Hur ska jag referera löpande i min text?

Det är viktigt att du sätter dig in i hur du ska hänvisa till andras verk på ett korrekt sätt eftersom vetenskapligt skrivande bygger på just tidigare forskning som någon annan har gjort. För att dina läsare lätt ska kunna hitta till de källor som du har använt måste du utforma hänvisningarna på ett konsekvent sätt. Förmodligen har du vid det här laget fått kläm på hur du utformar din källförteckning, vill du veta mer kan du kolla här. Men hur är det med hänvisning i löpande text? Ska referensen stå före eller efter din egen text? Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke? Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar? Ska jag ange sidor? Hur anger jag ett citat?

Här kommer några snabba tips på vad du ska tänka på när du refererar medan du skriver.

Här på biblioteket använder vi oss av Harvardsystemet och har en utförlig guide och lathund på vår webbsida. De flesta utbildningarna på högskolan i Borås använder sig av Harvardsystemet men inte alla, kontrollera med din handledare och lärare vad som gäller.

Hur ska en hänvisning i löpande text se ut? Här är några vanliga exempel:

En undersökning om människors friluftsvanor (Sandell & Sörlin 2000) visade att…

…detta samband påvisas även av Sandell och Sörlin (2000).

Notera skillnaden på ”och” och ”&”! När du pratar om flera författare i löpande text använder du ordet och. Däremot ska du använda tecknet & när du anger författarnas namn inom parentes och även i källförteckningen.

Om du har flera källhänvisningar i samma parentes kan det se ut såhär:
Allemansrätten är ytterligare en aspekt som starkt påverkar förutsättningarna för friluftsliv och naturturism (Kaltenborn et al. 2001; Sandell & Sörlin 2000; Sandell, 1997).

Ska referensen stå före eller efter din egen text?

Som i exemplen ovan kan referensen anges på olika ställen beroende på hur det passar in. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga, men texthänvisningen kan också vävas in i texten. Den består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår samt sidnummer. Här är exempel på hur det kan se ut:

…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).

…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Hur gör man om man har en referens till ett helt stycke?

När du vill hänvisa till en och samma källa för ett helt stycke så räcker det att
ha med den en gång, och då gärna i början. Om stycket är väldigt långt kan du ange
källan ytterligare någon gång mot slutet, så inte läsaren ska behöva leta efter referensen.

Sida i texthänvisningen

Praxis varierar inom olika ämnesområden också när det gäller om man ska ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån eller inte. När man hänvisar till långa texter anser några att det är en service till läsaren att ange var i boken information som du har använt finns, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Följ praxis inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns sidanvisningar angivna ibland.

En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30-33) kallar “heavy users” av biblioteket…

En del lärare är vad McGuinness (2007, ss. 30, 33) kallar “heavy users” av biblioteket…

Vad ska jag använda för beskrivande ord när jag hänvisar?

Ibland kanske det känns svårt att variera språket när du hänvisar men det gör texten lite roligare om du varierar uttrycken när du refererar. T.ex. skriver, föreslår, uttrycker det som, påstår, anser, menar, säger, finner, finner det för troligt, slår fast, visar, påvisar,anvisar, (instruerar),ifrågasätter, ställer sig tveksam till, har en något annan förklaring osv, det finns alltid synonymer att ta till men ibland kanske man även söker ett annat ord som faktiskt ger påståendet en lite annan innebörd. Pröva dig fram! Karolinska institutet (KI) har en nyttig frasbank där du kan få fler tips på fraser att använda.

Hur anger jag ett citat?

Ett citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten inom citationstecken (” “). Om du utesluter text inom ett citat markerar du detta med […].

“Kommunikation blir det redskap med vars hjälp det obegripliga möjligen blir begripligt för den lärande, men också för den undervisande” (Jonsson 2004, s. 117).

Längre citat bör oftast ges en tydligare markering och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant med en tom rad mellan citat och din egen text.

There is no easy answer. Until a satisfactory solution is found, most people can agree that there is a need for greater social networking savvy […]. Social media is not going away, nor should it. All of us need to think twice, however, before we post personal content.
(Moore 2012, s. 91)

Hoppas att du har fått kläm på några saker vad gäller hänvisning i löpande text. Om inte, kom till oss i informationsdisken så hjälper vi dig! Glöm inte heller att biblioteket på torsdagar har sökverkstad med drop in där även språkstöd finns representerat. För att ha koll på att du refererar korrekt och inte råkar plagiera av misstag, läs mer i högskolans antiplagieringsguide

Text: Lena Holmberg
Bild: Mostphotos

Hur mycket får man kopiera?

