Metodböcker……igen

De flesta av er kommer att någon gång under utbildningen stötta på ordet METOD. Vad är metod och varför är den så viktigt och varför finns det så många olika böcker om ämnet?

Det finns böcker om kvalitativ och kvantitativ metod, intervjumetodik, komparativa analysmetoder, tvärvetenskap och mycket mer. Oavsett inom vilket ämne du läser så finns det en relevant metodbok för ditt ämne.

 

Här kommer jag inte gå in på analysering av ordet metod och dess olika betydelse, utan här tänkte jag berätta mer om vilka sorters böcker vi har på biblioteket.

Här är några exempel på bibliotekets urval av metodböcker:

Ett steg till: En metodbok för biblioteksutveckling/ Aleman L.

Denna bok är resultatet av projektet ”Tvinning- en metod för biblioteksutveckling?”. Det är även en praktisk handbok för bibliotek som vill arbeta tillsammans för att åstadkomma verksamhetsutveckling.

Förhandlingsbart: Metodbok i förhandlingsteknik/ Lempereur A,  Aurélien C & Wetter E.

Boken ger dig kunskap om de vanligaste fallgroparna och fula knep som kan förekomma i förhandlingssituationer samt effektiva tips för att motverka dem. Du får både lära dig om Win-Win-metodik och hård förhandling samt hur du stegvis kan utveckla din egen personliga förmåga.

Metod & Praktik: Texter om forskning och utvecklingsarbete inom det konstnärliga området/ Lind T.

Denna bok ingår i en serie med årlig utgivning om forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området som ges ut av Vetenskapsrådet. Förra året gavs första boken ut med titeln Konst-Kunskap-Insikt. I denna bok fortsätter man diskutera konst och vetenskap och även problematisera och konkretisera frågor kring konstnärlig forskning.

Frågor, fält och filter: Kriminologisk metodbok/Roxel L, Tiby E

I denna bok får man ta del av både nya och etablerade forskares erfarenheter, tankar och metodval inom kriminologi. Boken tar upp frågan om vilken eller vilka metoder som passar till vilken forskningsfråga och även det faktum att samma forskningsfråga ger olika resultat när man använder sig av olika metoder.

 

Text och bild: Tandis Talay

Läs en e-bok -vecka

2-8 mars är “Read an E-book week”, som skapades av Rita Toews 2004, sedan dess har den vuxit till att bli en internationellt evenemang som ägnas åt läsning och digital kompetens.

“Syftet med Läs en e-bok -veckan är att utbilda och informera allmänheten om fördelar och nöjen med att läsa elektronisk. Författare, förläggare, leverantörer, media och läsare över hela världen är välkomna att delta. De uppmuntras att främja elektronisk läsning med alla möjliga verktyg eller händelse. Dessa kan omfatta: offentliga läsningar, biblioteks skärmar, läs-utmaningar, skolbesök, tidningar och artiklar, blogg,

E-Book man in the chairinternetradiointervjuer, e-boksgåvor och banners på sina hemsidor.” Skriver Rita Toews.

På Läs en e-boks hemsida finns den senaste informationen om e-böcker och den fungerar även som en uppsamlingsplats där författare kan lista sina evenemang.

 

 

Text och Bild: Tandis Talay

Vetenskaplig publicering

Forskare och doktorander vid Högskolan i Borås publicerar varje år över femhundra publikationer. Av dessa räknas ca 450 som vetenskapliga publikationer. Det är artiklar, konferensbidrag, rapporter, böcker och bokkapitel samt avhandlingar. Bland dessa finns det även några otraditionella vetenskapliga publikationer. Vad det är återkommer vi till senare. Forskarna publicerar sig för att sprida sin forskning. Forskare bidrar med sina resultat till forskarsamhället, vilket gör att kunskapen ökar och samhället kan utvecklas. Nya forskningsrön kan omkullkasta de tidigare kända teorierna eller i alla fall skapa en skarp diskussion som förs även i branschtidningar och dagsmedia. Några exempel på pågående diskussioner är t.ex. Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer samt global uppvärmning.

De olika traditionella publiceringsformerna är:

  1. Vetenskapliga granskade artiklar och avhandlingar
  2. Rapporter
  3. Konferenstryck
  4. Bok eller bokkapitel
  5. Branschtidskrifter
  6. Nyhetsmedier


Varje form har sin egen målgrupp som forskaren eller journalisten skriver till, krav på vetenskaplighet och syfte för publicering. Målgrupperna skiljer sig i storlek och utbildningsnivå. Det betyder att den vetenskapligt granskade artikeln och avhandlingar har färre i sin läsarkrets men har högre vetenskapliga krav än t.ex. en artikel i en branschtidskrift. Grovt kan målgrupperna delas i utbildade inom ämnesområdet, yrkesverksamma och allmänheten. Syftet för publicering följer målgrupperna och kan också delas i tre: synliggöra och redovisa resultat av forskning, ge information till verksamma inom yrket och informera och underhålla allmänheten.  

Det går dock inte att säga att den granskade artikeln har högre vetenskaplig kvalitet än ett konferensbidrag eller en bok. Detta beror på att varje vetenskapligt område har sin egen tradition i vilka format som har använts för spridning av forskningsresultat och den vetenskapliga publiceringen. Det som har påverkat traditionen är ämnet och intresset för ämnet internationellt. T.ex. har kanske svensk 1700-tals poesi inte så stor målgrupp internationellt medan den svenska målgruppen kan sträcka sig från forskare till allmänhet och därför kan det skrivas en bok inom ämnet. Inom IT-området t.ex. går forskningen fram så snabbt att det inte finns tid att skriva granskade artiklar utan att delta i konferenser är den huvudsakliga kanalen för spridning av resultat och därför kan konferensbidragen ha hög vetenskaplig kvalitet. Om man generaliserar så har det tidigare varit så att samhällsvetenskap och humanistiska ämnen har ägnat sig åt att publicera böcker i större utsträckning än naturvetenskap och teknik där artiklar och konferensbidrag har varit de dominerande sätten att sprida forskningsresultat.

Nu pågår det en förändring inom publiceringsområdet, vilket gör att även forskare inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen börjar publicera sina forskningsresultat i artiklar. Denna förändring beror på att forskningsresultaten måste spridas snabbare än tidigare men också på att mängden publikationer har fått större betydelse i forskningsfinansieringssammanhang. Mer om publiceringstraditioner kan du läsa i Janken Myrdals bok Spelets regler i vetenskapens hantverk från 2009.

De traditionella publiceringsformerna är dominerande inom akademin men det finns även forskningsområden då dessa traditionella publiceringsformer inte kan används p.g.a. att forskningen som bedrivs är otraditionell. Konstnärlig forskning är ett sådant vetenskapsområde. Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda doktorsexamen inom det konstnärliga området. Den konstnärliga forskningen i Borås består av t.ex. smarta textilier i form av material, kläder, eller inredningstextilier som innehåller nya material och ny teknik men även praktikbaserad design. Det är därför forskningsresultaten inom konstnärlig forskning består av varierande medier så som foton, film, textildesign, kompositioner, inspelningar, utställningar, performances och installationer. Då resultaten kan variera i form och media varierar även publiceringen. Utmaningen blir att kunna placera dessa sätt att publicera sig bland den traditionella vetenskapliga publiceringen.

För att hitta forskning från Borås kan du besöka samlingen Forskningspublikationer i vårt digitala arkiv, BADA.

Mer om vetenskaplig publicering: