Open Access

Denna vecka infaller Open Access Week för tionde gången, ett internationellt initiativ där frågor om öppen tillgång till forskning står i centrum under en veckas tid. Detta års tema fokuserar på frågan om vilka konkreta fördelar som realiseras genom att göra vetenskaplig data öppet tillgängliga.

Vad är Open Access egentligen?

Enligt Wikipedia är det “en modell för att publicera vetenskaplig information och undervisningsmaterial på Internet utan extra kostnad”. Huvudsakligen handlar det om vetenskapliga artiklar och avhandlingar men även böcker, forskningsdata och metadata kan ingå. Att ha fri tillgång till vetenskaplig information menas att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ner, kopiera och sprida verket i digital form. Det har visat sig att det som publiceras med Open Access sprids fortare och citeras oftare.

De huvudsakliga metoderna för Open Access är:

  • Grön Open Access eller parallellpublicering som det ibland kallas innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter kan göra sin vetenskapligt granskade och publicerade publikation fritt tillgänglig, i fulltext på Internet.
  • Guld Open Access innebär att forskaren publicerar sig på ett Open Access förlag. Artikeln eller avhandlingen blir då omedelbart öppen tillgänglig på Internet. Ibland kan det hända att förlaget tar ut en avgift för detta.
  • Hybrid Open Access innebär att artiklar blir omedelbart fritt tillgängliga vid publicering. Detta mot en avgift som författaren betalar.

Open Access formella översättning är Öppen tillgång, men då Open Access rörelsen är internationell används ofta den engelska benämningen, som även kan förkortas till OA.

Text och bild: Tandis Talay

Vetenskaplig text, del 3: Vetenskapliga genrer

I föregående inlägg nämnde jag avslutningsvis bloggar. Under vissa omständigheter kan man tänka sig att ett blogginlägg kan vara en vetenskaplig text, men bloggar är inte generellt att betrakta som en vetenskaplig genre. Att lära sig att identifiera särskilda genrer kan vara en hjälp i att avgöra vilka texter som är vetenskapliga.

En genre utmärks ofta av att texter som hänförs till genren har likheter (eller regelbundenheter) i t.ex. innehåll, eller logisk struktur, typografi, vokabulär och språk (se vidare Augustsson 2007). Några vanliga vetenskapliga genrer är:

  • Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Bok/Monografi
  • Bokkapitel i en antologi
  • Avhandling
  • Konferensbidrag
  • Review articles/Annual review

Flera av dessa genrer har diskuterats mer utförligt i tidigare inlägg. En review article kan kanske bäst översättas med litteraturöversikt. Den sammanfattar de senaste årens forskning inom ett avgränsat område och försöker dra slutsatser utifrån resultat och ansatser.

Vilka genrer man publicerar sig i skiljer sig mellan olika ämnen och i olika länder. Detta är viktigt att ta i beaktande när man tar ställning till vad som betraktas som en vetenskaplig text inom olika områden. Även vilket språk man skriver på skiljer sig åt och som en konsekvens av detta om man publicerar sig huvudsakligen nationellt eller internationellt. I det sammanhanget kan det vara bra att tänka på att engelskspråkiga författare inte behöver göra ett sådant val – en amerikansk forskare som publicerar sig i en amerikansk tidskrift på engelska tvingas inte göra ett sådant val mellan nationellt och internationellt.

Mycket förenklat kan några utmärkande drag för publicering inom olika områden sammanfattas såhär:

  • Humaniora
    • Monografier och bokkapitel vanligast, gärna författade på det nationella språket
    • Artiklar blir alltmer vanliga, även i internationella tidskrifter
    • Stora skillnader mellan olika ämnen, exv. publicerar lingvister vanligen artiklar men litteraturvetare gärna monografier och bokkapitel
  • Naturvetenskap, teknik och medicin (STM)
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Konferensbidrag är särskilt prestigefulla inom vissa fält
  • Samhällsvetenskap
    • Artiklar publicerade på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter
    • Även böcker på det nationella språket
    • Stora skillnader mellan olika ämnen även här (efter Jenny Johannisson)

Referenser:

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Hellqvist, B. (2010). Referencing in the humanities and its implications for citation analysisJournal of the American Society for Information Science and Technology, 61(2), 310-318.

Johannisson, J. (2011). Föreläsningsmaterial. Högskolan i Borås.

//Helena Francke, lektor på BHS