Som student kopierar man en hel del, men hur är det egentligen med kopiering av böcker, hur mycket får man kopiera?

Det finns ett avtal som reglerar kopiering inom högskolans värld, avtalet är slutet mellan Bonus Copyright Access och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och gäller lärare och studenter vid högskolor och universitet.

Först kan man ju fundera på vad “att kopiera” innebär. Enligt avtalet är följande saker kopiering:

  • Fotokopiera
  • Skriva ut
  • Ladda ner
  • Skanna
  • Spara digitalt

När nu själva aktiviteten är definierad – till pudelns kärna: Hur mycket får man kopiera?

I avtalet är 15/15-regeln central när det gäller kopiering av böcker som används i undervisningen. Regeln innebär att man får kopiera 15 %, men max 15 sidor, från en bok (per halvår). Alltså – om du har en bok på 100 sidor får du kopiera 15 sidor ur denna bok. Har du en bok på 200 sidor (där 15 % av boken är 30 sidor) får du kopiera 15 sidor ur boken. Har du en bok på 60 sidor (där 15 % är 9 sidor) får du kopiera 9 sidor.

Här finner du en broschyr som sammanfattar avtalet om du vill läsa om fler aspekter av avtalet.

Sammanfattningsvis: Du får kopiera 15 %, eller 15 sidor av en bok som du ska använda i dina studier.

Vad händer om man man bryter mot detta och kopierar fler sidor än vad man får? Jo, att kopiera mer än vad man får innebär att man gör intrång i upphovsrätten och det kan leda till skadestånd.

Text: Katharina Nordling
Bilder: Josh Applegate, Unsplash och Lena Holmberg

Open Access Week

Då var det återigen dags för Open Access Week, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Årets tema är att “Designing Equitable Foundations for Open Knowledge”.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas, innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Accessrörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Vill du veta vad som händer här på högskolan när det gäller Open Access, läs vår blogg Forskningsrelaterat.

Text: Tandis Talay
Bild: Mostphotos

Söktips i Primo – exemplar, tillgänglig, kö

När du söker efter böcker i Primo kan du redan i träfflistan se om boken finns inne på hyllan eller är utlånad. Om du klickar in dig på en specifik bok kan du se mer information om bokens lånestatus samt ställa dig på kö om den redan är utlånad.

Står boken på hyllan eller är den utlånad?

Primos träfflista består av poster som du har tillgång till elektroniskt, till exempel artiklar och e-böcker, samt tryckt material som finns att hämta på bibliotekets hyllor. För det tryckta materialet finns möjligheten att ställa sig på kö om till exempel boken du söker är utlånad. För att göra det måste du logga in i Primo. I inloggat läge ser du också när en utlånad bok förväntas vara inne igen.

Nedan ser du ett par exempel på hur du ser skillnad på böcker som finns inne på hyllorna samt är utlånade direkt i Primos träfflista.

Bok som finns inne:

“Tillgänglig vid Högskolans bibliotek …” betyder att boken finns på plats på hyllan och är möjlig att låna.

Bok som är utlånad:

“Utlånad från Högskolans bibliotek …” innebär att boken inte finns tillgänglig för lån men att det är möjligt att ställa sig på kö för att låna den när den har återlämnats till biblioteket.

Vad betyder Exemplar, Tillgänglig, Kö?

När du klickar in dig på en bok kommer du att se mer information om boken samt om dess lånestatus. Det finns också information om vilken våning och hylla den står på samt hur många exemplar det finns av den på biblioteket. Här fokuserar vi på begreppen Exemplar, Tillgänglig och Kö.

Bok som finns inne:

I fallet ovan framgår det att det finns 1 exemplar av boken (1 exemplar) och att det finns tillgängligt på hyllan (1 tillgänglig). Längre ner i posten framgår det att policyn för boken är 21 dagarslån och att statusen är Exemplar på plats.

Bok som är utlånad:

I detta fall framgår det att det finns 1 exemplar av boken (1 exemplar) och att det inte finns något tillgängligt exemplar (0 tillgänglig). Det är ingen kö på boken (0 i kö) så om du ställer dig på kö på den så är det du som står på tur när den återlämnas till biblioteket. Längre ner i posten framgår det att lånepolicyn för boken är 21 dagar och att statusen är Utlånad till ett visst datum. Det är efter det datumet som du får tillgång till boken om du ställer dig på kö på den. För att reservera en utlånad bok samt se återlämningsdatum för den måste du vara inloggad i Primo.

