Uppsatstips – Var börjar jag min informationssökning?

I en serie blogginlägg sammanställer vi bra resurser och hjälpsam information för alla er studenter som just nu skriver uppsats eller examensarbete. I första inlägget tipsar vi om var du kan börja din sökning efter litteratur:

Summon är namnet på bibliotekets söktjänst, här hittar du bibliotekets tryckta böcker tillsammans med majoriteten av våra elektroniska resurser i form av e-böcker och artiklar. Sök i sökfältet på bibliotekets startsida.

Ämnesdatabaser. Om du vill göra väldigt specifika sökningar kan det vara bättre att söka i någon databas som är särskilt inriktad på det aktuella ämnet där sökmöjligheterna är mer detaljerade och anpassade till ämnesområdets särart. Här hittar du alla bibliotekets databaser indelade efter ämnesområde.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i Pingpong)!

Libris är den svenska nationella bibliotekskatalogen. Här kan du se vilka böcker som finns här på högskolebiblioteket men också vad som finns på andra bibliotek i din närhet. Välj favoritbibliotek under fliken ”Mina bibliotek” för att snabbt få information om var böckerna finns. Sök i Libris.
Startsida

Har du hittat en bok i Libris som vi inte har på högskolebiblioteket?
Vi kan låna hit den åt dig! Detta kallas fjärrlån och är gratis för böcker.
Har du hittat en artikel som verkar jätteintressant som vi inte har i fulltext?
Fjärrlån av artikel i form av kopia kostar vanligtvis 40 kronor (80 kronor om vi måste beställa utanför Norden) och skickas hem till dig med posten.
Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Vill du titta på andra studentuppsatser för att få inspiration till din egen?
Titta på Studentuppsatser & examensarbeten i Borås akademiska digitala arkiv (BADA). Vill du se uppsatser från alla svenska högskolor och universitet kan du söka på www.uppsatser.se

Google Scholar (scholar.google.se) är en sökmotor inriktad mot akademiskt material, här hittar du böcker, studentuppsatser, avhandlingar, artiklar m.m. Denna korta film visar hur du gör för att komma åt bibliotekets tidskriftsprenumerationer även när du söker hemifrån. 
Google Scholar

I den fria databasen SwePub hittar du avhandlingar, bokkapitel, rapporter och artiklar utgivna vid svenska lärosäten. Du kan avgränsa på vetenskapligt (refereegranskat) och länkar till fritt material finns. Sök i SwePub. 
SwePub

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under hösten är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg

Spikning

Bjork3Undrar du vad det är som pågår när du ibland ser en folksamling i biblioteket nära hissen? Det är en spikning.

Enligt Wikipedia är spikning en akademisk ritual i samband med framläggande av en doktorsavhandling. Traditionen sägs komma från tiden då Luther spikade de 95 teserna i kyrkdörren i Wittenberg och gjorde dem offentliga för omvärlden och öppna för diskussion. Tre veckor före disputation skall avhandlingen offentliggöras. Nuförtiden görs den även tillgänglig online, i Borås via BADA. Läs de senaste avhandlingarna från högskolan.

På BLR har vi två björkstammar som våra doktorander spikar sina avhandlingar på efter att ha hållit en kort presentation om vad deras avhandling handlar om. Oftast finns kollegor och vänner närvarande som stöd. Efteråt är det fritt fram för att gå fram och ställa frågor eller bara gratulera. Det bjuds även på cider och tilltugg.

Text: Tandis Talay, Pieta Eklund
Bild: Tandis Talay

 

Förstå dina rättigheter

IN ENGLISH

Du som författare har rättigheter, både ideella och ekonomiska. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till en annan part medan de ideella rättigheterna har du alltid kvar. Syftet med upphovsrätt är att ha balans mellan kreatörens (dina) behov av skydd och användares behov av tillgång. T.ex. så kan användare kopiera för eget bruk, referera eller citera ur dina offentliga texter men du ska alltid bli citerad. Har du överlåtit dina ekonomiska rättigheter till förlaget så är det förlaget som beslutar om användningen av ditt verk. Det betyder att förlaget genom licensavtal kan begränsa de rättigheter som lagen medger.
För att kunna parallellpublicera i BADA måste du veta om du har upphovsrätten till dem eller inte.

Det finns följande sätt att dela publikationer på när det gäller upphovsrättspolicy:

  1. Författaren behåller, om inget annat avtal skrivits, upphovsrätten till det som publiceras vid Högskolan i Borås och rekommenderas att göra det fritt tillgänglig via BADA.
  2. När det gäller internationella vetenskapliga tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlaget och då antingen begränsat eller överlåtit sina rättigheter. De flesta förlag tillåter ändå parallellpublicering om vissa villkor uppfylls. I Sherpa/Romeo kan du läsa förlagens policys.
  3. Om monografiavhandlingen har publicerats av Högskolan eller institutionen har författaren upphovsrätten och den kan publiceras i sin helhet i BADA. Om din monografiavhandling publiceras av ett förlag måste du be om tillåtelse.
  4. Om du har skrivit en sammanläggningsavhandling har du som författare rättigheten till den. De artiklar eller andra publikationer som ingår i avhandlingen och som publicerats i tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlag och då måste möjlighet till parallellpublicering kontrolleras hos varje förlag. Här är ett exempel ur BADA.
  5. För böcker, antologibidrag, rapporter, tidskrifter utan policy och publicerade konferensbidrag bör författaren kontakta förlaget och be om tillåtelse.

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: