Du glömmer väl inte UR?

Utbildningsraurdion (UR), som är en del av svensk public service känner de allra flesta till, men kanske har man inte så bra koll på vad UR faktiskt gör. UR producerar TV-program med fokus på kunskap och lärande, och målgrupperna för de olika programmen är allt från förskola till högskola. Detta innebär att programmen kan användas på väldigt många olika sätt. Dels kan du titta på program för din egen skull, alltså för att utveckla din egen kunskap inom ett ämne. I programmet UR Samtiden kan du titta på en mängd olika föreläsningar eller en paneldebatt inom aktuella ämnen, exempelvis:

Kanske kan något av alla UR:s program rent av vara till nytta i din uppsats eller en studieuppgift? Det finns program om vård, bibliotek, textil, medicin, ekonomi och mycket annat. Allt sökbart med möjlighet att filtrera på målgrupp/nivå, språk, ämne m.m.

Är du lärarstuderande är UR en guldgruva att leta inspiration för lektioner, men också material att använda på lektioner. Kanske kan ett program från UR bli utgångspunkt för ett nytt tema eller projekt i din undervisning? Tre exempel är:

  • Spagetti, makaroner, hundra miljoner är en programserie inriktad på matematik för barn i lågstadiet.
  • Mänsklighetens sista dagar är en tio-i-topp-lista över katastrofer som forskare menar skulle kunna utplåna mänskligheten som riktar sig till gymnasieelever.
  • Historiepolisen är en programserie för mellanstadiet där tio historiska personer granskas för att se om de verkligen är de personer de utger sig för att vara, samt om de har gjort de gärningar historien tillskrivit dem.

Var hittar man då alla dessa program? Jo en stor del (cirka 9 000) finns fritt tillgängligt på webben på www.ur.se. Men sen finns det också ett annat sätt att komma åt UR:s program för dig som är student vid Högskolan i Borås, nämligen via UR access som är en databas över UR:s program. I UR access finns inte bara de fritt tillgängliga programmen med, utan även 6 000 program som du inte hittar på den öppna webbplatsen. Du hittar UR access i vår databaslista på webbsidan.

Så du glömmer väl inte UR? En stor källa till kunskap och bildning för stora som små!

Text: Katharina Nordling

Hawking: The Theory of Everything

1990023_origDet var inte länge sen vi skrev en filmrelaterad post här i bloggen, och nu är det dags igen, för återigen har en film som handlar om en framstående forskare haft premiär. Även denna gång handlar det om en brittisk forskare, nämligen den kände kosmologiforskaren Stephen Hawking. Filmen i frågan heter The Theory of Everything och handlar om Hawkings kärlek till livet, fysiken och sin hustru Jane.

Hawkings fick som 21-årig forskarstuderande beskedet att han fått ALS, en nervsjukdom som gör att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Sjukdomen förkortar ofta livet avsevärt, och hälften av de som drabbas avlider inom 3 år och ytterligare 25 procent avlider inom 5 år efter de första symtomen. Stephen Hawkings har nu levt i över 50 år efter det att han fick sina första symptom.

Inom teoretisk kosmologi och kvantmekanik har Hawkings gjort betydande insatser, han har bland annat (tillsammans med tre andra forskare) tagit fram matematiskt bevis på att alla svarta hål till fullo kan beskrivas med de tre egenskaperna massa, rörelsemängdsmoment, och elektrisk laddning. Dessutom har han, på egen hand, lagt fram en hypotes om att svarta hål faktiskt kan avge energi, så kallad Hawkingstrålning.

Hawking har dessutom författat en del storsäljande böcker som vänder sig även till lekmän inom området fysik, några av dessa finns att låna hos oss på biblioteket. Vill man dessutom läsa vetenskapliga artiklar författade av Hawking hittar man flera stycken i de tidskrifter vi prenumererar på.

hawking_booksText: Katharina Nordling

Foto: Stephen Hawkings webbsida.

Filmen om Alan Turing – kodknäckare

Alan_Turing_photoFredagen den 16 januari har filmen The Imitation Game premiär på svenska biografer, filmen som utspelar sig i Storbritannien under andra världskriget handlar om den brittiske matematikern och logikern Alan Turing (1912-1954). Under andra världskriget arbetade Turing och hans team med att knäcka tyskarnas chifferkod för hemliga meddelanden, vilket gjordes med hjälp av en elektromekanisk maskin som Turing konstruerat. Turing hann åstadkomma mycket under sina 41 år på jorden, och han pekas bland annat ut som en av grundarna till den moderna datavetenskapen.

Turing är även känd för det så kallade Turingtestet, ett test som används för att testa artificiell intelligens (AI).

För den som vill lära med mer om Turing eller läsa artiklar skrivna av honom kommer här några tips på böcker och artiklar som man kommer åt via biblioteket, sök i Summon på titel så hittar du alla artiklar och böcker där.

Artiklar skrivna av Alan Turing:
– Turing, A.M. & Bayley D. (2012). Report on Speech Secrecy System DELILAH, a Technical Description Compiled by A. M. Turing and Lieutenant D. Bayley REME, 1945–1946. Cryptoligica, 36, ss 295-340.

– Turing, A.M. (2003). Alan M. Turing’s critique of running short cribs on the U.S. Navy Bombe. Cryptologica, 27, ss. 44-49.

Böcker skrivna om Alan Turing:

Essential Turing: Classic Writings on Minds and Computers av Jack B. Copeland, utgiven 2004 (E-bok).

Alan Turing av Jim Eldridge, utgiven 2013 (Tryckt bok).

Alan Turing av Sara Turing, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing and his Contemporaries: Building the World’s First Computers av Simon Lavington, Chris Burton och Martin Campbell-Kelly, utgiven 2012 (E-bok).

Alan Turing: The Enigma av Andrew Hodges, utgiven 2012 (E-bok).

turingbockerText: Katharina Nordling