Hej Signe Wulund!

I en serie personporträtt presenterar vi här personalen på biblioteket närmare för alla våra läsare och kunder. Vilka är det som jobbar på biblioteket egentligen? Och vad gör dom där? Följ med och lär känna dina bibliotekarier! Här får du möta Signe som svarar på några frågor.

Huvudsakliga arbetsuppgifter?
Jag jobbar sedan ungefär sex veckor tillbaka med forskarstöd inom funktionen för Digitala Tjänster. Det innebär bland annat att jag (när jag gått in mig lite) kommer att bli den som hjälper och informerar forskare, doktorander och administratörer om sådant som till exempel rör publikationsdatabasen DiVA, Open Access och forskningsinformationshantering. Sedan kommer jag förstås också att finnas i Informationspunkten och göra mycket annat bakom kulisserna – det ska bli spännande att se exakt vilken min roll blir så småningom.

Vad gjorde du innan du började här?
Jag har sysslat med lite allt möjligt! De senaste fem åren har jag bott i Cambridge där jag hade en forskarstödsroll vid universitetet. Innan dess var jag barnbibliotekarie vid det fantastiska folkbiblioteket i Nynäshamn, och dit kom jag från Japan där jag bland annat hann med att plugga japanska och hålla föreläsningar i sjöfartsengelska vid ett kustbevakningshögkvarter. Min bibliotekarieutbildning läste jag i Uppsala och de hade ett utbytesprogram genom vilket jag hamnade i Japan för första gången.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
Just nu håller jag på att möblera en sprillans ny hyreslägenhet, och försöka lära mig Borås. Jag är ju helt ny i staden, och kom hit från England med två resväskor och inget annat. Vi har lådor med böcker (och andra prylar också) som kommer hit så småningom, men eftersom vi hyrde möblerat i England blir det mycket IKEA och springa runt på Knalleland nu. Jag saknar verkligen att mysa i soffan med min fru och våra två katter, men som tur är flyttar de också hit till Borås från England i början av december. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka ut i den svenska naturen!

Vad fick dig att söka dig till Biblioteket på Högskolan i Borås?
Jag hade satt upp en sökning för att bli informerad när det dök upp jobb i Sverige med nyckelord som ”open access”, och när jag såg att just Högskolan i Borås sökte en bibliotekarie till Digitala Tjänster kändes det som en riktig drömchans. Det är ju trots allt här svenska biblioteksstudier har sitt hjärta, och jag kunde inte tänka mig någon bättre kombination än en arbetsplats där jag både skulle kunna få användning för de specialistkunskaper jag fått vid Cambridge University och samtidigt kunna lära mig väldigt mycket nytt inom fältet. Och det visade ju sig vara helt rätt tänkt – redan första dagen fick jag följa med på en föreläsning som några av mina kollegor höll för biblioteks- och informationsvetenskapsstudenterna!

Visste du från början att du ville jobba med forskare och publikationer?
Inte alls – det är en ren bananskalshistoria! I Cambridge började jag som vikarie, och rätt tidigt hamnade jag på olika administrativa avdelningar där jag hjälpte till med just forskarstöd och publikationer. Jag blev snabbt engagerad i frågor rörande öppen tillgång till publikationer och forskningsdata. För mig känns det som ett spännande område där utvecklingen just nu går i rasande fart, samtidigt som det är viktigt för bibliotek och lärosäten att hänga med och kommunicera allt vad det innebär för dem som påverkas direkt av relevanta krav och riktlinjer.

Har du något boktips du vill dela med dig av?
Jag gillar allt av NK Jemisin, men den nyss avslutade Broken Earth-trilogin är nog det bästa hon skrivit hittills. Det är rå och majestätisk fantasy i gränslandet till SF där hon konfronterar många svåra frågor – inte konstigt att de två första delarna vunnit varsin Hugo nu. Yoon Ha Lee har än så länge två böcker ute i serien Machineries of the Empire, där första delen var så bra att jag läste om den efter ett halvår bara för att få uppleva den igen. Han skriver SF som känns som att titta på en färgsprakande animerad film. Och Ada Palmer vann John W. Campbell-priset i kategorin för bästa nykomling med sin framtidsvision Too Like The Lightning vilket jag verkligen kan förstå – den liknar inte heller något jag läst tidigare. Jag väntar nu spänt på hennes The Will to Battle som kommer ut i december.

