Tips till dig som läser vetenskapliga texter

Att sätta sig ner och läsa en text kan tyckas som en simpel sak att göra, men det är skillnad på texter och texter – här ger vi lite tips på hur du kan tänka när du ska läsa en vetenskaplig text. För att läsa texten, och faktiskt få ut något av den och kunna använda den är en kompetens i sig.

Vetenskapliga texter har ofta strukturen IMR(A)D: Introduktion, Metod, Resultat (Analys) och Diskussion. Dessutom inleds artikeln alltid med ett Abstract. Abstractet är en sammanfattning som har som syfte att ge dig en snabb indikation om artikeln överhuvudtaget är av intresse för dig. Det bör innehålla någon typ av syfte för studien, hur studien gjordes, vilka resultat som kom fram och vilka slutsatser som kunde dras.

  • Sedan följer då Introduktionen som har två syften: Att skapa intresse samt att sätta studien i en allmän kontext genom att redovisa för tidigare forskning och ämnesmässigt placera studien som presenteras i artikeln.
  • Metodavsnittet beskriver vilka metoder som har använts för att besvara frågorna. Detta avsnitt är viktigt att läsa igenom noga så att du kan avgöra validiteten, dvs rimligheten och korrektheten, i resultaten.
  • Resultatavsnittet presenterar vilka resultat som framkom i studien. Här kan data visualiseras med med figurer och tabeller.
  • Slutlingen diskussionsavsnittet som relaterar den aktuella studien tillbaks till tidigare forskning  och resultaten sätts i ett sammanhang. I diskussionen är tanken även att att besvara frågorna som studien var tänkt att svara på.

När du läser en text försök att hitta huvudpoängen i texten. Kanske kan du även hitta det som är överraskande, det oväntade, det som skiljer sig från tidigare forskning eller om det finns något som det sällan riktas någon uppmärksamhet mot i annan forskning.

När du läser en vetenskaplig text kan du fundera och svara på följande frågor:

  • Vad är det för problem som den här texten försöker besvara? Varför är det viktig att besvara?
  • Är den använda metoden den bästa för att besvara frågan eller finns det någon bättre metod?
  • Vad är de specifika resultaten? Kan jag sammanfatta dem med några meningar?
  • Stöds slutsatserna av forskningsdatan?
  • Finns det andra sätt att tolka de data som framkommit som författarna inte berör i sin artikel? Kan du se några andra anledningar till att resultatet ser ut som det gör?
  • På vilket sätt är resultaten unika/nya/ovanliga eller stödjande jämfört med andra relaterade texter inom området?
  • Hur kan resultaten relateras till det som jag är intresserad av? Till andra texter jag har läst?
  • Finns det några specifika tillämpningar som presenteras i texten? Vilka framtida experiment skulle kunna göras? Finns det obesvarade frågor eller öppna resultaten nya frågor?

När du läser är det också smart att skriva frågor eller kommentarer till texten. T.ex.

Den starka positionen som biblioteken har i open access-frågor i Sverige är nära knuten till att de administrerar publikationsdatabaser och institutionella arkiv.[1]

Kommentar: Varför har biblioteken en stark position i OA-frågor? Kan det bero på att bibliotek sysslar med publikationer redan och att ta vara på ens eget lärosätes vetenskapliga publicering är en naturlig steg vidare att utveckla bibliotekets roll?

Sen bör du givetvis ta anteckningar under tiden du läser. Det kan vara smart att anteckna i elektronisk form, på datorn eller telefonen eller liknande. Är dina anteckningar i elektroniskt format blir de ju sökbara och det är lättare att hitta tillbaks till det du skrivit. Ett sätt att göra det är att skapa en mall som du fyller i för varje artikel du läser. Då blir din läsning systematiskt dokumenterad och det kan även hjälpa dig i själva läsningen. Biblioteket har skapat ett Google Drive dokument som du kan ladda ner i några olika format (Välj Arkiv och Ladda ned som). Eller så antecknar du bara i marginalen på dina utskrivna artiklar…

Text: Pieta Eklund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos & Katharina Nordling

[1] Francke, H. (2013). Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Stockholm: Svensk biblioteksförening, s. 39.

