Open Access vecka 2014

Varje år arrangeras open access-veckan. Det är en vecka då fri tillgång till forskningsresultat uppmärksammas.

Open Access verkar för fri tillgång till vetenskap. Det anses fel att skattebetalarna genom universitet och högskolor måste betala för forskning fler gånger om genom:

1. ekonomiskt stöd till forskning på universitetet och högskolor där forskning produceras

2. forskare som granskar andra forskares artiklar (i peer review tidskrifter) får inte betalt av tidskriftsförlagen, utan granskning genomförs på den arbetsid som universitet och högskolorna betalar

3. universitets- och högskolebibliotek köper publicerade forskningsresultat från förlagen i form av tidskrifter och databaser

I vårt andra blogg Forskningsrelaterat har vi skrivit mycket om open access. Dessa inlägg kan du läsa här. Vi skriver en serie om open access i bloggen under kommande vecka, fem inlägg under veckan om olika aspekter av open access. Tidigare inlägg och årets inlägg kan du följa här.

Här är en film som enkelt förklarar Open Access för dig som inte känner till begreppet:


 

Vi passar också på att tipsa om dokumentären Internets underbarn som finns fritt tillgängligt på Youtube. Den handlar om Aaron Swartz som var en av de som tidigast protesterat mot den rådande normen och skrev det numer kända Guerilla Open Access Manifest. Att filmen finns fritt tillgänglig att se under en CC-licens känns sjävklart med tanke på Aaron Swartz arbete med densamma.


 

Text: Pieta Eklund och Lisa Carlson

Guerilla Open Access Manifesto

Open access-vecka

Varje år arrangeras open access-vecka. Det är en vecka då fritt tillgång till forskningsresultat uppmärksammas.Open access handlar om att vi ska ha fritt tillgång till forskning, speciellt till den forskningen som betalas med allmänna medel.

I vårt andra blogg Forskningsrelaterat har vi skrivit mycket om open access. Dessa inlägg kan du läsa här. Vi skriver en serie om open access i bloggen, fem inlägg under veckan om olika aspekter av open access. Tidigare inlägg och årets inlägg kan du följa här.
Pieta Eklund

289x92

 

Peerage of Science

Några veckor sedan skrev BioMed Central-bloggen om att deras tidskrifter nu accepterar manuskript som har genomgått en granskning via gemenskapen Peerage of Science. Det här tycker jag är intressant då detta initiativ gör att forskningsvärlden och granskningsprocessen blir mer genomskinlig och öppen jämfört med den traditionella granskningsprocessen. Det betyder också att tidskrifterna inte behöver avsätta tid och krafter för att hitta granskare, vilket kanske leder till att publiceringen kan ske snabbare.

Med Peerrge of Science, som startades ungefär Peerage-of-Science1
ett år sedan av några finska forskare, blir även
kvalitet på granskningen viktig och du kan bygga
upp din rykte som en kompetent granskare inom forskningsvärlden. Du får möjligheter att granska istället för att behöva sålla bland alla förfrågningar från diverse tidskrifter med gott eller tveksam rykte. Idén med tjänsten är enkel: skapa en grupp av jämlika som vill ha en transparent granskningsprocess.

Du som forskar kan skicka in ett manuskript till Peerage of Science utan att vara medlem och du kan även bli medlem för att själv granska andras manuskript. Medlem kan du bli om du redan har publicerat artiklar eller om du skickar in ett manuskript och det får ett gott betyg.

BMC series blog har också skrivit ett inlägg om hur Peerage of Science fungerar.

Text: Pieta Eklund

MOOCs, Open Access och forskningsbiblioteken.

Fler universitet ansluter sig till tanken att ge fria kurser online utan kostnad till studenter från hela världen, så kallade Massive Open Online Courses eller MOOCs. Detta skapar nya frågeställningar gällande bland annat policys och juridiska aspekter för forskningsbiblioteken som ofta ombeds stödja utvecklingen av MOOCs.

MOOCs är en form av vetenskaplig publicering eftersom de är skapade av fakultet med syfte att användas i utbildning och då bör forskningsbiblioteken, precis som de gör med andra typer av vetenskaplig publicering, förespråka open access som standard för materialen inom en MOOC. I annat fall kan biblioteken hamna i samma situation som de befinner sig i med andra vetenskapliga publikationer, nämligen att de tvingas köpa tillbaka resurserna som en gång skapades på deras lärosäten.

Bibliotekens arbete med open access för att fri tillgänglighet ska bli standard när forskning publiceras omfattar också en tanke som rör lika tillgång till läromedel för studenter. Biblioteken har ofta två roller i detta som inte på något sätt är nya för dem, dels som stöd till fakulteten i deras behov av material och resurser som kan användas i kurserna och dels som stöd i frågor om upphovsrätt kring ”open”-rörelserna. Att det kan behövas nya eller reviderade licenser inom creative commons eller GNU angående material som används i MOOCs kommer att behöva ses över innan denna utveckling kommer att omfatta kurser vid svenska universitet och högskolor. Och här har biblioteken chansen att redan från början verka för att till exempel creative commons-licenser används på materialet som används och skapas inom ramen för en MOOC genom ett aktivt samarbete.

Källa: Massive Open Online Courses: Legal and policy issues for research libraries, Brandon Butler (2012).

Lisa Carlson

 

How open is it och andra resurser

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARC, PLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

Text: Pieta Eklund

Open Access + Open Educational Resouces

Open access och open educational resources (OER) är kärnan i att göra kunskap fritt tillgängligt.

OER definieras enligt UNESO som “technology-enabled, open provision of educational resources for consultation, use and adaptation by a community of users for non-commercial purposes” (2002). De görs tillgängliga på webben och deras huvudsakliga användare är lärare och lärosäten men de kan också användas direkt av studenterna.

OER syftar helt enkelt till att göra lärresurser fritt tillgängligt och är en logisk fortsättning på open access-rörelsen. När open access mest koncentrerar sina insatser på förlag och tidskrifter så kämpar OER med att göra kurser, kursmaterial, textböcker, videos, test, mjukvara, andra verktyg, material och tekniker som är viktiga i lärandemiljöer fritt tillgängliga.

Mycket av OER använder CC-BY-lisens. Detta betyder att materialet är fritt att distribuera, remixa, ändra och bygga på sitt eget verk på. Det betyder också att verket får användas för kommersiellt bruk så länge det finns hänvisning till det ursprungliga verket.

OER såsom open access gynnar bl.a. studenter, lärarna, de som bedriver självstudier och samhället i stort. Problemet med OER är att det finns oklarheter när det gäller upphovsrätten mellan lärare och lärosätet samt att producera OER kan betyda inkomstbortfall för de som producerar materialet. Forskare som publicerar artiklar får sällan någon ekonomisk ersättning för varken artiklarna eller det arbetet de gör när de granskar andras artiklar inför publicering i tidskrifter. Däremot får lärare som skriver läroböcker ofta ersättning för sitt arbete. Det finns inte heller någon infrastruktur som hjälper att publicera läromedel eller några krav att publicera läromedel open access även om det finns stora webbsiter som samlar denna typ av material och gör dem sökbara. OER är också mer föränderligt och komplext än vetenskapliga publikationer.

Två bra ingångar till OER-samlingar:

OER Africa – ett initiativ från Sydafrika för utveckling och användning av OER i alla utbildningsområden på den afrikanska kontinenten.

KhanAcademy – tillhandahåller fria lärresurser för alla inom bl.a. matematik, datavetenskap, ekonomi och humanistiska ämnen.

Tex: Pieta Eklund & Lisa Carlson

Tveksamma förlag – release på den engelska versionen

Guiden att bedöma tveksamma oa-förlag som publicerades för några veckor sedan i den här bloggen har nu översatts till engelska. Den svenska versionen har blivit uppdaterad men några nya exempel och några otydligheter har förtydligats.

Det är viktigt att kontrollera den tidskriften du väljer att publicera i så att du inte råkar publicera i en tidskrift som saknar ett vetenskapligt tillvägagångssätt för att acceptera, granska och publicera vetenskapliga artiklar. Det dyker hela tiden upp nya tveksamma förlag och de har nya knep för att verka mer seriös och för att få citeringar. Dessa tidskrifter fungerar så att de tar betalt (dock inte alls lika mycket som t.ex. Springer eller andra välkända förlag) för att publicera din artikel men lägger knappt något arbete på din artikel: din artikel blir inte granskad, den redigeras inte osv.

Det senaste knepet att höja tidskriftens impact factor är att köpa citeringar. Vissa förlag har börjat skicka tack-meddelanden till dem som har citerat artiklar från dess tidskrifter i andra förlags tidskrifter. I dessa e-postbrev skriver de att de erbjuder gratis publicering av dina kommande artiklar i sina tidskrifter så klart om du citerar deras artiklar tillräckligt många gånger. Syftet med detta förfarande är alltså att öka citeringar så att förlagets tidskrifter och därmed tidskriftens får hög impact factor, vilket är oetiskt. Läs mer om detta och se ett exempel på tack-e-postbrevet i Jeffery Beall’s blogg.

Guiden Open access och tveksamma förlag

Open Acccess and predatory publishers – the guide

Text: Pieta Eklund