Text: Tandis Talay och Signe Wulund
Bild: Tandis Talay

Open Access

Den här veckan med start idag kommer det pratas mycket om Open Access då det är Open Access veckan runt om i hela världen.

benefitsofopenaccess_cc-by_logo-pd_swe

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Med fri tillgång menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandligen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text: Tandis Talay

Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Genom att tidigt dela med sig av sina forskningsresultat, och dessutom öppet för alla, bäddar för att andra ska kunna använda denna forskning och bygga vidare på. Att lära av varandras erfarenheter gör att misstagen inte behöver upprepas flera gånger av olika personer. Det bör medföra att vägen till ett framgångsrikt sätt att behandla Zikaviruset blir mycket kortare på detta vis. Att dela forskningsinformation för den sakens skull borde kunna ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

5 forskare á 20 minuter

Sedan hösten 2014 har vi på biblioteket drivit ett kompetensutvecklingsprojekt för vår personal. Vi har haft olika teman varje månad, allt från det senaste inom e-boksvärlden till omvärldsbevakning, samtal om vetenskaplighet och tips och trix i Word och EndNote. Förra torsdagen hade vi förmånen att ha fem stycken forskare från Bibliotekshögskolan hos oss.  Vi hade en hel förmiddag tillsammans där de först presenterade sin forskning och sedan gav vi en inblick i vad vi driver för projekt på biblioteket just nu.

Anna Hampson Lundh delar sin tid mellan BHS och Curtin University i Perth Australien och vi hade förmånen att få lite av hennes tid nu när hon var hemma i Sverige och då kom hon och pratade om det projekt hon driver just nu, Att lära sig läsa talböcker: barn med läsnedsättningar och deras dokumentpraktiker.

talböckerDet finns viss tidigare forskning om så kallade traditionella användare av talböcker, tex äldre med synnedsättning, men väldigt lite forskat på talboksanvändning för barn med läsnedsättningar. Målet med Annas forskning är att beskriva,  illustrera och skapa kunskap om en grupp som det finns förvånansvärt lite forskning om, och på detta sätt samtidigt skapa bättre förståelse för barns litteracitet i den digitala samtiden. Kraven på vad det innebär att vara läskunnig idag ser väldigt annorlunda ut om man jämför med  förr. Kraven idag är mer komplexa, pga den digitala utvecklingen men samtidigt innebär den digitala utvecklingen också en större möjlighet. Vi ser så klart fram emot de resultat som Anna kommer att komma fram till.

Ola Pilerot, universitetslektor vid BHS, intresserar sig för bland annat evidensbaserad praktik inom biblioteksvärlden. Att arbeta evidensbaserat är något som är vanligt (ofta självklart) inom tex vård och medicin men något man inte lika självklart kopplar ihop med biblioteksvärlden.

Det är viktigt för forskare att samarbeta med forskare från andra lärosäten. Därför söker Ola, tillsammans med två externa forskare, medel för ett projekt om informationssökning. Då han är intresserad av vad som faktiskt händer på jobbet istället för vad som borde hända, vill Ola gärna använda skuggning som metod i projektet. Den här forskningen, som all annan biblioteksforskning, känns angeläget för oss att följa. Vi kommer att hålla tummarna att Ola med kollegor får medel för att genomföra studien.  

Den 18 maj i år spikade Jenny Lindbergsin avhandling – Att bli bibliotekarie: informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier – på en av bibliotekets björkar och den 9/6 disputerar hon här på Högskolan. Jennys avhandling handlar om resan från att vara student till att finna sin yrkesroll och utveckla sin yrkesidentitet som bibliotekarie. Hon har haft som mål att  ta reda på hur man förstår, talar om och bedriver informationssökning dels i sin väg mot att bli bibliotekarie och sedan när man börjar arbeta. Hur skapar man sig en yrkesidentitet? När exakt BLIR man och ÄR man bibliotekarie? Är det något som bara kommer en dag eller är det något som sakta växer fram? Och kanske fortsätter växa fram under en längre tid?Jenny Lindbergs avhandling

Jenny har i sitt arbete haft fokusgrupper med bibliotekariestudenter och sedan djupintervjuer med nyanställda högskolebibliotekarier och tittat på deras jämförelser mellan de förväntningar de hade under utbildningen kontra hur det egentligen är när de kommer ut i arbete. Som sagt Jenny disputerar den 9/6 i sal E310 om man vill komma och lyssna på hennes intressanta resultat.

