Skriv din uppsats utan att plagiera!

Det här med att skriva uppsats kan uppfattas som svårt på många olika sätt, ett av dem kan handla om att formulera sig på ett unikt sätt, det vill säga att inte plagiera någon annans arbete. På högskolans webb finns en bra antiplagieringsguide där du får bra insikt i vad du ska tänka på för att inte, avsiktligt eller oavsiktligt, plagiera. Där finns även information om vad som händer om det uppdagas att man plagierat någon annan i sin uppsats.

I dessa frågor blir referenserna i uppsatsen extra viktiga, genom att referera visar du vad som är dina egna slutsatser, och vilken information du hämtat från andra källor. Här kan du se en kort film på temat, där bibliotekarie Eli Bytoft Nyaas pratar på temat referenser och plagiering.

Lycka till med ditt skrivande!

Text: Katharina Nordling

Bild: Mostphotos

Glad påsk!

På långfredagen tar biblioteket påskledighet och öppnar åter tisdagen den 3 april, se våra ändrade öppettider här . Som vanligt kommer du åt allting på vår webbsida under tiden. Du kan söka i databaser, tidskrifter, läsa e-böcker och artiklar, reservera böcker, gå igenom våra ämnesguider och mycket mycket mer.

Har du vägarna förbi idag på skärtorsdagen? låna gärna med dig en gul bok hem i påsk, du hittar dem på läslusthyllan i bibliotekets entré. I Norge har man sedan länge en tradition att lansera och läsa deckare och kriminalromaner över påsk, s.k. påskekrim. Det var från början ett aprilskämt som tog fart och blev en tradition. I Sverige har vi redan en ganska stark deckartradition överlag så påskekrim har inte blivit riktigt samma succé här. Men det är ju härligt att läsa något underhållande när man är ledig, så passa på att låna en bok eller två!

Glad påsk önskar vi på biblioteket!

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Sök artiklar ur en specifik tidskrift i Primo

I söktjänsten Primo kan du söka i det mesta av bibliotekets samlingar av tryckt och elektroniskt material. Primo erbjuder flera möjligheter att avgränsa sökningar. Sökrutan för Primo hittar du på bibliotekets startsida.

Söka artiklar i en viss tidskrift

I Primo är det möjligt att med hjälp av fasetterna avgränsa en sökning mot en specifik tidskrift och söka efter artiklar publicerade i den valda tidskriften.

Så här gör du:

  • Börja med att söka på tidskriftens titel
  • I menyn för fasetter väljer du din tidskrift i fasetten Tidskriftstitel
  • Efter det låser du avgränsningen till den aktuella tidskriften i fasetten Aktiva filter genom att klicka på hänglåset
  • Därefter kan du ange de termer du önskar söka på i sökrutan

Som du ser i träfflistan sker nu sökningen bara i den tidskrift du valt att söka i. Om du vill söka bredare klickar du på Återställ filter för att ta bort tidigare inställningar.

Så här ser stegen ut i Primo:

1. Sök på en tidskrifts titel.

2. I fasetten Tidskriftstitel avgränsar du till den aktuella tidskriften. 3. I fasetten Aktiva filter låser du avgränsningen till tidskriften genom att klicka på hänglåset.

4. Ange de termer du önskar söka på i den aktuella tidskriften.

Text och bild: Klaz Arvidson

Vi lär ut bibliometri i Rwanda

För tillfället befinner sig två av bibliotekets medarbetare i Rwanda där de håller en kurs i bibliometri för bibliotekarier vid University of Rwanda – här får du ta del av några av deras upplevelser.

Under veckan som gått har vi, Kristoffer och Katharina, varit på plats i staden Huye (tidigare kallad Butare) i Rwanda. Huye är Rwandas andra eller tredje största stad (det råder lite delade meningar om det), där centrum består av en huvudgata och någon tvärgata.

Våra dagar har spenderats på University of Rwandas medicinska campus. Där i en datasal har vi haft en kurs i bibliometri för 17 bibliotekarier från University of Rwanda (UR). Bibliometri handlar, enkelt uttryckt, om olika statistiska metoder som kan användas för att undersöka publikationer, och det används i stor utsträckning för att analysera forskningspublikationer så som artiklar, tidskrifter, rapporter osv. Anledningen till att vi är just i Rwanda och gör detta är det SIDA-projekt som flera svenska universitet ingår i ihop med UR. Bibliotekshögskolan i Borås deltar i projektet och jobbar speciellt med att stötta biblioteksutvecklingen vid universitetsbiblioteket, och har varit nere flera gånger tidigare. Bland annat har Ola Pilerot varit här och hållit i kurser tidigare, något vi sedan pratat med honom om i ett av våra LoungeTalks, som man kan se på webben.

Vid ett tillfälle fick vi även en chans att besöka huvudbiblioteket på campus här i Huye (det finns campus utspridda över hela landet). Biblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad, byggd i slutet av 1960-talet. En sak som vi först uppfattade som lite udda, var att flertalet fönster består av lösa glasskivor, så det går aldrig att få det helt tätt. Sedan insåg vi dock att det ju inte är så konstigt, här blir ju aldrig kallt. Byggnaden är ju anpassad till klimatet i Rwanda såklart.

Det var väldigt roligt att få komma och se en av biblioteksfilialerna på UR, och höra om vilka utmaningar de står inför. De ska införa ett nytt bibliotekssystem (systemet som håller ordning på alla böcker, tidskrifter, e-resurser o.s.v), något som vi i Borås alldeles nyligen har genomfört, så vi vet vilken utmaning det kan vara. För tillfället har de inget bibliotekssystem alls, utan jobbar med pappersformulär när de lånar ut böcker. Systemet de hade försvann i höstas, och i väntan på det nya systemet (som troligtvis ligger minst ett år bort i tiden) är de utan system.

Så vad är våra intryck av Rwanda i stort? Väldigt positiva. Vädret är fantastiskt (även om vi är här precis i början på regnperioden, så särskilt mycket sol har vi inte haft, inte så mycket regn heller dock). Men lite molniga dagar med precis lagom temperatur. En skön omväxling från vintern vi förstår fortfarande härskar hemma i Borås. Bibliotekarierna, och övriga människor, vi träffat här nere har varit väldigt trevliga och vänliga. Maten, och speciellt frukten, är god. Att varje morgon få äta alldeles lagom mogen färsk passionsfrukt och avokados som alltid är perfekt mogna (inte som hemma i Sverige med det avokadolotteri som råder där) är fint. Dessutom är landet otroligt vackert med all sin kuperade terräng.

Idag är det dags att resa hem, och förutom att komma hem till alla nära och kära hemma, ska det dessutom bli skönt att kunna dricka vatten från kranen, att veta att det finns tillgång till internet hela tiden (så man slipper hålla tummarna att uppkopplingen i datasalen inte går ner just mitt i en övning) och även att det finns ström och vatten hela tiden (den kan också försvinna lite emellanåt). Men vi är så glada att vi åkte hit och fick träffa både våra kollegor här i Rwanda och uppleva en liten del av landet.

Text: Katharina Nordling
Bild: Anna Stockman & Katharina Nordling

Informationssökning tar sin tid.

Informationssökningsprocessen

Att söka information till uppgifter och examensarbeten i skolan kräver en hel del kanske du har märkt, och det beror på att informationssökning är en process. Man brukar illustrera informationssökningsprocessen som ett hjul. Nedanstående bild illustrerar processen och hur det är en ständig rörelse mellan de olika delarna i hjulet.(Illustration: Karolinska Institutets Universitetsbibliotek)

Frågeställning

Informationsprocessen börjar med att man formulerar en frågeställning. Vad är det för information du söker? Vilken aspekt? Är det någon speciell grupp av personer? Kvinnor? Män? Barn och ungdomar?

Sökord

Utifrån frågeställningen börjar man leta efter betydelsebärande ord som du använder när du söker. Ta bort alla onödiga ord och koncentrera dig på substantiven.

Källor

Sedan väljer du var du skall söka. Exempel på en källa kan vara en ämnesdatabas, bibliotekskatalog eller en sökmotor på Internet. Det beror på vad du skall ha för material. Vill du ha böcker i ämnet först kanske? Då börjar du söka antingen i vår lokala bibliotekssöktjänst Primo eller i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Är det däremot vetenskapliga artiklar du är ute efter bör du gå till någon av våra ämnesdatabaser för att få tag på materialet. Du bör då översätta dina sökord till engelska. Du kan också börja att söka i Primo men för att göra specifika sökningar är det bättre att välja en ämnesdatabas inom ämnet. Vilken av ämnesdatabaserna skall du då välja tänker du kanske? I våra ämnesguider under hitta artiklar eller databaser kan du få tips om vilka databaser som lämpar sig bäst inom respektive ämne. Du kan också söka i bibliotekets hela samling.

Sök och Hämta

Efter valet av källa är det dags för själva sökproceduren. Du börjar kanske att söka i fritextrutan. Skriver in ett sökord och sedan smalnar av med ett ord till. Du tittar igenom dina träffar och ser vad du fått. Var det något användbart? Om du har kommit en bit i informationssökningsprocessen kanske du använder dig av lite mer avancerade söktekniker.

