Sprid din uppsats med hjälp av DiVA

Terminen går sakta mot sitt slut, och i och med detta går även uppsatstiden mot sitt slut, men sen då, när uppsatsen väl är färdigskriven – vem läser den då? Ja, det beror ju på vad du som författare väljer att göra med den. Genom att göra den tillgänglig i högskolans publikationsdatabas DiVA kan uppsatsen få vingar och komma både dig själv och andra till nytta. Du kan till exempel skicka med länken till uppsatsen när du söker jobb, och låta framtida arbetsgivare se vad du kan prestera. Dessutom blir uppsatsen sökbar på internet och andra intresserade av ämnet du skrivit kan komma åt och läsa uppsatsen.

För att uppsatsen ska publiceras i DiVA måste du välja att godkänna vårt publiceringsavtal i samband med att du lämnar in din uppsats.

I och med att uppsatsen publiceras i DiVA kommer den bli sökbar på följande fält: namn, titel, abstract, nyckelord, språk, examen och ämnesområde. Eftersom både abstract och nyckelord är något du själv bestämmer kan det vara idé att lägga lite extra tid när du skriver abstract och väljer nyckelord, det gör att uppsatsen blir lättare att finna för den som söker.

Om du har några frågor om hur ett abstract ska skrivas, eller hur du ska tänka när du väljer nyckelord, kan du får stöd och hjälp med detta i bibliotekets Sökverkstad – öppen varje torsdag.

Text: Katharina Nordling

Läsa vetenskapliga texter

Vi har här i bloggen skrivit mycket om hur man hittar vetenskapliga artiklar, undviker plagiat och refererar korrekt men inte om hur du läser de texter som du hittar. Det är också en kompetens att kunna göra det och att få ut något av texterna.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D, introduktion, metod, resultat (analys), diskussion. I detta inlägg tas ger vi tips på hur du kan läsa och bättre förstå vetenskapliga texter.

Abstract har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Den bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras. Introduktionen har två syften: skapa intresse men även att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera forskningen. Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Metodavsnittet är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten i resultaten. Resultatavsnittet presenterar vad som hittades och data kan visualiseras med figurer och tabeller. Diskussionsavsnittet innehåller tidigare forskning och resultaten sätts i ett sammanhang. Diskussionen avser även att besvara frågorna som studien syftade att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, oväntat, skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktigt att besvaras?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vilka är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stödjs slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka forskningsdata som författarna inte berörde?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppnar resultaten upp för nya frågor?

Du kan också kommentera texten. T.ex. ”Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrativa publikationsdatabaserna och institutionella arkiven.”[1] Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i oa-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är ett naturlig steg vidare för att utveckla bibliotekets roll?

Du bör även ta anteckningar under tiden du läser. Helst antecknar du i elektroniskt format för då blir det lättare att hitta en specifik text senare. Du kan göra en egen mall eller så kan du anpassa mallen för att anteckna läsning av vetenskapliga texter som vi har skapat för dig (Word 2010). Du kan ladda ner mallen på din egen dator. Vi har även skapat ett Google Drive dokument som du kan hämta hem i några olika format (arkiv -> hämta).

Text: Pieta Eklund

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, ss. 39.

Så överlever du uppsatstiden

På Bibliotekets andra Biblioteksfrukost för våren gästade Johanna Persson, ansvarig för högskolans Språkverkstad, och beskrev hur du kan ta dig igenom uppsatstiden på ett så bra och genomtänkt sätt som möjligt.

Förberedelse är viktigt, gör en realistisk plan för hur ska du disponera ditt arbete för att bli klar i tid. Skapa gärna en planeringsrapport så du har något att relatera din arbetsinsats till, du kommer självklart att behöva revidera planeringsrapporten allt eftersom arbetet fortskrider. Se upp så du inte fastnar i en planeringsloop.

estimating_time

från: xkcd (2016) http://xkcd.com/1658/ (2016-03-24)

Andra tips som kom fram i presentationen var saker som att:

  • Bygga upp ett eget referensbibliotek med böcker som behandlar skrivregler. Böcker som du kan rådfråga när du skriver och disponerar din text.
  • Söka information, kontakta de stödresurser som finns (biblioteket). Se också till att bekanta dig med de databaser som finns inom ditt område.
  • Prata med din handledare.

Om du vill titta igenom presentationen kan du hitta den i dokumentarkivet för Studentcentrums kurser och aktiviteter på Pingpong.

Nästa biblioteksfrukost ”Att publicera vetenskapliga artiklar” kommer att gå av stapeln den 10 maj, Främsta målgrupp: Forskare, doktorander och andra som publicerar vetenskapliga artiklar.

Här anmäler du dig till biblioteksfrukosten om publicering av vetenskapliga artiklar.
Sista anmälningsdag är tisdagen den 3 maj.

Text: Thomas
Bild: Xkcd

Dags för uppsats? Inspireras av tidigare studenter!

När det är dags att börja fundera över uppsatsen, och nu menar vi Uppsatsen – den som ska vara kronan på verket på din studietid, är det lätt att få lite panik.

uppsats_panik

Paniken kan komma från många olika saker; men en sak är att man kanske inte vet vad man ska skriva om. Man kanske inte har någon aning, ingen alls. Eller så kanske man vet på ett ungefär, men hur ska ämnet vinklas på bästa sätt? Då kan det vara bra att kika på uppsatser som andra har skrivit. Vad har tidigare studenter skrivit om? Hur har de skrivit? Att titta på tidigare studenters uppsatser är ett sätt att inspireras (och även ett sätt att se att det där att skriva uppsats kan ju inte vara helt omöjligt – en massa studenter har klarat det innan mig).

Det finns flera olika ställen man kan söka publicerade efter studentuppsatser. Uppsatser publicerade här på högskolan hittar man i högskolans publikationsdatabas. För tillfället är vi dock mitt i ett systembyte, så just nu finns det två olika databaser att söka i:

  • Sök i BADA för studentuppsatser publicerade i fulltext till och med 2014.
  • Sök i DiVA för studentuppsatser publicerade i fulltext från och med 2015.

Arbete med att överföra allt från BADA till DiVA pågår, och så småningom kommer alla studentuppsatser finnas tillgängliga i DiVA.

Vill man söka på uppsatser från hela Sverige, publicerade på något universitet eller någon annan högskola, gör man enklast det på webbplatsen uppsatser.se. På uppsatser.se finns i dagsläget över 167 000 uppsatser att inspireras av. Om man gör en så kallad avancerad sökning där kan man enkelt ställa in vilket lärosäte man vill hitta uppsatser från, eller begränsa på ämne, publiceringsår eller liknande. Väldigt smidigt, och du kommer åt alla uppsatser i fulltext.

uppsatser_sve

Lycka till med att hitta ämnet och utgångspunkten för din uppsats! Vill du ha hjälp med någon av ovanstående källor kan du alltid kontakta oss på Biblioteket – antingen genom att komma till Informationspunkten eller genom att maila oss.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox & Katharina Nordling

Så formulerar du frågeställningar till uppsatsen

Om du inte redan börjat formulera de frågor du vill undersöka i din uppsats, så är det nog snart dags för det. Det kan vara svårt att formulera sig och ha konkreta frågor att ställa. Meningen med forskningsfrågorna är att få fram meningsfulla och relevanta resultat. Meningen är också att kunna på ett koncist sätt beskriva vad ditt arbete handlar om samt vad arbetet inte handlar om. Forskningsfrågorna är ofta beskrivande eller analytiska till sin natur även om det finns andra typer av frågor. Beskrivande frågor börjar med på bl.a. Vilket sätt…?, Hur ofta…?, Hur ser det ut…? medan analytiska frågor börjar bl.a med Varför…? och Hur förhåller sig… till…?

Forskningsfrågorna ska vara neutrala och du ska försöka bortse från din förförståelse. Frågorna ska formuleras så att svaren blir meningsfulla. Du har också en kort tid på dig och kan inte samla på dig så mycket empiriskt material som kanske behövs och därför måste frågorna vara praktiskt möjliga att besvara. Frågorna bör även vara enkla och entydiga; risken för misstolkningar ska minimeras.

Malmö högskola har gjort en kort introduktion med tips på hur man formulerar forskningsfrågor. Du kan antingen läsa sammanfattningen under filmen eller så tittar du igenom klippet (ca 11 minuter).

Björn Lundgren ger följande exempel i filmen samt problemen med frågorna:

Vad är det du är intresserad av? Kanske sociala frågor och undervisning. Då kan man formulera en fråga på följande sätt: ”Hur förbättras undervisningen när man använder sociala medier?” Det finns dock problem med denna formulering: 1) det antas att användningen av sociala medier förbättrar undervisningen samt 2) sociala medier är för brett begrepp.

Formuleras frågan om till ”Förbättras undervisningen när man använder social medier?” Den är mer neutral men problemet är hur du ska undersöka förbättringen? Vad menas med bra förbättring?

Hur är det då med frågan ”Tycker eleverna att sociala medier förbättrar undervisningen?” Då undersöker du frågan utifrån elevernas synpunkt; de definierar vad som är förbättrat undervisning. Problemet är fortfarande värderingen i frågan. Begreppet ”förbättra” antyder fortfarande en positiv inställning till sociala medier istället för att vara neutral inför frågan.

Om frågan då formuleras om till ”Tycker eleverna att sociala medier påverkar undervisningen positivt, negativt eller inte alls?” Då signalerar frågan att du är intresserad av vilken påverkan, om någon alls, sociala medier har på undervisningen. Svaret kan dock uttryckas för kort: ”Ja, undervisningen påverkas positivt.” Därför behövs det följdfrågor, t.ex. ”På vilket sätt anser i så fall eleverna att studenterna påverkas?”

För att kunna svara på dessa frågor behövs det bakgrundsinformation eller beskriva kontexten eleven befinner sig, vilket innebär beskrivande svar. Då kan frågan ställas på följande sätt ”Vilka sociala medier används i undervisningen, hur ofta och på vilket sätt?” Problemet här är att det finns flera frågor i en. Därför bör frågorna skrivas om var för sig: ”Vilka sociala medier används i undervisningen?”, Hur ofta används sociala medier i undervisningen?” samt ”På vilket sätt används sociala medier i undervisningen?”. En studie bör innehålla en eller flera analytiska frågor som kompletteras med beskrivande frågor.

Vi har böcker om forskningsmetodik och research methods.

Ta en titt på gamla examensarbeten.

Läs också artikeln om hur man väljer bra forskningsfrågor (på engelska).

Text: Pieta Eklund

Hur var det nu med vetenskapliga artiklar?

Hur känner man igen en vetenskaplig artikel? Utseende och utforming av den vetenskaplig artikeln kan variera mellan olika ämnesområden, men vanligt är att de har en struktur liknande denna:

  • Abstract (ett abstract brukar finnas på första sidan och är en kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och diskussion)
  • Inledning (varför har man undersökt detta?)
  • Metod (hur har studien genomförts?)
  • Resultat (vad kom man fram till?)
  • Diskussion (vilka slutsatser drar man?)
  • Referenser (referenslistan är ofta lång och innehåller referenser till många andra vetenskapliga studier)

För att en artikel skall vara vetenskaplig behöver den också vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. I tidskriftsindexet Ulrichs periodicals directory kan du se om tidskriften är vetenskaplig (refereed) för att avgöra vilken typ av artikel du hittat.

I detta lärobjekt från Karolinska Institutets bibliotek kan du stifta närmare bekantskap med vetenskapliga artiklar; hur de skapas, var de publiceras, hur du kan känna igen dem m.m.

Kolla också gärna Saras smarta guide om hur du bedömer olika typer av tidskrifter! Olika sorters tidskrifter

Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan, har tidigare skrivit ett antal gedigna blogginlägg om vetenskapliga texter här i Biblioteksbloggen:

Text: Sara Hellberg

Uppsatstips – Var börjar jag min informationssökning?

Är du i startgroparna för att skriva din uppsats? Här kommer några tips från Biblioteket som handlar om var du kan börja hitta information om ditt ämne. Lycka till!

Summon är namnet på bibliotekets söktjänst, här hittar du bibliotekets tryckta böcker tillsammans med majoriteten av våra elektroniska resurser i form av e-böcker och artiklar. Sök i sökfältet på bibliotekets startsida.

Ämnesdatabaser. Om du vill göra väldigt specifika sökningar kan det vara bättre att söka i någon databas som är särskilt inriktad på det aktuella ämnet där sökmöjligheterna är mer detaljerade och anpassade till ämnesområdets särart. Här hittar du alla bibliotekets databaser indelade efter ämnesområde.

Du kommer åt alla bibliotekets elektroniska resurser hemifrån – bara logga in med ditt användarnamn och lösenord (samma som i Pingpong)!

Libris är den svenska nationella bibliotekskatalogen. Här kan du se vilka böcker som finns här på högskolebiblioteket men också vad som finns på andra bibliotek i din närhet. Välj favoritbibliotek under fliken ”Mina bibliotek” för att snabbt få information om var böckerna finns. Sök i Libris.
Startsida

Har du hittat en bok i Libris som vi inte har på högskolebiblioteket?
Vi kan låna hit den åt dig! Detta kallas fjärrlån och är gratis för böcker.
Har du hittat en artikel som verkar jätteintressant som vi inte har i fulltext?
Fjärrlån av artikel i form av kopia kostar vanligtvis 40 kronor (80 kronor om vi måste beställa utanför Norden) och skickas hem till dig med posten.
Klicka här för att läsa mer om hur det fungerar med fjärrlån och artikelkopior. 

Vill du titta på andra studentuppsatser för att få inspiration till din egen?
Titta på Studentuppsatser & examensarbeten i Borås akademiska digitala arkiv (BADA). Vill du se uppsatser från alla svenska högskolor och universitet kan du söka på www.uppsatser.se

Google Scholar (scholar.google.se) är en sökmotor inriktad mot akademiskt material, här hittar du böcker, studentuppsatser, avhandlingar, artiklar m.m. Denna korta film visar hur du gör för att komma åt bibliotekets tidskriftsprenumerationer även när du söker hemifrån. 
Google Scholar

I den fria databasen SwePub hittar du avhandlingar, bokkapitel, rapporter och artiklar utgivna vid svenska lärosäten. Du kan avgränsa på vetenskapligt (refereegranskat) och länkar till fritt material finns. Sök i SwePub. 
SwePub

Har du frågor om informationssökning eller referenshantering?

  • Du kan ringa biblioteket på 033-4354050
  • Maila biblioteket@hb.se
  • Få hjälp på plats i informationdisken
  • Varje torsdagseftermiddag under våren är du också välkommen att komma förbi vår sökverkstad i J418 kl.15-16:30 där bibliotekarie finns på plats och svarar på dina frågor om informationssökning.

Text: Sara Hellberg