 

 

Universitetslektor Helena Francke har bedrivit forskning om vetenskaplig publicering från 2000 och framåt. Hon disputerade 2008 med avhandlingen (Re)creations of scholarly journals : document and information architecture in open access journals. Under sina år som forskare har hon bland annat ställt frågor som varför väljer man att lita på vissa tidskrifter på nätet och vilket underlag erbjuder tidskrifterna oss att basera våra källkritiska bedömningar på? Vad händer när en publikation flyttas från ett medie till ett annat – från tryckt till elektroniskt? Hon har genom åren forskat på bibliometri, utvärdering, open access publicering och parallellpublicering. Helena har precis gått ut med en enkät till alla forskningsbibliotek för att undersöka hur dessa arbetar med vetenskaplig publicering.

e-book2Förmiddagens sista presentation från BHS hölls av professor Elena Maceviciute. Hon pratade om ett forskningsprogram om E-böcker i Sverige – E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället. Vad händer med e-böcker där språket är så litet som svenska ändå är? Elena pratade bland annat om att Sverige har speciella förutsättningar för e-böcker, eftersom svenska språket är ett sådant litet språk kan marknaden för e-boken bli begränsad. Samtidigt har vi ett läge med fler publicerade e-böcker, och ökad efterfrågan från läsare, fler läsapparater och ökande lån av e-böcker från biblioteken. I detta projekt tittar man på e-bokens faktiska och möjliga effekter för såväl författande, och publicering som distribution och användning i Sverige.

Vi slutade denna spännande förmiddag med att vi på biblioteket berättade om några valda delar av vad vi sysslar med. Vi valde att ta upp vårt Kompetensutvecklingsprojekt, som vi drivit i snart ett år och som också var anledningen till att vi bjudit in dessa forskare från BHS. Vi berättade också om hur bibliotekets Kommunikationsteam jobbar med Sociala Medier och om det Bemötandeprojekt vi drivit sedan hösten 2013.

Vi tog även upp hur och varför vi valt att gå från BADA till DIVA, om vårt E-pilktsarbete och om den grupp som arbetar med att ta fram en kravspecifikation för ett nytt bibliotekssystem. Och som sagt, detta är bara några valda delar av vad vi gör just nu. En del av mycket, mycket annat.

Text: Christel Olsson

Du glömmer väl inte UR?

Utbildningsraurdion (UR), som är en del av svensk public service känner de allra flesta till, men kanske har man inte så bra koll på vad UR faktiskt gör. UR producerar TV-program med fokus på kunskap och lärande, och målgrupperna för de olika programmen är allt från förskola till högskola. Detta innebär att programmen kan användas på väldigt många olika sätt. Dels kan du titta på program för din egen skull, alltså för att utveckla din egen kunskap inom ett ämne. I programmet UR Samtiden kan du titta på en mängd olika föreläsningar eller en paneldebatt inom aktuella ämnen, exempelvis:

Kanske kan något av alla UR:s program rent av vara till nytta i din uppsats eller en studieuppgift? Det finns program om vård, bibliotek, textil, medicin, ekonomi och mycket annat. Allt sökbart med möjlighet att filtrera på målgrupp/nivå, språk, ämne m.m.

Är du lärarstuderande är UR en guldgruva att leta inspiration för lektioner, men också material att använda på lektioner. Kanske kan ett program från UR bli utgångspunkt för ett nytt tema eller projekt i din undervisning? Tre exempel är:

  • Spagetti, makaroner, hundra miljoner är en programserie inriktad på matematik för barn i lågstadiet.
  • Mänsklighetens sista dagar är en tio-i-topp-lista över katastrofer som forskare menar skulle kunna utplåna mänskligheten som riktar sig till gymnasieelever.
  • Historiepolisen är en programserie för mellanstadiet där tio historiska personer granskas för att se om de verkligen är de personer de utger sig för att vara, samt om de har gjort de gärningar historien tillskrivit dem.

Var hittar man då alla dessa program? Jo en stor del (cirka 9 000) finns fritt tillgängligt på webben på www.ur.se. Men sen finns det också ett annat sätt att komma åt UR:s program för dig som är student vid Högskolan i Borås, nämligen via UR access som är en databas över UR:s program. I UR access finns inte bara de fritt tillgängliga programmen med, utan även 6 000 program som du inte hittar på den öppna webbplatsen. Du hittar UR access i vår databaslista på webbsidan.

Så du glömmer väl inte UR? En stor källa till kunskap och bildning för stora som små!

Text: Katharina Nordling

Vetenskaplig text, del 7: Internetkällor

Att ha ett särskilt blogginlägg om vetenskapliga texter på Internet kan kanske förefalla lite gammalmodigt. De flesta av de exempel jag har använt i tidigare inlägg är hämtade från Internet, antingen från vetenskapliga tidskrifter, konferensskrifter eller böcker som finns fritt åtkomliga eller sådana som ni som studenter kommer åt via Högskolebibliotekets prenumerationer och licenser på e-tidskrifter eller e-böcker. Väldigt många av de vetenskapliga texter vi kommer i kontakt med är alltså hämtade från Internet. Men det finns några specialfall på webbresurser som jag gärna vill ta upp avslutningsvis. Det gäller framför allt fall där forskare själva tillgängliggör sina texter fritt på webben.