Notera att du inte kan reservera böcker som finns inne på hyllan.

Text och bild: Klaz Arvidson

Söktips i Primo: avgränsa mot Peer Reviewed

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt för att bättre kunna fokusera på resultatet. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Din sökning i Primo resulterar ofta i en träfflista som består av poster med flera olika resurstyper som Bok, Bokkapitel, Tidskriftsartikel, Tidningsartikel, Avhandling med flera resurstyper. Dessa är avgränsbara i fasetten “Resurstyp”.

I fasetten “Visa bara” finns ytterligare möjligheter att avgränsa sökningen mot Peer Reviewed, Fulltext, Exemlar på hyllan samt Öppen tillgång. Om du söker efter artiklar, särskilt vetenskapliga artiklar, har du nytta av att använda avgränsningen Peer Reviewed. Den avgränsningen ger poster i träfflistan som är publicerade i främst tidskrifter som har ett förfarande för granskning och godkännande av artiklar innan de publiceras i tidskriften. På det viset får du större fokus på vetenskapliga artiklar.

Exempel på post i Primo med Peer Reviewed stämpel.

Om du känner tveksamhet inför om en viss tidskrift är vetenskaplig, alltså har ett peer review-förfarande, kan du använda dig av databasen Ulrichsweb för att kontrollera det. Tänk på att allt material i en vetenskaplig tidskrift inte är vetenskapligt granskat, såsom ledare, recensioner, kommentarer med mera.

Text och bild: Klaz Arvidson

Söktips i Primo: avgränsa mot böcker

När du söker i Primo har du möjlighet att avgränsa dina sökningar på flera sätt. Du hittar avgränsningarna i menyn till vänster i gränssnittet.

Låt oss säga att du söker efter en tryckt bok. När du skrivit in dina söktermer i sökrutan och gjort sökningen får du en träfflista som kan vara ganska omfattande. I träfflistan hittar du troligen flera olika publikationstyper, t.ex. Tidskriftsartikel, Bok, Konferensrapport, Avhandling med flera. För att kunna fokusera på böcker har du flera avgränsningsmöjligheter till hands.

Tryckta böcker

Om du är ute efter en tryckt bok väljer du att avgränsa på “Högskolans bibliotek” under rubriken “Bibliotek”. Då kommer du att få en träfflista med titlar som finns i bibliotekets samling av främst tryckt material. Om du enbart vill se de titlar som finns inne, alltså inte är utlånade, kan du klicka på “Exemplar på hyllan” under rubriken “Visa bara”. Kom ihåg dock, då ser du inte hela utbudet, så om du har tänkt att reservera en bok, då är det att föredra att avgränsa på “Högskolans bibliotek” för då ser du böcker som både finns på hyllan och är utlånade.

Tryckta och elektroniska böcker

Om du letar efter både tryckta och elektroniska böcker väljer du att avgränsa dig på “Böcker” under rubriken “Resurstyp”. Då får du både tryckta och elektroniska böcker i träfflistan. Om du är ute efter böcker inom ett visst ämne kan denna metod vara att föredra då du får fler titlar att välja mellan.

Genom att använda dig av avgränsningar i Primo har du möjlighet att förfina dina sökningar och precisera träfflistan.

Text och bild: Klaz Arvidson

Välkommen till vår språk- och sökverkstad!

Visste du att du kan få hjälp med dina svåra sökningar, referensfrågor eller hjälp med det svåra akademiska språket? Jo, varje torsdag mellan kl 12 och 15 finns det en språkpedagog och en till två bibliotekarier som normalt arbetar med undervisning av informationssökning på plats i rum J441.

Vi har länge haft språkverkstad respektive sökverkstad för sig i biblioteket men  då många frågor glider in i varandra  kändes det praktiskt och gynnsamt att kunna hjälpa till med både sök- och referensfrågor samtidigt som språkpedagogisk handledning. Sagt och gjort, 2016 slog vi ihop språk- och sökverkstaden och har den en gång i veckan i samma lokal som språkverkstaden huserar i. Måndagar och Onsdagar är det i den lokalen bara språkverkstad.

Du behöver inte boka tid för att få hjälp utan det är Drop-In som gäller. Språk och sökverkstaden är ofta välbesökt och ibland kan man få vänta lite för att få hjälp. Du loggar in dig på en dator i rummet och kan sitta och jobba när du väntar på din tur.

Text: Lena Wadell

Foto:  Dmitry Ratushny,  Unsplash