Höstens första Biblioteksfrukost: Lär dig använda biblioteket smart!

I slutet på förra veckan arrangerafrukostdes höstens första Biblioteksfrukost, temat var Lär dig använda biblioteket smart! och innehöll sju tips till studenter om hur man får ut så mycket som möjligt av biblioteket.

Här kommer en skriftlig kortversion av innehåller i Biblioteksfrukosten för er som inte hade möjlighet att delta. Själva frukosten får ni dock ordna med själva, den blir svår att förmedla via bloggen.

Första tipset handlade om hur man egentligen hittar böcker i biblioteket. Tänk på att alltid söka upp boken i Summon på vår webbsida, för att där få koll på var boken ska stå. Vilket våningsplan? Vilken hylla? Vilken uppställning? Sedan kommer nästa steg – att leta sig fram till rätt plats i biblioteket. Här finns en beskrivning av hur det går till.

Andra tipset handlade om att söka information. När man står inför en sökuppgift som känns övermäktig – misströsta inte! Vi hjälper gärna till. Man kan komma till Informationspunkten vid entén och få Söksupport eller så besöker man Sökverkstaden som har öppet varje torsdag, det är drop-in mellan 12:00 och 15:00. Alltså: Använd de tjänster vi har att erbjuda; genom att ta informationssökningen på allvar och göra ett grundläggande jobb kan du stå stadigt på dina källor i det fortsatta arbetet med hemtentan/uppsatsen/inlämningsuppgiften.

Tredje tipset: Glöm inte den nedre delen av isberget! isbergBibliotekets bestånd (dvs alla böcker, tidskrifter och andra resurser vi har) består av både tryckt material och elektroniskt material. Det tryckta är väldigt uppenbart i form av alla tryckta böcker och tidskrifter som finns i biblioteksbyggnaden. Men faktum är att vi har väldigt mycket mer böcker och tidskrifter i elektroniskt format (än vad vi har i tryckt format). Allt hittar du via Summon på bibliotekets webbsida. Tycker du att det verkar krångligt med e-böcker? Kom och fråga oss om hjälp! Vi hjälper dig gärna med att både hitta e-böcker och att komma igång att läsa dem. När det kommer till elektroniska tidskrifter kan det vara läge att testa tjänsten BrowZine som hjälper dig att bevaka de tidskrifter du vill hålla koll på.

Fjärde tipset handlade om hur man bestämmer om en artikel är vetenskaplig eller inte. Något vi har skrivit om i bloggen vid ett flertal gånger innan. Då presenterade vi också den nya tidskriftslistan, där man enkelt kan se om en tidskrift är vetenskapligt granskad eller inte.

Femte tipset berörde skrivande, och vi tipsade om att man som student kan vända sig till Språkverkstaden här i biblioteket om man vill ha hjälp i sitt skrivande. Dessutom beskrev vi kort Harvardguiden, en guide som är central för majoriteten av alla studenter på högskolan. Med hjälp av den blir det bra mycket lättare att skriva korrekta referenser.

Sjätte tipset handlade om reservationer av böcker. Du kan givetvis reservera utlånade böcker, men för böcker där det finns både utlånade och inte utlånade exemplar är ingen idé att reservera. Du hamnar bara i kö på exemplaret som är utlånat, medan det som finns tillgängligt står kvar på hyllan och väntar på att någon ska komma och låna det. Även detta kan man läsa mer om i ett tidigare blogginlägg.

Sjunde tipset: Följ oss i Sociala medier för att kontinuerligt få tips och råd från oss!

Nästa Biblioteksfrukost med studenter som målgrupp äger rum den 6 december. Då kan man ta chansen att börja den mörka decembermorgonen med en härlig frukost i biblioteket samtidigt som man får tips på bra skönlitteratur. Läs mer och anmäl dig här!

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox och Katharina Nordling