Värdera

Nu har du hamnat i sista rutan i hjulet där du värderar din information och så går det runt igen med nya ord som du kanske har hittat bland dina sökningar. Har du väl hittat en artikel som är någorlunda bra så kan du leta efter ämnesord i den som du hittar om du går in i själva posten. Ämnesord brukar finnas som länktext och  heter lite olika i de olika databaserna, men spana efter ord som Subject, Subject headings, Identifier, DE. etc. Dessa ord är kontrollerade till skillnad från författarens nyckelord och finns i hierarkiska ämnesordslistor även kallade Thesaurus. Ämnesordslistor finns i databaserna för att tagga upp artiklarna så du vet att du får allt om ett visst ämne om du söker med hjälp av ämnesorden. Det är inte sällan ämnesorden består av en fras.

Ja som du ser är informationssökning en konst som du lär dig genom övning och glöm inte att den måste få ta sin tid.

Vill du läsa mer om informationsprocessen finns några bra lärobjekt:

Informationsprocessen Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Linnéuniversitetets film om informationsprocessen

Text: Lena Wadell
Foto: Mostphotos, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

“Hur skriver jag det här då?!”

Om du vill ha inspiration när du sitter och skriver akademiska texter kanske Frasbanken är något för dig?

Karoliska institutets bibliotek har tagit fram en Frasbank för metatext på svenska. Då kan man undra vad metatext är? Jo metatext, eller textbindning som det också kan kallas, handlar om den text som syr ihop dina vetenskapliga textavsnitt (resultat, metod, teori osv). Det är alltså den delen av din text som väver ihop allt. I Frasbanken får du exempel och förslag på hur man kan skriva dessa inledande meningar och resonemang.

När det gäller att skriva en sammanfattning ger Frasbanken följande förslag för inledande ord:

  • I denna uppsats har redogjorts för anledningarna till den allmänt spridda användningen av X…
  • Denna uppsats har argumenterat för att X är det bäst lämpade instrumentet för att …
  • I detta arbete har en förklaring presenterats av den centrala betydelsen X har hos/i Y.
  • I denna uppsats har undersökts …

Givetvis är det viktigt att inte bara använda de fraser som exemplifieras med i Frasbanken, målet är ju trots allt att få en sammanhängande och välskriven text, inte att bara lappa ihop olika ”snygga” fraser. Men du kan använda Frasbanken som inspiration när du känner att orden tryter och du inte ser hur du ska komma vidare på ett bra sätt.

Du hittar Frasbanken för metatext här.

Skriver du på engelska kan du istället använda The University of Manchesters Academic Phrasebank.

Text: Katharina Nordling
Foto: Mostphotos

Hej Klaz Arvidson!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder – vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Klaz som svarar på några frågor.

Vad är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag ingår i funktionen Digitala tjänster som arbetar med bibliotekets system och forskarstöd. Jag arbetar huvudsakligen med söktjänsten Primo, stödsystem samt med delar av bibliotekets webbplats. Jag är med i team Kommunikation och team Alma och Primo. Vidare arbetar jag i informationspunkten där jag svarar på frågor och stöttar studenter, personal och andra användare i deras biblioteksanvändning.

Hur länge har du jobbat här?
Oj, det är ganska länge vid det här laget! Vid närmare eftertanke är jag inne på mitt 18:e år på biblioteket. Min första arbetsuppgift då jag började här var att ta ett nytt grepp om bibliotekets webb. Under åren har mina uppgifter varierat något men jag har alltid på något sätt varit delaktig i arbete med webb och system samt kontakter med bibliotekets användare.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
Det roligaste med jobbet är två saker tycker jag – problemlösning och kontakterna med våra studenter och personal. I informationspunkten får man vara beredd på många olika sorters frågor och det är spännande och givande. Under det senaste året har vi implementerat två nya bibliotekssystem, Alma och Primo, vilket har varit stimulerande och utmanande.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Utanför jobbet umgås jag mycket med min familj. Vi har ett gammalt hus som kräver en del underhåll vilket tar mycket av min tid. I övrigt gillar jag att fotografera, röra mig i naturen och paddla kajak. Längtar till årets första kajaktur, det blir en solig dag i april när isen släppt!

Har du några boktips du vill dela med dig av?
Jag läser lite i perioder, för en tid sedan läste jag böckerna Gentlemen och Gangsters av Klas Östergren. Särskilt Gentlemen kan jag rekommendera, den handlar om en författares möte med två något underliga bröder. I handlingen skildras deras levnadsöden och det blir många intressanta förvecklingar beskrivna på ett detaljerat sätt. Ytterligare en bok jag rekommenderar är Norrland av Po Tidholm. Den består av ett antal essäer och reportage om den geografiska del av Sverige som lite slarvigt kallas Norrland.

Text: Klaz Arvidson & Lena Holmberg
Foto: Katharina Nordling