett extra tips på vägen!

Begränsningen Peer Reviewed och källtypen (Source type) Scholarly Journals är inte synonyma i ERIC. Scholarly Journals är akademiska tidskrifter men alla är inte Peer reviewed-tidskrifter, d.v.s. tidskrifter där artiklarna blivit granskade och bedömda innan de publicerats. Det kan därför vara bra att dubbelkolla så att Peer reviewed verkligen är i bockat när du söker.

Vill du veta mer om ERIC titta på http://proquest.libguides.com/eric

Andra källor om pedagogik och utbildningsfrågor

Biblioteket abonnerar på totalt ca 105 databaser varav ca 20 stycken är inom pedagogik och angränsade ämnen så som sociologi eller psykologi.

Andra databaser inom just pedagogik som kan vara roliga att titta lite närmare på är:

  • A+Education är en fulltextdatabas inom utbildning och pedagogik med material i huvudsak från Australien och Nya Zeeland – men innehåller en hel del som berör Sverige. Totalt innehåller databasen ca 50 000 artiklar i fulltext.
  • Teacher Reference center som innehåller 260 publikationer inom utbildningsområdet.
  • Nordic Base of Early Childhood Education som inehåller en unik samling av kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg.

Ett avslutande tips för dig som är intresserad av pedagogik, undervisning och närliggande ämnen är att titta in i Ämnesguiden för Lärarutbildningarna – där har vi samlat massor av användbara tips.

Text: Christel Olsson

10 funktioner i databasen CINAHL som du (kanske) inte kände till

 

CINAHL är en välkänd källa till vetenskapliga publikationer för forskare och studenter inom omvårdnadsområdet. Om du studerar till sjuksköterska, barnmorska eller specialistsjuksköterska av något slag är det högst troligt att du redan stiftat bekantskap med denna databas. I annat fall kan du börja med att kika på denna film för att få en introduktion till hur du söker: http://screencast-o-matic.com/watch/cojF25fAOa

För dig som redan är bekant med CINAHL kommer här tips på några avancerade funktioner du kan använda för att göra väl fungerande sökningar och hitta relevant material.

1. Citeringar

Om du hittat en relevant artikel och ser följande information ”Times Cited in this Database” med en siffra inom parentes så betyder nedanstående exempel att det finns två stycken artiklar i CINAHL som har refererat till artikeln. Detta kan leda dig till nyare material inom samma ämne. Värt att klicka på länken alltså. För mer avancerade citeringsanalyser rekommenderar vi databaserna Web of Science och SCOPUS.

2. Ämnesord – CINAHL Headings

CINAHL Headings är en lista med kontrollerade ämnesord som används för att kategorisera och beskriva innehållet i artiklarna i databasen. Här kan du hitta de bästa begreppen för din sökning. Ämnesordlistor är också bra för att få definitioner av begrepp och hitta bredare och smalare sökord. Punkt 3-9 är exempel på sökningar man kan göra med hjälp av att använda CINAHL Headings.

En sökning på (MH “Anesthesia”) ger 5476 artiklar

3. Explode 

I  CINAHL kan det ofta vara en bra idé att expandera ämnesordet till att även söka på eventuella smalare begrepp. Alltså i detta fall även på artiklar som handlar om någon specifik typ av anestesi. Detta görs genom att bocka i rutan ”explode”, då söker du samtidigt på artiklar som handlar om något av de underliggande begreppen:
= (MH “Anesthesia+”) 18 675 artiklar

Denna sökning hittar artiklar som har det bredare ämnesordet anesthesia eller något av de underliggande t.ex. dental anesthesia eller anesthetic hypnosis.

Ett alternativ är annars att välja ett eller några av de smalare begreppen för att göra en mer specifik sökning.

4. Huvudtema – Major Subject

I CINAHL tilldelas artiklarna ämnesord i två nivåer: Major och Minor subjects. Ämnesordet blir Major subject om det är artikelns huvudfokus men om den bara handlar om ämnet i mindre utsträckning kan ämnesordet istället läggas som ett Minor subject. Du ser vilka ord som är minor och major på en artikel om du klickar dig in i den utökade posten:

Under Minor subjects hamnar också ämnesord som beskriver forskningsstudien: metod, teori, population, åldersgrupp, geografiskt område med mera.

Vill du att ditt ämnesord skall vara huvudtema gör du såhär i CINAHL Headings:
= (MM “Anesthesia”) 3472 artiklar

5. Aspektord – Subheadings

Du kan faktiskt vara ännu mer specifik och välja ut speciella fokus för ditt ämnesord med hjälp av så kallade aspektord. Aspektorden är olika för olika ämnesord beroende på vilka som är användbara. Ämnesordet ”Anesthesia” har exempelvis följande val. Du kan välja en eller flera. I exemplet nedan har jag valt Explode på Anesthesia, därav +, och sorterat ut artiklar med antingen fokus på etiska aspekter, omvårdnad eller psykosociala faktorer.


= (MH “Anesthesia+/NU/PF/EI”) 236 artiklar

6. Söka fram artiklar som handlar om en specifik metod

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis research – research methodology – study design – qualitative studies – phenomenological research. För att hitta metodologiska artiklar så söker du sedan på metoden med major concept ikryssat!


= (MM “Phenomenological Research”) 268 artiklar

7. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik metod

Det går också – men då är ordet ett Minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik metod får du göra såhär; sök fram ämnesordet för metoden. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Phenomenological Research) 10307 artiklar

8. Söka fram artiklar som handlar om en specifik vårdteori

Gå in via CINAHL Headings och välj exempelvis Theory – nursing theory – nursing models theoretical – Orem Self-Care Model. För att hitta artiklar som handlar om teorin så söker du sedan med major concept ikryssat!
= (MM “Orem Self-Care Model”) 314 artiklar

9. Söka fram artiklar som använt sig av en specifik vårdteori

Det går också – men då är ordet ett minor subject. En vanlig ämnesordssökning hittar båda delarna. Vill du sortera ut bara de artiklar som använt en specifik teori får du göra såhär; sök fram ämnesordet för teorin. Kopiera det och klistra in i sökrutan – välj sedan att söka efter ordet i fältet ”DH Exact minor subject heading”:=  (DH Orem Self-Care Model)  901 artiklar

10. Precisera hur långt ifrån varandra dina sökord får vara = närhetssökning (proximity searching)

Du kan ange hur nära varandra dina sökord skall finnas i texten med hjälp av operatorn N (near). En sökning på (helicopter N5 transport) resulterar i artiklar där det är max 5 ord mellan sökorden, oavsett vilket sökord som kommer först.

Om du vill att helicopter ska stå före transport i texten kan du använda operatorn W (within) istället, då måste sökorden förekomma i den ordning du skrivit dem, t.ex. (helicopter W5 transport).

Båda sökningarna hittar formuleringar som dessa:
“Inter-Facility Helicopter Transport”
“Helicopter interfacility transport”
“Helicopter offshore transport”

Men bara (helicopter N5 transport) hittar material där orden kan komma i en annan ordning som:
“Transport by helicopter”

Besök gärna bibliotekets ämnesguide inom vård för fler tips om informationssökning inom ämnet.

Text & bild: Sara Hellberg