Under de senaste dryga femton åren har det funnits en rörelse som kallas Open Access och som syftar till att så många forskningspublikationer som möjligt ska bli åtkomliga på webben utan att läsaren behöver betala för att ta del av dem. Open access har framför allt slagit igenom för artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och studenters examensarbeten, men också böcker görs i allt högre grad fritt tillgängliga (se t.ex. Libraries, black metal and corporate finance). Ett sätt att göra sina artiklar tillgängliga open access är att publicera dem i open access-tidskrifter, som inte tar betalt av läsaren. Exempel på detta är PLOS Biology och Human IT, som nämndes i ett tidigare inlägg. Att något är publicerat open access säger alltså inte i sig något om dess vetenskapliga kvalitet, den kan vara mycket hög eller mer tveksam.

En annan väg till text open access är att texten publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift, tryckt antologi eller liknande och att författaren själv tillgängliggör texten på något vis. I dessa fall vet man att texten är granskad genom att det framgår att den är en kopia av en text som är publicerad någon annanstans. I vissa fall tillgängliggör också författaren sin text redan när den är inskickad för bedömning, men innan den blivit antagen. Det brukar kallas för pre-print. I de fallen kan man inte luta sig mot någon annans granskning av texten för att bedöma dess trovärdighet.

När författare tillgängliggör texter som publicerats någon annanstans sker det ofta på något av följande vis:

  • I ett öppet arkiv/repository. Ett sådant arkiv kan finnas på forskarens lärosäte, t.ex. Högskolans i Borås BADA, eller så kan det vara inriktat på särskilda ämnen, t.ex. arXiv.org, som har blivit mycket populärt och använt inom fysik, datavetenskap, matematik och relaterade forskningsområden.
  • På den egna webbplatsen. Det ökande antalet öppna arkiv har kanske gjort detta alternativ något mindre vanligt, men det förekommer fortfarande att forskare underlättar för den som är intresserad av hennes/hans forskning genom att göra sina texter tillgängliga direkt från forskarens webbplats. Ett exempel är James Paul Gee, en forskare som har skrivit mycket inom lärande, datorspel och sociokulturell teori. Du kanske noterar att Gee använder sig av en bloggplattform för att ge tillgång till sina publikationer. Det faktum att det är en blogg säger inget i sig om sidans trovärdighet eller vetenskaplighet. Det finns till och med vetenskapliga tidskrifter som använder en bloggplattform för att utforma sin webbplats. Titta istället efter andra indikatorer på vem som står bakom och vilken typ av texter som publiceras (t.ex. de som har diskuterats i tidigare inlägg).

Slutligen ska det sägas att inte alla publikationer, inte heller alla tidskrifter, som utger sig för att vara vetenskapliga faktiskt är det. Det har du nog redan kommit fram till. På nätet får alla typer av publikationer större spridning än vad som är fallet med tryckta publikationer, och det gör att man lättare stöter på även tidskrifter som inte är så vetenskapliga som de utger sig för att vara (se t.ex. Open access och tveksamma förlag). De tips som har getts i de här blogginläggen ger en första indikation på vad du kan titta efter när du försöker göra en bedömning. Ju fler vetenskapliga och icke vetenskapliga texter du stöter på och reflekterar över från det här perspektivet, desto lättare kommer du att ha att göra bedömningen.

Och tänk på att ta hjälp! Du kan exempelvis diskutera med:

  • dina kursare
  • dina lärare
  • bibliotekarierna

//Helena Francke, lektor på BHS

Vill du lära mer om Open Access?

Årets Open Access vecka drar sig mot sitt slut, vår utställning i Bibliotekets entréplan står kvar ett par dagar till. I utställningen har vi ett par böcker om Open Access ur olika perspektiv.

En av böckerna heter rätt och slätt Open Access och i denna kortfattade introduktion berättar Peter Suber  vad open access är och inte är, hur det gynnar författare och läsare av forskningen, hur vi betalar för det, hur den undviker upphovsrättsliga problem, hur det har gått från periferin till mainstream, och hur dess framtid kan se ut.

open-accessBöckerna om open access finns att låna både som fysisk kopia och som e-bok. Vi har en rad andra böcker inom ämnet. Kontakta informationsdisken om du vill veta mer.

Text: Lisa Carlson